P.G. Wodehouse

Från Wikipedia
(Omdirigerad från P. G. Wodehouse)
Hoppa till: navigering, sök
P.G. Wodehouse
P.G. Wodehouse, 1904.
P.G. Wodehouse, 1904.
Född Pelham Grenville Wodehouse
15 oktober 1881
Guildford, Surrey, Storbritannien
Död 14 februari 1975 (93 år)
Southampton, Suffolk County, New York, USA
Yrke Författare
Nationalitet Engelsk Storbritannien
Språk Engelska
Verksam 1902–1974
Framstående verk Böckerna om Jeeves och Wooster
Böckerna om Lord Emsworth

Pelham Grenville Wodehouse, född 15 oktober 1881 i Guildford, Surrey, död 14 februari 1975Southampton Hospital, Long Island, New York,[1] var en brittisk humorist och författare. Han är mest känd för sina språkligt ekvilibristiska[2] romaner och noveller om brittisk överklass i det tidiga 1900-talet. Förutom romaner och noveller skrev han dramatik och sångtexter till musikaler som Teaterbåten och Anything goes.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fadern, Henry Ernest Wodehouse (1845–1929), var brittisk fredsdomare i Hong Kong. När P.G. var tre år flyttade familjen tillbaka till England, där han blev omhändertagen av en barnjungfru och senare skickades till diverse internatskolor. Han träffade sällan sina föräldrar och tillbringade skolloven hos fastrar och mostrar. Antagligen inspirerade detta honom till det ofta förekommande "besvärliga faster"-motivet i hans böcker. Wodehouse började på Dulwich College men familjens finanser tillät honom inte att fortsätta, så han sökte arbete på Hong Kong and Shanghai Bank i London. Senare började han som journalist på tidningen The Globe i London.

1902 gav P.G. ut sin första bok; pojkboken I knipa (eng. The Pothunters). Senare flyttade Wodehouse till New York och arbetade som teaterkritiker på tidningen The New Yorker. Han gifte sig med Ethel Wayman 1914 och fick då en styvdotter, Leonora. Några biologiska barn blev det aldrig; möjligen kan P.G. ha blivit steril på grund av påssjuka i tonåren.

Wodehouse tillbringade även stora delar av sitt liv i Frankrike; vid andra världskrigets början 1939 stannade han kvar i Frankrike på sin egendom i Le Touquet, där han 1940 blev tillfångatagen av tyskarna och internerad i fångläger. Wodehouse var en officiellt accepterad författare i Nazityskland – hans böcker betraktades som "avslöjande satir över den degenererade brittiska överklassen" – och tyskarna övertalade honom att medverka i tysk radio i sändningar riktade till USA (som då fortfarande var neutralt). I Storbritannien kom detta på många håll att betraktas som landsförräderi, och när Wodehouse släpptes kände han sig ovälkommen i sitt hemland; han flyttade då permanent till RemsenburgLong Island i USA, där han bodde kvar till sin död. Bara några veckor tidigare hade han blivit adlad med titeln Knight Commander of the Order of the British Empire och fått rätt att kalla sig Sir P.G. Wodehouse; hade det inte varit för hans misstag under kriget – som han själv i Performing Flea ursäktade med att han var "politisk idiot" – hade han troligen fått den utmärkelsen långt tidigare. Själv antydde han – bland annat i romanen Jeeves och feodalandan – att han undvikit att bli adlad för att han inte ville tilltalas "sir Pelham"; Wodehouse, som av vännerna kallades "Plum", avskydde sina förnamn.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

P. G. Wodehouse blev under sin långa författarkarriär publicerad i hela världen. Den tidigast kända översättningen av en Wodehouseroman är Hanny Flygares översättning till svenska av Piccadilly Jim från 1920, men redan 1912 publicerades novellen "Ruth i landsflykt" i Allers Familj-Journal.[4]

Wodehouse är känd för sina roliga, avkopplande, underhållande komiska romaner och humoristiska noveller om brittisk och till viss del amerikansk medelklass och aristokrati under 1900-talets första decennier. Hans humoristiska stil kännetecknas av en fantastisk språkbehandling, ett utsökt sinne för humor, roliga liknelser, ironiska och träffande beskrivningar av olika personer och situationer och otaliga referenser till olika filosofer, författare, mytologin samt Bibeln.

Han är känd bland annat för böckerna om den unge naive aristokraten Bertie Wooster och hans intelligente och världsvane betjänt Reginald Jeeves, som gärna citerar Shakespeare och Spinoza. Wodehouse skrev elva romaner och ett flertal noveller om detta klassiska par i brittisk litteratur. Deras första framträdande var i novellen Extricating Young Gussie i novellsamlingen The Man With Two Left Feet från 1917.

Ett annat omtyckt tema i Wodehouses böcker är den medellöse, något excentriske unge mannen, (konstnären, tidningsskribenten, pastorsadjunkten osv.) som av egen kraft, med hjälp av sin egen uppfinningsrikedom, entusiasm och påhittighet löser ett brydsamt problem och kommer på grön kvist. Han får sina drömmars flicka och finner ekonomiska medel att försörja henne till slut. Denna karaktärstyp personifieras exempelvis av Jerry West i The Girl in blue (1970; Flickan i blått), av Ronald Eustace Psmith, in Leave It to Psmith (1923; Psmith ordnar saken), Bill Hollister i Something Fishy (1957; Rävspel), Joss Weatherby i Quick Service, (1940; Ferm Expedition) eller Sam Shotter i Sam the Sudden, (1952; Sam hos tidningskungen). Andra kända figurer i Wodehouses böcker är persongalleriet kring slottet Blandings, med den sympatiske, originelle och vimsige Lord Emsworth i spetsen vars hobby är grisavel och trädgårdsodling. Den sviten rymmer tio romaner och nio noveller. Dessutom finns Sunset at Blandings, som var den sista romanen Wodehouse arbetade på. Några år efter hans död gavs den ut med kommentarer och fotnoter.

Många av Wodehouses böcker utspelar sig på vackra gods och herresäten på den brittiska landsbygden, andra i Londons förorter (som i Walley Fields), på badorter eller i flotta våningar och exklusiva klubbar i London och New York. Intrigerna är ofta enkla men med många oemotståndligt komiska förvecklingar, dråpliga situationer och lustiga komplikationer. Huvudgestalten är ofta olyckligt kär eller har ont om pengar och en kreativ lösning måste fram. I böckerna om Jeeves och Bertie Wooster är det ofta någon av Berties kamrater som hamnar i trångmål och betjänten Jeeves får hitta lösningen, medan berättaren Wooster ofta själv råkar hamna i klämma på vägen. Wodehouses böcker utmärks av en torr brittisk humor, med distans till historien med en typisk brittisk självironi – kanske tydligast i böckerna om Jeeves och Wooster, där de aristokratiska gestalterna ofta är naiva och bortkomna medan tjänstefolket är intelligenta och världsvana men ändå inte ifrågasätter tingens ordning.

En annan typ av aristokrat som uppträder i Wodehouses böcker finns i serien om Blandings Castle. Denna karaktärstyp är personifierad av den levnadsglade Galahad Threepwood, eller Uncle Gally, Lord Clarence Emsworths monokelprydde yngre bror. Han figurerar bland annat i böckerna Summer Lightning (1929; Blixt och dunder), Heavy Weather (1933; Åska i luften), Full Moon (1947; Fullmåne) och Pigs have Wings (1952; Svinhugg går igen). Galahad är en gentlemannamässig herre, belevad, snillrik och väldigt påhittig; en inspirerad och uppfinningsrik person som kastar sig med liv och lust in i diverse intriger för att hitta lösningen på de olika problem som uppstår i hans omgivning. Ofta uppkommer det oväntade och överraskande komplikationer på vägen som kräver på nytt ett okonventionellt ingripande från farbror Gallys sida.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • The Pothunters (1902) (I knipa: berättelse för pojkar, översättning Emil Langlet, B. Wahlströms ungdomsböcker, 1937)
  • A Prefect's Uncle (1903) (Lagets kapten: berättelse för pojkar , översättning Emil Langlet, B. Wahlströms ungdomsböcker, 1937)
  • Tales of St Austin's (1903) (noveller)
  • The Gold Bat (1904)
  • William Tell Told Again (1904)
  • The Head of Kay's (1905) (Odågorna: berättelse för pojkar, översättning Gösta Högelin, B. Wahlströms ungdomsböcker, 1942)
  • Love Among the Chickens (1906) (Kärlek i hönsgården, anonym översättning, Saxon & Lindström, 1936)
  • The White Feather (1906) (Den vita fjädern, översättning Axel Essén, Saxon & Lindström, 1939)
  • Not George Washington (1907) [delvis självbiografisk, skriven tillsammans med Herbert Westbrook]
  • The Globe By the Way Book (1908) (tidningskrönikor)
  • The Swoop! (1908)
  • Mike (1909) (Luft i luckan, övers. och bearb. av Gösta Högelin, B. Wahlströms ungdomsböcker, 1941) [andra delen publicerad som Enter Psmith 1935. Båda delarna utgivna 1953 som Mike at Wrykyn (del 1) och Mike and Psmith (del 2)]
  • A Gentleman of Leisure (1910) (Den okända som han älskade, okänd översättare, Hökerberg, 1925)
  • Psmith in the City (1910)
  • The Little Nugget (1912) (Guldklimpen, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1944)
  • The Prince and Betty (1912)
  • Something Fresh (1915) (Lord Emsworths misstag, översättning Elsa Jonason, Hökerberg, 1931) (Det våras på Blandings, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1980) [första romanen om Blandings Castle]
  • Psmith, Journalist (1915) (Psmith som journalist, anonym översättning, Bonnier, 1922)
  • Something fresh (1915) (Det våras på Blandings, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1978)
  • Uneasy money (1916) (Rörliga pengar, okänd översättare, Fahlcrantz, 1921) (Rörliga pengar, översättare Emil Langlet, B. Wahlström, 1938)
  • Piccadilly-Jim (1917) (Piccadilly-Jim, översättning Hanny Flygare, Fahlcrantz, 1920) (Piccadilly-Jim, översättning Helge Åkerhielm, B. Wahlström, 1965)
  • A damsel in distress (1919) (Flicka i fara, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1979)
  • The girl on the boat (1922) (Billie och hennes friare, översättning Kerstin Wimnell, Fritze, 1933)
  • The clicking of Cuthbert (1922) (Ett upp för Cuthbert, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1967). Ny utg. Barbara Books, 1989, med titel Golfhistorier
  • Leave It to Psmith (1923) (Psmith ordnar saken, översättning Vilgot Hammarling, Bonnier, 1934)
  • The Inimitable Jeeves (1923) (Den oförliknelige Jeeves, översättning Kerstin Wimnell, Skoglund, 1931) (Den oefterhärmlige Jeeves, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1960) [första novellerna om Jeeves & Wooster]
  • Bill the conqueror (1924) (Bill erövraren, översättning Vilgot Hammarling, Bonnier, 1937)
  • Carry on Jeeves (1925) (Jeeves klarar skivan, översättning Vilgot Hammarling, Bonniers, 1937)
  • Sam the Sudden (1925) (Sam hos tidningskungen, översättning Stig Facht, Fritze, 1935)
  • Meet Mr Mulliner (1927) (Får jag föreställa mr Mulliner?, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1945)
  • The Small Bachelor (1927) (En blyg ung man, översättning Martin Loya, Fritze, 1937)
  • Money for Nothing (1928) (Pengar till skänks, översättning Stig Facht, Fritze, 1935)
  • Summer Lightning (1929) (Blixt och dunder, översättning Vilgot Hammarling, Bonnier, 1935) – svensk film 1938 under samma titel
  • Mr. Mulliner Speaking (1929) (Mr Mulliner har ordet, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1946)
  • Very Good, Jeeves! (1930) (Förträffligt, Jeeves !, översättning Birgitta Hammar – på svenska endast i antologin Den oumbärlige Jeeves, Bonniers, 1957)
  • Big money (1931) (Fina papper, översättning Stig Facht, Fritze, 1936)
  • Hot Water (1932) (Hett om öronen, översättning Stig Facht, Fritze, 1934)
  • Heavy Weather (1933) (Åska i luften, översättning Vilgot Hammarling, Bonnier, 1936)
  • Mulliner Nights (1933) (Kvällar med mr Mulliner, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1952)
  • Thank You, Jeeves (1934) (Tack, Jeeves, översättning Vilgot Hammarling, Bonnier, 1936) [första romanen om Jeeves & Wooster]
  • Right Ho, Jeeves (1934) (All right, Jeeves, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1943)
  • The luck of the Bodkins (1935) (Nära ögat, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1941)
  • Laughing gas (1936) (Skrattgas, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1958)
  • Young men in spats (1936) (Drönarhistorier: hämtade från Bonniers novell magasin och Vecko-revyn 1931-1941, anonyma översättningar, GML, 2010)
  • Summer moonshine (1937) (Sommarpippi, översättning Martin Loya, Bonnier, 1938)
  • The Code of the Woosters (1938) (Som det anstår en Wooster, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1939)
  • Uncle Fred in the Springtime (1939) (Farbror Fred på vårhumör, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1940)
  • Quick service (1940) (Ferm expedition, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1942)
  • Money in the Bank (1942) (Pengar på banken, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1942)
  • Joy in the Morning (1946) (Bravo Jeeves, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1947)
  • Full Moon (1947) (Fullmåne, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1948)
  • Spring fever (1948) (Vårkänslor, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1949)
  • Uncle Dynamite (1948) (Farbror Dynamit, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1950)
  • The Mating Season (1949) (Kaka söker maka, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1951)
  • The old reliable (1951) (Lita på Bill, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1977)
  • Pigs have Wings (1952) (Svinhugg går igen, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1953)
  • Performing Flea (1953)
  • Ring for Jeeves (1953) (Ring på Jeeves!, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1954)
  • Jeeves and the Feudal Spirit (1954) (Jeeves och feodalandan, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1955)
  • French Leave (1955) (Fransysk visit, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1956)
  • Something Fishy (1956) (Rävspel, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1957)
  • Over seventy (1956) (Wodehouse om Wodehouse: en skämtare ser på sig själv, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1981)
  • Cocktail Time (1958) (Cocktaildags, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1959)
  • A few quick ones (1959) (Sängfösare, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1960)
  • Jeeves in the Offing (1960) (När Jeeves är borta..., översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1961)
  • Ice in the Bedroom (1961) (Sköna juveler, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1962)
  • Service with a smile (1961) (Alltid till er tjänst, översättning Birgitta Hammar och Mons Mossner, Bonnier, 1963)
  • Stiff upper lip, Jeeves (1963) (Upp med hakan, Jeeves, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1964)
  • Frozen assets (1964) (Infrusna tillgångar, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1965)
  • Galahad at Blandings (1965) (Galahad på Blandings, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1966)
  • Company for Henry (1967) (Sammelsurium, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1968)
  • Do butlers burgle banks? (1968) (Brukar betjänter begå bankrån?, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1969)
  • A Pelican at Blandings (1969) (En pelikan på Blandings, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1970)
  • The girl in blue (1970) (Flickan i blått, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1971)
  • Much obliged, Jeeves (1971) (Underbart Jeeves!, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1972)
  • Pearls, girls and Monty Bodkin (1972) (Smycken, tycken och Monty Bodkin, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1973)
  • Bachelors anonymous (1973) (Inbitna ungkarlar, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1974)
  • Aunts Aren't Gentlemen (1974) (Fastrar är inga gentlemän, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1975)
  • The heart of a goof (okänt originalår) (Oss golfare emellan, översättning Birgitta Hammar, Bonnier, 1976). Rev. nyutg. Barbara Books, 1989
  • Lord Emsworth and the girl friend (okänt originalår) (Lord Emsworth och flickvännen, översättning Jacob Bagge, Wodehousesällskapet, 2009)
  • Ukridge's dog college (okänt originalår) (Ukridges hundskola, översättning Jacob Bagge, Wodehousesällskapet, 2012)

Ej identifierade översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • En flicka i trångmål (översättning Ulla Rudebeck, Hökerberg, 1921)
  • Vännen Archies missöden (översättning Harald Johnsson, Hökerberg, 1922)
  • Dick Underhills fästmö (översättning Harald Johnsson, Hökerberg, 1923)
  • Bland lorder och drönare: noveller hämtade från svenska tidskrifter 1926–1971 (anonyma översättningar, GML, 2011)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Whitman, Alden (15 februari 1975). ”P. G. Wodehouse Is Dead on L.I. at 93; Creator of Jeeves and Bertie Wooster”. New York Times. http://www.nytimes.com/1975/02/15/archives/pg-wodehouse-is-dead-on-li-at-93-creator-of-jeeves-and-bertie.html. Läst 19 oktober 2017. 
  2. ^ McCrum, Robert (2011). ”Wodehouse and the English language”. Oxford Today. ISSN 0954-1306. http://www.oxfordtoday.ox.ac.uk/features/wodehouse-and-english-language#. Läst 20 oktober 2017. 
  3. ^ ”Current publications of P G Wodehouse work” (pdf). The P. G. Wodehouse Society UK. http://www.pgwodehousesociety.org.uk/CURRENT%20PUBLICATIONSv2.pdf. Läst 19 oktober 2017. 
  4. ^ Malmberg, Bengt (2013). ”P. G. Wodehouse Conquers Sweden” (pdf). The P. G. Wodehouse Society UK (Wooster Sauce). http://wodehouseforskning.weebly.com/uploads/2/5/4/2/25425413/pgw_conquers_sweden.pdf. Läst 20 oktober 2017.