Allmänintresse

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Allmänintresse avser något som är viktigt ur ett samhällsperspektiv.[1] Det kan förklaras som information som medborgarna har ett berättigat intresse av att få ta del av, något som är viktigt och kopplat till ett samhällsintresse.[2]

Motsatsen till allmänintresse är särintresse. Särintresse är ett mer hanterbart begrepp då det inte utgår från den subjektiva föreställningen att det finns en objektiv vilja utan från den objektiva föreställningen att det finns mindre och större subjektiva viljor.[källa behövs]

Allmänintresse inom journalistik[redigera | redigera wikitext]

Allmänintresse avser ett legitimt intresse från samhället och allmänheten[3] och avser medborgarnas rätt till information och uppgifter så att de kan ta ställning i samhällsviktiga frågor.[4]

Enligt Pressombudsmannen Ola Sigvardsson ska allmänintresse inte förväxlas med nyfikenhet, och man ska vid en analys av allmänintresset fråga sig "Är detta viktigt ur ett samhällsperspektiv, eller något som är kul att veta?".[a] Publicistklubbens ordförande Björn Häger skrev 2016 om skillnaden mellan intresse och intresserad: "Namn publiceras när det föreligger allmänintresse. Vilket inte betyder att man ska publicera bara därför att allmänheten kan vara intresserad."[6]

Ordet allmänintresse missbrukas ibland vid mediers argumentation för att försvara en namnpublicering och andra personuppgifter i reportage om misstänkta brott eller andra spektakulära händelser, vilket enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i många fall saknar allmänintresse.[b] Ett sådant påstått allmänintresse kan istället handla om ett särintresse hos publicisten att få ekonomisk vinning genom exempelvis en tillfällig upplageökning vid publicering av uppgifterna på grund av allmänhetens nyfikenhet. I många fall saknas det allmänintresse[4] för en namnpublicering men för samtidigt med sig de problem och risker som en namnpublicering innebär.

Vid en namnpublicering ska utgivaren väga allmänhetens behov av informationen mot de publicitetsskador som uppstår för den vars namn publiceras.[c]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ola Sigvardsson (PO) sade 2017 "[Allmänintresse] betyder att något måste vara viktigt ur samhällsperspektiv. Mot [allmänintresse] kan man ställa nyfikenhet, något som är kul att veta. När man analyserar allmänintresset måste man fundera över: 'Är detta viktigt ur ett samhällsperspektiv, eller något som är kul att veta?'[1] Sigvardsson sade också 2017 att "allmänintresset kring sexuell brottslighet som företeelse är stort och viktigt att uppmärksamma och skriva om. Däremot är inte allmänintresset om enskilda fall tillräckligt stort och då kan tidningen fällas för förtal."[5]
  2. ^ Nils Funcke sade 2015 "I många, många av de fall där man publicerar namn och bild på någon kriminell så är det inte ett allmänintresse i detta."[4]
  3. ^ Staffan Dopping sade 2017 "Allmänintresset [...] måste vara oerhört högt om det ska vara motiverat att publicera uppgifter som innebär väldigt allvarliga skador för den det berör.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Pressetik: Vad är egentligen allmänintresse?" (vid 10m50s), Nordegren & Epstein i P1, Sveriges Radio, 23 november 2017. Åtkomst den 24 november 2017.
  2. ^ Mattias Kumlien. "Får journalister skriva vad som helst?", Domarbloggen, Södertörns tingsrätt, 26 februari, 2019.
  3. ^ [a b] "Borgbevakning skärskådad, Raqqa-journalistik på liv och död och Carema-blöjans giriga symbolik", Medierna, Sveriges Radio, 12 augusti 2017. Åtkomst den 13 augusti 2017.
  4. ^ [a b c] "'Terrorsvensken i Boliden' – Hur blev det som det blev?", Publicistklubbens kanal på YouTube, 7 december 2015. Åtkomst den 10 december 2015.
  5. ^ Nathalie Mark. "Pressombudsmannen: Därför publicerar media inte namn – och bör heller inte göra det", Baaam, 17 oktober 2017.
  6. ^ Björn Häger. ”Pressetiska principer för namngivning av brottslingar”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210107103527/https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2016/nr-9-2016-argang-82/pressetiska-principer-for-namngivning-av-brottslingar/. Läst 5 juni 2022.  Advokaten, Nr 9 2016.