Autonoma rörelsen i Sverige

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Autonom vänster)
Hoppa till: navigering, sök

Autonom vänster, utomparlamentarisk vänster, av Säkerhetspolisen kallad den autonoma miljön,[1] är samlingsnamn på olika politiska grupper som har socialistisk eller anarkistisk ideologi. Grupper i den autonoma vänstern organiserar sig icke-hierarkiskt och utan parlamentarisk representation. Det finns två läger inom miljön, där det ena förespråkar traditionell politisk verksamhet medan det andra förespråkar och använder våld, oftast mot egendom men inom vissa grupperingar förekommer även våld mot människor.[2]

Ideologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "den autonoma rörelsen" är en vidareutveckling från autonomismen som uppstod i Italien på 1970-talet. I Sverige idag finns det olika ideologiska strömningar inom den autonoma rörelsen, anarkismen är en av de grundläggande.[1]

Autonomi innebär egentligen endast att grupperna eller personerna i rörelsen är utomparlamentariska, eller fristående. Detta behöver alltså inte ha något med ideologi att göra, även om det vanligaste är att autonoma har en frihetligt socialistisk ideologi. Dock finns exempel på där exempelvis tyska högerextremister kallar sig autonoma och försöker efterlikna de vänsterautonomas organisationer. [1]

Målet för den autonoma miljön är ett klasslöst och rättvist samhälle, som de menar i förlängningen innebär en rättvisare världsordning där globaliseringen inte sker på tredje världens bekostnad.[1]

Organisationer och grupper[redigera | redigera wikitext]

Det sker ofta förändringar inom den autonoma miljön och personer är ofta aktiva i flera olika grupper. Organiserandet sker i nätverk eller tillfälliga kampanjer och aktioner. Enligt Säpo omfattar rörelsen bland annat Revolutionära Fronten, Antifascistisk aktion och Global intifada.[3]

Politiskt motiverad brottslighet[redigera | redigera wikitext]

I Brottsförebyggande rådets rapport Våldsam politisk extremism, Rapport nr 2009:15.[4] redovisas att under tiden mars 1999 till februari 2009 har personer i den autonoma miljön varit skäligen misstänkta för 1 207 politiskt motiverade brott.[5] Fördelningen i olika brottskategorier för de politiskt motiverade brotten såg ut som följer:[6]

Måltavlorna utgjordes av allt från företag och myndigheter till meningsmotståndare och partisammankomster. De vanligaste brotten de senaste 10 åren var olaga intrång, skadegörelse och tillgreppsbrott mot egendom. De vanligaste måltavlorna för misshandel var meningsmotståndare. Vanligaste måltavlorna för olaga hot och olaga tvång var även där meningsmotståndare.[6] För de autonoma är meningsmotståndare ett brett begrepp som innefattar den extrema högern och vit maktmiljön, men även andra som anses stå för sexism och kapitalism.[7][8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Autonoma miljön Säkerhetspolisen 28 november 2007.
  2. ^ ”Politisk extremism - Autonoma miljön” (Säpos information). http://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/politiskextremism/autonomamiljon.4.3b063add1101207dd46800055834.html. Läst 19 januari 2010. 
  3. ^ ”Aktörer inom den autonoma miljön” (Säpos information). http://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/politiskextremism/autonomamiljon/aktorer.4.7671d7bb110e3dcb1fd80004645.html. Läst 19 januari 2010. 
  4. ^ Korsell, L., Olsson, J., Nyqvist, A., Vesterhav, D., Skinnari, J., Nilsson-Sahlin, H., ,Hagström, A., Lodenius,A-L., Sundström, E., Baard, P.,Carle, J. (juli 2009). "Våldsam politisk extremism, Rapport nr 2009:15" (svenska) (PDF). Brottsförebyggande rådet, Säkerhetspolisen. ISBN 978-91-86027-32-2 Läst 18 januari 2010.
  5. ^ . "Våldsam politisk extremism, Rapport nr 2009:15". s. 54.
  6. ^ [a b] . "Våldsam politisk extremism, Rapport nr 2009:15". s. 194.
  7. ^ Våldsam politisk extremism: Antidemokratiska grupper på den yttersta höger- och vänsterkanten
  8. ^ Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på Internet