Artur von Schmalensee

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artur von Schmalensee
Kiruna stadshus
KFAI:s standardbutik för Sigtuna kooperativa handelsförening, ca 1930
Havregrynskvarn från 1928, Kvarnholmen, Nacka
Lumalampans fabrik i Hammarby, Stockholm

Oskar Harald Artur von Schmalensee, född den 18 november 1900 i Karlskoga, död den 16 januari 1972 i Saltsjöbaden, var en svensk arkitekt och affischkonstnär. Han var son till stationsinspektorn Carl Oscar Alfred von Schmalensee och Emma Nathalia Johansson och från 1932 gift med Alfhild Olofsson samt bror till arkitekten Kurt von Schmalensee.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Artur von Schmalensee utbildade sig på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1923 och vid Konsthögskolans arkitekturskola i samma stad 1928.[förtydliga] Hans examensarbete var ett förslag med nio skyskrapor, 26 våningar höga, placerade i cityområdet mellan Konserthuset och Klarabergsgatan, ett förslag i Le Corbusiers anda. Under sin utbildningstid gick Schmalensee från arkitektkontor till arkitektkontor som perspektivtecknare.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Artur von Schmalensee var från 1926 en av de ledande medarbetarna Kooperativa förbundets arkitektkontor, KFAI. Han kom med sin precisa, funktionalistiska formbehandling att markera sig som radikal industriarkitekt. Lumalampans fabrik i Hammarby i Stockholm från 1928-30, tillsammans med Eskil Sundahl, är ett exempel härför. En viktig insats gjorde von Schmalensee med studentbostäder och Studentstaden i Uppsala (1947−53). Första etappen gjordes i en klassicerande uttrycksform som inte låg i tiden och därför fick hård kritik. Den kallades bland annat "teatral" i pressen. Andra etappen gjordes därför med modernistiska punkthus. I Kiruna stadshus (1959) använder von Schmalensee en tidig postmodernism, en stilriktning som kom att bli vanlig från sena 1960-talet och ända fram till sekelskiftet. Han är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[1]

Arbeten i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.158 ISBN 91-973128-2-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]