Alkekung

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alkekung
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Två adulta alkekungar i sommardräkt.
Två adulta alkekungar i sommardräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Alkfåglar
Alcae
Familj Alkor
Alcidae
Släkte Alle
Linné, 1758
Art Alkekung
A. alle
Vetenskapligt namn
§ Alle alle
Auktor Linné, 1758
Synonymer
Mergulus Alle
Hitta fler artiklar om fåglar med

Alkekung (Alle alle) är den minsta fågeln i familjen alkor (Alcidae) och enda art i sitt släkte Alle. Den häckar i nordligaste holarktiska regionen och ses vintertid regelbundet utefter Sveriges västkust.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Adult i vinterdräkt.

Alkekungen är tydligt mindre än andra alkor med en totallängd på 19-21 cm (jämför till exempel lunnefågel, ca 33 cm och sillgrissla, 38-46 cm), vingspann på 34 till 38 cm och kroppsvikt på omkring 150-175 gram. I sommardräkt är adulta fåglar svarta på huvud, bröst, rygg, stjärt. Vingen är på ovansidan svart med vit bakre kant närmast kroppen, och med små vita markeringar. På undersidan är vingen gråaktig. Kroppens undersida är vit. I vinterdräkt är även bröstet och huvudets sidor vita. Kroppen är ganska satt, i flykten tydligt spolformad, och huvudet proportionellt sett stort. Näbben är mycket kort och knubbig. Ögon och näbb är i alla dräkter svarta, dock har de flesta individer en liten men tydlig vit ögonfläck. Fötterna grå med simhud. Könen är lika, men ungfåglarnas första vinterdräkt kan ofta vara brunaktig.[2][3]

Alkekungen flyger något ostadigt, med mycket snabba vingslag och som alla alkor tätt över havsytan. Ligger ofta mycket lågt på vattnet med släpande vingar mellan dykningarna.[2]

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Alkekungen övervintrar i de nordligare delarna av Atlanten och dess kust ner till Nordsjön och Skagerack. Den ses då regelbundet vid Sveriges och Norges västkust, vissa vintrar i stora antal. Vid kraftiga västliga vinterstormar kan den föras in längre in över fastlandet och den har observerats i alla Sveriges landskap. I Sverige har den setts under alla årets månader förutom juni och juli.[4]

Alkekungen placeras som ensam art inom släktet Alle och delas upp i två underarter:

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Alkekungar fotograferade på Svalbard.
Adult i vinterdräkt (50sek).

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever i mycket individrika kolonier på klippiga kuster vid öppet isfritt hav. Den bygger sitt bo i klippsprickor och under stora stenar. Den lägger oftast endast ett ägg som paret tillsammans ruvar i mellan 28 till 31 dygn. Föräldrarna tar sedan tillsammans hand om ungen som blir flygfärdig efter ytterligare 23 till 30 dygn.

Föda[redigera | redigera wikitext]

De sociala alkekungarna söker oftast föda flockvis och lämnar sina berg i enorma svärmar. Den huvudsakliga födan är små kräftdjur och plankton som fiskas nära land i jämförelse med större alkor.[2]

Alkekung och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Till alkekungens naturliga fiender räknas främst vittrut och fjällräv, vilka kan ta både ägg, ungar och vuxna fåglar. Det händer även att isbjörnar äter ägg. Eftersom den är en till stor del havs- och kustlevande fågel, drabbas alkekungen hårt av oljeutsläpp, som skördar offer i stora antal. Varmare klimat på Grönland och Island tros även ha inverkan på beståndet.[3]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Alkekungen har tidigare bland annat kallats alkeknot[5] och grönlandsduva[6].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Alle alle Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c] Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag, s. 194 f.
  3. ^ [a b] http://en.wikipedia.org - Little Auk
  4. ^ Club 300 - Alkekung
  5. ^ Malm, August Wilhelm (1877) Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren, vol.1 (förra delen), Göteborg
  6. ^ Åckerberg, N. P., (1830-1840) Grönlands= Dufva: Mergulus Alle

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the world, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]