Anna Whitlock

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anna Whitlock på omslaget till Hvar 8 Dag 1912.
Interiör från Whitlockska skolan, till höger vid bordet sitter Anna Whitlock.

Anna Whitlock, född 13 juni 1852 i Stockholm, död 16 juni 1930 i Djursholm, var en svensk skolpionjär och kvinnosakskämpe. Hon var dotter till grosshandlaren Gustaf Whitlock och feministen Sophie Forsgrén. En syster till henne var lärarinnan och kvinnosakspionjären Ellen Whitlock. Anna Whitlock var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess tillkomst 1903 till 1907, och ännu en gång mellan 1911 och 1912.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pedagogen[redigera | redigera wikitext]

Whitlock examinerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1875 och studerade därefter utomlands. Hon var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris. Hon grundade 1878 en flickskola i Stockholm i samarbete med Ellen Key. Där tillämpades ny pedagogik med självstyrande elevråd, föräldradagar, koncentrationsläsning, fria ämnesval och omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete. Skolan hade 1893-1905 namnet Stockholms nya samskola och döptes därefter om till Whitlockska samskolan. Skolan övergick 1918 till att drivas i stiftelseform.

Politikern[redigera | redigera wikitext]

Whitlock var en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen. Hennes mor hade varit första sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet och hon kom därför tidigt i kontakt med kvinnofrågan. Hon var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt - LKPR - och ledde flera regeringsuppvaktningar och företrädde ofta rörelsen utåt. Då hon andra gången valdes ordförande 1911, verkar det ha varit en konsekvens av konflikterna kring LKPR:s bojkott av de högerpartier som var emot kvinnlig rösträtt. Det medförde att många medlemmar med högersympatier, ansåg att rörelsen svek sina principer om arbete över blockgränserna. Den tidigare ordföranden Lydia Wahlström, som företrädde högern, avgick och Whitlock blev ett okontroversiellt val. Då känslorna efter en tid hade lagt sig, kunde vänsterfalangens Signe Bergman tillträda.

Whitlock engagerade sig också i Föreningen för socialt arbete, i Frisinnade kvinnor och det liberala partiet och var en förgrundsgestalterna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem. Hon erhöll 1918 den kungliga medaljen Illis Quorum.

Hon är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [1]

Whitlock i fiktionen[redigera | redigera wikitext]

Rollfiguren Dagmar Friman (spelad av Sissela Kyle) i TV-serien Fröken Frimans krig är baserad på Anna Whitlock.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Uppsala: Bonnier. 1888. Libris 1294385 
    • 2. omarb. uppl. / genom Manfred Björkquist. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 1617700 
  • Barnens första geografi. Stockholm: C. E. Fritzes hofbokh. 1893. Libris 1627456 
  • Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 2. Stockholm. 1903. Libris 3171425 
  • Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 5. Stockholm. 1905. Libris 3171426 
  • Tal vid kvinnodeputationernas uppvaktning hos H.Exc.statsministern den 6 okt. 1906. Malmö. 1906. Libris 3171427 
  • Skolreformen och ungdomen. Brännande frågor, 99-1557213-1 ; 4. Stockholm: Svenska andelsförlaget. 1922. Libris 1484406 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björklund, Sigrid (1931). Anna Whitlock : en svensk märkeskvinna. Stockholm: Bonnier. Libris 54737 
  • Eskilsson, Lena (1994). ”Två Annor som förnyade pedagogiken”. Kvinnovetenskaplig tidskrift (Stockholm  : Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1980-) 1994 (15 :4),: sid. 75-77. ISSN 0348-8365. ISSN 0348-8365 ISSN 0348-8365.  Libris 2201111
  • Leche-Löfgren, Mia (1934). ”"Tant Anna" och hennes flickor”. Idun 1934(47) :36,: sid. 980-981, 991-993, 995.  Libris 12090357

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]