Anders Sparrman

	Anders Sparrman
	Sparrman avporträtterad, troligen under 1790-talet. Sparrman avporträtterad, troligen under 1790-talet.
Född	16 februari 1748; Lena församling;
Död	9 augusti 1820 (72 år); Stockholm
Nationalitet	Sverige
Forskningsområde	Naturforskare
Institutioner	Uppsala universitet
Doktorandhandledare	Carl von Linné
Känd för	Linnélärjunge; Abolitionist

Anders Sparrman, född 16 februari 1748 i Lena församling, död 9 augusti 1820 i Stockholm, var en svensk naturforskare.

Biografi

Anders Sparrman var son till prosten och kyrkoherden Erik Sparrman och Brita Högbom, och härstammade på fädernet från flera prästsläkter i Hälsingland. Sparrman, som var lärjunge till Linné, fick sin utbildning vid Uppsala universitet.

År 1765 följde han med en expedition till Kina som skeppsläkare. Två år senare återvände han och beskrev de djur och växter han funnit i Iter in Chinam – Resa till Kina, som utgavs 1768. På Linnés rekommendation reste han 1772 till södra Afrika där han studerade naturlivet och befolkningen. Från Kapstaden anslöt han sig till James Cooks andra resa runt jorden, och studerade framför allt Nya Zeeland och Tahiti. Efter återkomsten slutförde han en lång resa i Sydafrika. År 1787 deltog han i en resa till Senegal i Västafrika.

Sparrman var även abolitionist, det vill säga en person som engagerade sig politiskt mot slaveri. Han kom att inneha flera akademiska poster, bland annat som professor vid Collegium medicum i Stockholm 1790. Sparrman, som blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin 1776, verkade på ålderdomen även som fattigläkare.

Hans dagböcker publicerades i tre volymer som Resa till Goda Hopps-Udden, södra Polkretsen och omkring Jordklotet, samt Till Hottentott- och Caffer-Landen Åren 1772-1776 . Han publicerade också Museum Carlsonianum (1786-89), där han bland annat beskrev många av de arter han hade samlat in i Sydafrika och Stillahavsområdet, varav en del var nya för vetenskapen. Kring 1805 började han publicera en serie fågelböcker över Sveriges fåglar, Svensk Ornithologie. Bara den första boken med 68 planscher och 44 textsidor gavs ut och serien förblev ofullbordad.

Eftermäle

Asteroiden 16646 Sparrman är uppkallad efter honom.^[1]

Litteratur

”Sparrman, Anders”. Svenskt biografiskt handlexikon. 1906

Vidare läsning

Per Wästberg: Anders Sparrmans resa, ISBN 9146218920 (2008)

Externa länkar

Källor

↑ ”Minor Planet Center 16646 Sparrman” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=16646. Läst 12 april 2026.

[1] ”Minor Planet Center 16646 Sparrman” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=16646. Läst 12 april 2026.

[1]