Andreas Berlin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Andreas (Anders) Berlin född 20 maj 1746, död 12 juni 1773.

Andreas Berlin var son till Henrik Berlin (1704-81) och Anna Catharina Hellström (1711-99). Han skrevs in vid Uppsala universitet i februari 1765, och redan i slutet av följande år, den 17 december 1766, försvarade han under Carl von Linné avhandlingen Usus muscorum, Om mossors användning. Berlin fortsatte sina studier under Linné 1767-68, samt under medicinprofessorn Jonas Sidrén åren 1768-69. År 1770 erhöll Berlin det så kallade Stieglerska stipendiet och kunde då resa till London.

Han tillbringade därefter ett par år i London under Joseph Banks, vars assistent han blev, och Daniel Solander. I början av år 1773 reste Berlin mot Afrika som assistent åt den engelske botanisten och affärsmannen Henry Smeathman. Berlin avled dock redan i juni 1773, 27 år gammal, strax efter framkomsten till Guinea.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hamberg, Erik, Anders Berlin - en linnean i Västafrika (Svenska Linnésällskapets årsskrift, 1994-1995, s. 99-108).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]