Pressombudsmannen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pressombudsmannen, egentligen Allmänhetens Pressombudsman, inrättades 1969 och tillsätts av publicistbranschen för att övervaka pressetiska frågor. Ombudsmannen behandlar anmälningar och kan efter utredning överlämna ett ärende till Pressens Opinionsnämnd (PON). Nämnden kan sedan besluta att officiellt klandra en publicering. PO kan undersöka fall på eget initiativ, och har även som uppgift att "genom opinionsbildning verka för god publicistisk sed".[1] Sedan 1975 har PO hjälp av en biträdande PO.[2] PO finansieras av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter genom Stiftelsen Allmänhetens Pressombudsman.[2] I instruktionerna för PO:s arbetsbeskrivning står det skrivet att PO ska utses av ett kollegium bestående av chefsjustitieombudsmannen, ordföranden i Sveriges Advokatsamfund samt ordföranden i Pressens Samarbetsnämnd.

Verksamhet och historia[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1975 och 1990 kunde PO själv fälla material, men denna möjlighet finns idag inte längre. Istället har PO att välja mellan att avskriva ärendet eller skicka det vidare till Pressens opinionsnämnd med förslag om åtgärd. Sedan 1993 har dock PO givits utökade befogenheter att på egen hand försöka medla mellan anmälaren och tidningen. I de fall PO tar upp fall till undersökning ser denne till att tidningen får ta del av anmälan, och tidningen har då två veckor på sig att svara. För att kunna anmäla en tidning till PO måste det anmälda materialet ha publicerats under de tre senaste månaderna och personen måste vara personligen berörd.[3]

Mellan 1969 och 2009 mottog PO drygt 14 500 anmälningar. 2009 anmäldes omkring 400 publiceringar per år till PO, varav de flesta avskrivs. Den första anmälan till PO skickades in av Bosse Ringholm och rörde artikeln Okunnighet och beskäftighet i tidningen Accent. Artikeln, som handlade om att Ringholm kritiserat militära förband för deras narkotikaupplysning, fälldes.[4]

Pressombudsmän[redigera | redigera wikitext]

Inledningsvis tillsattes jurister på posten som PO. Det övergick senare till att posten innehades av personer som var journalister själva, en ordning som 2008 kritiserades av den första PO:n Lennart Groll som menade att pressetiken blev allt sämre vilket ledde till krav på skärpt lagstiftning.[5]

Lista över pressombudsmän[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ §1 Instruktion för Allmänhetens Pressombudsman (PO).
  2. ^ [a b] Uppslagsordet PO från Nationalencyklopedins internettjänst. Läst 9 september 2010.
  3. ^ Bergling & von Krogh & Nejman (2009), s. 75.
  4. ^ Bergling & von Krogh & Nejman (2009), s. 45-6, 75.
  5. ^ Lennart Groll. "'Pressetisk övervakare klarar inte sin uppgift'", Dagens Nyheter, 11 mars 2008. Läst den 13 juni 2015.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergling, Mikael & von Krogh, Torbjörn & Nejman Fredrik, 40 år av övertramp PO/PON 1969-2009 (2009), Juridisk reportagebyrå, ISBN 978-91-85333-28-8

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]