Namnpublicering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Med namnpublicering avses att i ett massmedium publicera namn och/eller bild på en person som identifierar personen för en bred allmänhet.

Inför en namnpublicering måste utgivaren väga allmänintresse mot publicitetsskada.[1]:2m2s

Konsekvenser av namnpubliceringar[redigera | redigera wikitext]

Namnpubliceringar kan leda till allvarlig och irreparabel skada för en utpekad. I andra fall, då en förövare medvetet söker uppmärksamhet eller martyrstatus, kan det istället gynna denne. Beslut om enskild namnpublicering där utgivaren tar sådan hänsyn medför att denne bryter mot principen om konsekvensneutralitet, medan efterföljande av på förhand uppställda regler kan undvika en sådan konflikt.

En annan konsekvens av namnpubliceringar är att det också kan skapas mediedrev. Ett mediedrev kan kännas igen genom att det sker en sänkning av kravet på allmänintresse.[2] En sänkning av kraven på allmänintresse, besluten om namnpublicering och på vilka grunder besluten tas måste vara begripliga för allmänheten. En konsekvens är annars att namnpublicering skapar en godtycklighet och förvirrar läsarna om när det är okej eller inte att publicera namn.[3]

En namnpublicering kan försvåra en brottsutredning och minska bevisvärdet av ett vittne. Namnpublicering av oskyldiga kan påverka vittnens minnesbilder.[4] Namnpublicering av skyldiga underminerar vittnens trovärdighet.[4] Utpekanden påverkar rättsväsendet negativt och riskerar att i förlängningen sätta rättsväsendet ur spel.[4]

Ett utpekande kan leda till irreparabel publicitetsskada, både för den som pekas ut men även för dennes anhöriga, till exempel minderåriga barn. Ett utpekande av en anklagad kan även underlätta identifiering av anmälaren.[1]:2m58s Felaktiga utpekanden kan utgöra förtal.[4]

Namnpublicering i svenska massmedier[redigera | redigera wikitext]

I Sverige sker namnpubliceringen ofta med hänvisning till ett uppfattat eller påstått "allmänintresse". Ofta handlar det om namnpublicering av en person som är misstänkt för ett lagbrott. Namnpublicering i Sverige ska utgå från Publicitetsreglerna, särskilt regel 15 som handlar om att noga överväga konsekvenserna av namnpublicering.[5]

Ett återkommande resonemang från vissa publicister är att ingen publicering är den andra lik och att det därför vore meningslöst att motivera en namnpublicering.[3] Juridikprofessorn Mårten Schultz menar att ett sådant resonemang är att underkänna att man har en principiell grund för sina ställningstaganden.[3]

Bristande motivering vid en publicering, med eller utan namn, riskerar att undergräva tilliten till media.[3] Det har förekommit resonemang att en egen namnpublicering skulle vara motiverad för att andra och mindre nogräknade aktörer har publicerat namnet, för att mängden av publiceringar i frågan från dessa aktörer i sig skulle utgöra en grund till publicering.[1]:11m32s Att motivera en namnpublicering med att många redan vet vem det handlar om avviker från hur pressetiken brukar tillämpas.[3]

Katarina Wennstam sade 2019 att det förekommer en växelverkan där massmedia låter sociala medier gå i fronten för namnpubliceringar medan massmedia inväntar effekterna av dessa för att sedan rapportera om dessa effekter.[6]

Tillämpliga publicitetsregler[redigera | redigera wikitext]

Pressombudsmannen Ola Sigvardsson listade 2019 tre kriterier värda att överväga vid en tänkt namnpublicering:[7]

  • händelsens allvar (Ju allvarligare en händelse är desto större skäl kan det finnas att berätta vem som är ansvarig.)
  • beläggens styrka (Det måste vara säkerställt så långt det är möjligt att uppgiften stämmer.)
  • den berördes roll i samhället (Om det handlar om en offentlig person, till exempel en politiker, kan allmänintresset kring händelsen vara större än om det bara berör en privatperson.)

I pressens publicitetsregler finns ett stycke med rubriken "Var försiktig med namn" som innehåller tre regler som rör namn- och bildpublicering:[8]

  • "Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges."
  • "Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig."
  • "Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet."

Metoder[redigera | redigera wikitext]

Utöver att ange personens namn direkt kan utpekanden även ske genom ordvitsar och ledtrådar.[1]:10m31s

Se även[redigera | redigera wikitext]


Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "Medierna", Medierna, Sveriges Radio, 20 mars 2021.
  2. ^ von Krogh, Torbjörn (2016). Medieetik – Framväxt, funktion och framtid. sid. 193 
  3. ^ [a b c d e] "Hur bevaka kontroversiella behandlingar utomlands? Så mycket vet Facebook om dig och cirkus med namnpubliceringar under metoo" (vid 27m30s), Medierna, Sveriges Radio, 2 december 2017. Åtkomst den 2 december 2017.
  4. ^ [a b c d] TT."Experterna varnar för nätmobbar", SVT Nyheterden 30 augusti 2015, arkiverad på Internet Archive från originalet. Åtkomst den 26 november 2017.
  5. ^ ”Publicitetsregler | Medieombudsmannen”. https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/. Läst 15 oktober 2020. 
  6. ^ "Nya överväganden om namnpubliceringar" (vid 5m07s), Godmorgon, världen!, Sveriges Radio, 31 mars 2019. Åtkomst den 31 mars 2019.
  7. ^ Ola Sigvardsson. ”Det är okej att medier skadar människor”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190622145934/https://www.journalisten.se/kronika/det-ar-okej-att-medier-skadar-manniskor. Läst 30 juli 2019. , journalisten.se, 20 juni 2019.
  8. ^ "Publicitetsregler Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.", sjf.se. Åtkomst den 26 november 2017.