Alkor
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Inte att förväxla med alfågel.
Alkor | |
![]() Adult alkfågel | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning | Alkfåglar Alcae |
Familj | Alkor Alcidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Alcidae | |
Auktor | Leach, 1820 |
släkten | |
Utdöda släkten, se text | |
Hitta fler artiklar om fåglar med |
Alkor (Alcidae) är den enda fågelfamiljen inom underordningen alkfåglar i ordningen vadarfåglar.
Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]
Alkor påminner på ett ytligt plan om pingviner genom sin svartvita fjäderdräkt, sin upprättstående hållning och vissa liknande vanor. De är dock inte alls släkt med pingviner, men utvecklats på detta sätt genom så kallad konvergent evolution.
Arterna inom familjen har smala, korta och spetsiga vingar och alla nu levande arter kan flyga, och gör det med mycket snabba vingslag. De är skickliga på att simma och dyka och använder då sina vingar för att styra under vattnet.
Näbben är av medellängd, hoptryckt och på tvären fårad. Övre näbbhalvan är i spetsen krökt ut över den undre näbbhalvan. Näsborrarna är smala och täckta av fjädrar. Benen är korta och de tre framåtriktade tårna är simhudsförsedda.
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arterna inom familjen lever företrädesvis vid de norra haven ute på öppet hav och befinner sig bara på land för att häcka. De häckar kolonivis på branta klippor. De simmar och dyker förträffligt, men går illa. Deras föda består av fisk, kräft- och blötdjur.
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Familj Alcidae
- Ej klarlagd underfamilj
- Hydrotherikornis (fossil, omdiskuterad)
- Underfamilj Petralcinae (fossil, omdiskuterad)
- Underfamilj Mancallinae (fossil)
- Underfamilj Alcinae
- Ej klarlagd tribus
- Miocepphus (fossil)
- Tribus Alcini
- Uria
- Sillgrissla (Uria aalge)
- Spetsbergsgrissla (Uria lomvia)
- Alle
- Alkekung (Alle alle)
- Pinguinus, utdöd ca. 1844
- Garfågel (Pinguinus impennis)
- Alca
- Tordmule (Alca torda)
- Uria
- Tribus Synthliboramphini
- Synthliboramphus
- Guadalupealka (Synthliboramphus hypoleucus)
- Kalifornienalka (Synthliboramphus scrippsi)
- Mexikansk alka (Synthliboramphus craveri)
- Kragalka (Synthliboramphus antiquus)
- Japansk alka (Synthliboramphus wumizusume)
- Synthliboramphus
- Tribus Cepphini
- Cepphus
- Tobisgrissla (Cepphus grylle)
- Beringtejst (Cepphus columba)
- Cepphus columba snowi (Ibland kategoriserad som egen art)
- Glasögontejst (Cepphus carbo)
- Cepphus
- Tribus Brachyramphini
- Brachyramphus
- Marmoralka (Brachyramphus marmoratus)
- Långnäbbad marmoralka (Brachyramphus perdix)
- Brunalka (Brachyramphus brevirostris)
- Brachyramphus
- Tribus Aethiini
- Ptychoramphus
- Sotalka (Ptychoramphus aleuticus)
- Aethia
- Papegojalka (Aethia psittacula)
- Tofsalka (Aethia cristatella)
- Plymalka (Aethia pygmaea)
- Dvärgalka (Aethia pusilla)
- Ptychoramphus
- Tribus Fraterculini
- Cerorhinca
- Hornalka (Cerorhinca monocerata)
- Lunnesläktet Fratercula
- Lunnefågel (Fratercula arctica)
- Hornlunne (Fratercula corniculata)
- Tofslunne (Fratercula cirrhata)
- Cerorhinca
- Ej klarlagd tribus
Se även[redigera | redigera wikitext]
|