Hoppa till innehållet

Axel Essén

Från Wikipedia
Axel Essén
Född12 mars 1880[1]
Gustavi församling[2][1], Sverige
Död22 juni 1951[2] (71 år)
Hedvig Eleonora församling, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Andra namnAnders Eje
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningÖversättare, journalist, manusförfattare
ArbetsgivareGöteborgs-Posten
Vecko-Journalen
Stockholms-Tidningen
Bonnier Magazine Group
FöräldrarLudvig Essén[1][4]
Ellen Augusta Erika Essén[4]
Redigera Wikidata

Anders Axel Harald Essén, född 13 mars 1880 i Göteborg, död 22 juni 1951, var en svensk författare, journalist och manusförfattare. Han var son till Ludvig Essén och Ellen Rosenquist af Åkershult. Han gifte sig 1906 med Anna Östling (1879–1941).

Essén blev efter studier vid Uppsala universitet köpenhamnskorrespondent i en rad tidningar 1906–1908. 1908–1911 var han därefter medarbetare i Göteborgsposten, och i Stockholms-Tidningen 1911–1918. Essén blev sedan redaktör för Vecko-Journalen 1919–1928,[5] och chefredaktör vid Åhlén & Åkerlunds förlag 1923–1928. Under pseudonymen Anders Eje skrev Essén underhållningstexter i novell- och romanform. De kortare berättelserna publicerades bland annat i Lektyr.

Bland hans verk märks de humoristiska Georg Kessners generalkupp (1915) och Fru Mariannes vasaller (1930), reseskildringarna Folk, fä och fakirer (1922) och vidare Färgade friherrar (1923), Zodiakringen, äventyrsroman från Ceylon (1927) samt ett antal teaterpjäser.[5]

Han var också verksam som översättare från engelska.

Översättningar (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Richard Halliburton: Det gyllene spåret (New worlds to conquer) (Schildt, 1930)
  • Deneys Reitz: Med döden i hälarna: en sjuttonårings äventyr under boerkriget (Commando) (Schildt, 1933)
  • Edgar Wallace: Hertigen gör slag i saken (The duke in the suburbs) (Saxon & Lindström, 1937)
  • W. Somerset Maugham: Magikern (The magician) (Saxon & Lindström, 1937)
  • P. G. Wodehouse: Den vita fjädern (White feather) (Saxon & Lindström, 1939)
  1. ^ [a b c] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/14 (1878-1880), bildid: 00192804_00205, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 7 april 2019, ”256,(mars),12,Mars,12,1,,Anders Axel Harald”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 17 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 maj 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 mars 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]