Anders Nordström (militär)
| Anders Nordström | |
 Nordström som överstelöjtnant år 1941. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 18 maj 1895, Sverige Vombs församling i Malmöhus län |
| Död | 21 maj 1966 (71 år) Hässleholms församling i Kristianstads län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1917–1956 |
| Grad | Generalmajor |
| Befäl | Skånska pansarregementet, fälttygmästare |
Anders Carl Gustafsson Nordström, född 18 maj 1895 i Vombs församling i Malmöhus län, död 21 maj 1966 i Hässleholms församling i Kristianstads län,[1] var en svensk militär.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Nordström avlade studentexamen i Stockholm 1913.[2][3] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1917[2] och utnämndes samma år till fänrik vid Södra skånska infanteriregementet,[4] där han befordrades till underlöjtnant 1920[3] och till löjtnant 1921.[5] Han studerade vid Krigshögskolan 1927, var biträdande sakkunnig i 1930 års försvarskommission och befordrades till kapten vid Generalstaben 1932. Nordström idkade studier vid flera utländska arméer: i Finland 1933 och 1940, i Danmark 1936 och i Norge 1939 samt i Tyskland, Frankrike och Belgien 1940. Han tjänstgjorde 1936–1938 vid Upplands regemente (1937 namnändrat till Signalregementet) och befordrades till major 1937, varefter han inträdde i Generalstabskåren 1938. Åren 1937–1939 var han tillika lärare vid Krigshögskolan. Han tjänstgjorde 1938–1941 vid Arméstaben: som stabschef i Infanteriinspektionen 1938–1939 och som chef för Organisationsavdelningen 1939–1941.[2] Han var ledamot av Hemvärnsutredningen 1940,[6] befordrades till överstelöjtnant 1941 och tjänstgjorde 1941–1942 åter vid Signalregementet. Han var sakkunnig i 1941 års försvarsutredning 1941–1942 och i 1942 års utredning angående försvarsväsendets reservpersonal samt militär sekreterare för armén i Försvarsutskottet vid 1942 års riksdag. År 1942 befordrades han till överste, varefter han var chef för Skånska pansarregementet 1942–1949. Nordström var därefter fälttygmästare 1949–1956[2] (med placering i Tygavdelningen i Arméförvaltningen 1949–1954[7] och i Armétygförvaltningen 1954–1956).[8] Han befordrades 1953 till generalmajor. År 1956 inträdde Nordström i reserven. Han var därefter ledamot av Riksvärderingsnämnden från 1957[2] och anlitades också för utredningar av Försvarets förvaltningsdirektion.[9]
Anders Nordström invaldes 1940 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[10]
Anders Nordström var son till lantbrukaren Gustaf Nordström och Amélie Lundblad. Han gifte sig 1922 med Carola Nilsson (född 1900), dotter till lantbrukaren Jöns Nilsson och Christine Flygare. Anders och Carola Nordström fick barnen Gustaf (född 1923), Christine (född 1932), Amelie (född 1934) och Olof (född 1939).[2]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Vasaorden, 1935.[11]
Riddare av Svärdsorden, 1938.[12]
Riddare av Nordstjärneorden, 1942.[13]- Kommendör av andra klass av Svärdsorden, 15 november 1946.[14]
- Kommendör av första klass av Svärdsorden, 4 juni 1949.[15]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b c d e f] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 977–978.
- ^ [a b] Hallberg, Severin, red (1921). Svensk officersmatrikel. I. Generalitetet, generalstaben och infanteriet. Stockholm: Hasse W. Tullbergs Förlag. sid. 340
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1920. Uppsala. 1920. sid. 256.
- ^ Sveriges statskalender för året 1927. Uppsala. 1927. sid. 273.
- ^ Kleberg, Johan, red (1944). Kungliga Vasaorden. Uppsala: Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB. sid. 562.
- ^ Sveriges statskalender för året 1954. Uppsala. 1954. sid. 109.
- ^ Svenska försvarsväsendets rulla 1956. Stockholm. 1956. sid. 81.
- ^ Lundberg, Ragnar (1966). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 336.
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 137. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 329.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 33. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0033.html.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 209.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1947. Kungl. Svenska riddareordnarna 1947. Uppsala. 1947. sid. 12. https://runeberg.org/statskal/1947bih/0012.html.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 93.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Lundberg, Ragnar (1966). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 335–337.
- Män
- Födda 1895
- Avlidna 1966
- Personer från Vombs socken
- Svenska militärer under 1900-talet
- Generalmajorer i svenska armén
- Svenska regementschefer
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Riddare av Vasaorden
- Riddare av Nordstjärneorden
- Riddare av Svärdsorden
- Kommendörer av andra klass av Svärdsorden
- Kommendörer av första klass av Svärdsorden