Ametistskivling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ametistskivling
Laccaria amethystea.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljTricholomataceae
SläkteLaccaria
ArtAmetistskivling
L. amethystina
Vetenskapligt namn
§ Laccaria amethystina
Synonymer
Se rubrik

Den mykologiska karaktären hos ametistskivling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Adnate gills icon.png
skivtyp:
vidfästa

Inedible toxicity icon.png
ätlighet:
oätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Ametistskivling (Laccaria amethystina) är en svampart i familjen Tricholomataceae. Den är en liten hattsvamp med skivor. Färgen är ofta klart lila, och den förekommer ofta i bok- eller ekskog.

Den spensliga svampen har tidigare varit vanlig i svampkorgen, men upptäckten att den lätt tar upp arsenik ur marken gör att den numera sällan rekommenderas som matsvamp.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Foten blir 3–8 cm hög. Svampen är spenslig till växten och snarlik sin släkting laxskivling. Färgen är tydligt lila på hatt, skivor och fot,[1] även om foten ofta är ljusare till färgen. Färgen på äldre exemplar bleknar, och svampen kan då vara svåra att skilja från andra spensliga små skivlingar,[2] inklusive från laxskivling.

Skivorna är glesa, djupa och oregelbundna, med grundare skivor omväxlande med djupare. Både doft och smak är mild. Hatten är konvex till tillplattad, med en nedtryckt mitt.[1] Sporavtrycket är vitt.[2]

Ametistskivlingens sporkroppar syns mellan juni och december i de tempererade områdenaNorra halvklotet. Förekomst har även rapporteras från tropiska Central- och Sydamerika. Svampen, som är vanlig i bok- och ekskogar och särskilt vanlig bland nedfallna löv, beskrevs vetenskapligt första gången 1778.[2] I lövskogarna i östra USA syns sporkropparna under sommar och tidig höst.[3]

Ametistskivlingen är i Sverige allmänt förekommande upp till södra Svealand. Norr därom påträffas den sällsynt och främst i Nedre Norrlands kustlandskap. Svampen är spridd i bok- och ekskog, längre norrut i ängsgranskog.[4]

Användning och giftighet[redigera | redigera wikitext]

Förr lärdes barn i Skåne att plocka ametistskivling, eftersom den med sin lila[5] färg var lätt att känna igen.[6]

Ametistskivlingen ansågs förr (och fortfarande ibland[7][1]) som ätlig, men har en förmåga att ta upp arsenik.[8] Därför är den ofta vackert lilafärgade svampen inte att rekommendera som matsvamp,[9] även om arseniken i svampen ska vara av en sort som inte tas upp av människokroppen. Svampen i sig är mycket mild/smaklös,[7] alternativt med svag nöt- eller svampsmak.[1]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Laccaria amethystea [10]
  • Agaricus amethysteus [10]
  • Omphalia amethystea [10]
  • Laccaria hudsonii Pázmány 1994[11]
  • Laccaria laccata var. amethystina (Huds.) Rea 1922[12]
  • Russuliopsis laccata var. amethystina (Huds.) J. Schröt. 1889[13]
  • Collybia amethystina (Huds.) Quél. 1888[14]
  • Agaricus lividopurpureus With. 1792[15]
  • Agaricus amethystinus var. amethystinus Huds. 1778[16]
  • Agaricus amethystinus Huds. 1778[16]
  • Laccaria laccata var. amethystea [15]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Laccaria amethystina, Amethyst Deciever” (på engelska). www.wildfooduk.com. http://www.wildfooduk.com/mushroom-guides/amethyst-deciever-mushroom/. Läst 29 december 2017. 
  2. ^ [a b c] ”Amethyst Deceiver (Laccaria amethystina) | Wytham Woods” (på engelska). wythamwoods.ox.ac.uk. https://www.wythamwoods.ox.ac.uk/article/amethyst-deceiver-laccaria-amethystina. Läst 29 december 2017. 
  3. ^ McKnight, Kent H. (March 1998) (på engelska). A Field Guide to Mushrooms: North America. Houghton Mifflin Harcourt. sid. 155ff. ISBN 0395910900. https://books.google.se/books?id=kSdA3V7Z9WcC&pg=PA155. Läst 29 december 2017 
  4. ^ Artdatabanken, SLU. ”Laccaria amethystina – Sammanställning”. artfakta.artdatabanken.se. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/4672. Läst 29 december 2017. 
  5. ^ Fynd i höstskogen”. Naturskyddsföreningen. 14 september 2011. https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2011-4/fynd-i-hostskogen. Läst 29 december 2017. 
  6. ^ Svampåret kan bli det bästa på länge”. Sydsvenskan. 16 augusti 2006. https://www.sydsvenskan.se/2006-08-16/svamparet-kan-bli-det-basta-pa-lange. Läst 27 december 2017. 
  7. ^ [a b] Sällberg, Maria (15 oktober 2004). ”Att smaka eller inte smaka – det är frågan - Kristianstadsbladet”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/att-smaka-eller-inte-smaka-det-ar-fragan/. Läst 27 december 2017. 
  8. ^ 14 bizarre and beautiful mushrooms” (på engelska). MNN - Mother Nature Network. https://www.mnn.com/earth-matters/wilderness-resources/photos/14-bizarre-and-beautiful-mushrooms/laccaria-amethystina. Läst 29 december 2017. 
  9. ^ Nihlen, Linda (3 september 2012). ”Svampäventyr i Röddinge - Ystads Allehanda”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/svampaventyr-i-roddinge/. Läst 29 december 2017. 
  10. ^ [a b c] sensu auct. ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  11. ^ Pázmány, D. (1994) Zur systematik der gattung Laccaria Bk. et Br., In: Z. Mykol. 60(1):5–11
  12. ^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):290
  13. ^ Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(33–40):623
  14. ^ Quél. (1888) , In: Flore mycologique de la France et des pays limitrophes:237
  15. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  16. ^ [a b] Huds. (1778) , In: Fl. Angl., Edn 2 2:612

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]