Alf Åberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alf Åberg
Alf Åberg, 1960.
Född14 juni 1916
Helsingborgs stadsförsamling i Malmöhus län, Sverige
Död19 oktober 2011 (95 år)
Oscars församling i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragArkivarie, fackboksförfattare

Alf Robert Edvin Åberg, född 14 juni 1916 i Helsingborgs stadsförsamling i Malmöhus län, död 19 oktober 2011 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk arkivarie och fackboksförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Åberg var son till direktör Edvin Åberg och Annie Åberg, född Killman.[2] Från 1937 var Åberg ledare för den nazistiska organisationen Nordisk ungdom i Helsingborg.[3] Åbergs politiska karriär återupplivades under 1960-talet, då han satt i styrelsen för borgerliga Samling för Framsteg.[4]

Åberg avlade 1943 filosofie licentiat-examen och blev 1947 filosofie doktor[2] vid Lunds universitet med avhandlingen Indelningen av rytteriet i Skåne åren 1658–1700.[5] Han tjänstgjorde vid Krigsarkivet 1943–1982, som extraordinarie förste arkivarie från 1954 och som chef för Krigsarkivet 1979–1982.[2]

Åberg medverkade i många TV- och radioprogram, bland annat Svar idag, och skrev sedan 1940-talet tidningsartiklar och ett stort antal böcker i historiska ämnen. Han var medarbetare i Svenska Dagbladet under många år, och erhöll år 1982 professors namn.[6]

Alf Åberg invaldes 1952 som ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia,[2] 1958 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien,[7] 1969 som korresponderande ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet[8] och 1989 som korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien.[2]

Alf Åberg är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Solna.[9]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Indelningen av rytteriet i Skåne åren 1658–1700 (1947)
  • Rutger von Ascheberg (1950)
  • Snapphanarna (1951)
  • När byarna sprängdes (1953)
  • Guds gröna ö (1956)
  • Schweiz (1958)
  • När Skåne blev svenskt (1958)
  • Karl XI (1958)
  • I karolinernas spår (1959)
  • Irlands historia (1961)
  • Digerdöden (1963)
  • Klanernas krig (1963)
  • Baskerna – ett frihetsälskande folk (1965)
  • Kapare och sjörövare (1968)
  • De fann Sverige åt oss (1968)
  • Historiska gåtor (1970)
  • Irland sedan 1800 (1971)
  • I snapphanebygd (1975)
  • Vår svenska historia (1978)
  • När svenskarna upptäckte världen (1981)
  • De första utvandrarna (1984)
  • Fångars elände (1991)
  • Svenskarna under stjärnbaneret (1994)
  • Kampen om Skåne under försvenskningstiden (1995)
  • Gustav Vasa (1996)
  • Drömmen om Vinland (1996)
  • Skånes historia (1997)
  • Karolinska kvinnoöden (1999)
  • Kvinnorna i Nya Sverige (2000)
  • Tragedin på torget (om Dalupproret 1743) (2002)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, DVD-ROM, version 6.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2014).
  2. ^ [a b c d e] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 651. ISBN 91-975132-7-X .
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518092112/http://www.skaanskfremtid.dk/sf_art/sf33_a3.html. Läst 14 maj 2015. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2007. https://archive.is/20070817181342/http://www.expo.se/2003/48_339.html. Läst 17 augusti 2007. 
  5. ^ Åberg, Alf (1947). Indelningen av rytteriet i Skåne åren 1658–1700. Försvenskningsproblemet i belysning av det militära organisationsarbetet. Lund: Gleerup .
  6. ^ Minnesruna i Svenska Dagbladet, Familj, s. 29, 2011-11-06.
  7. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 162. ISBN 91-630-4181-2 .
  8. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 239. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  9. ^ ”Åberg, Alf Robert Edvin”. Svenska Gravar. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/45666345. Läst 17 januari 2019. 
  10. ^ Alf Åberg i Helsingborgs stadslexikon
  11. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 285, digital avbildning.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]