Axel Rappe (1884–1945)
Axel Oscar Rappe, född 22 juni 1884 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 31 oktober 1945 i Karlstad, var en svensk friherre och militär; generalmajor 1938.
Familj
Rappe var son till Axel Rappe (1838-1918) och Anna Sandahl. Hans farfar var landshövdingen Axel Ludvig Rappe och hans farfars far var ryttmästare. Han gifte sig 1923 med Gurli Mathilde Malmström (född 1888).[1]
Biografi
Rappe var underlöjtnant vid Svea artilleriregemente (A 1) 1904 och studerade vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) 1906-1907. Han blev löjtnant 1907, och studerade vid Krigshögskolan (KHS) 1908-1910 innan han blev aspirant vid Generalstaben 1911-1913.[1] Rappe var tillsammans med Carl Bennedich en av de politiserande officerarna som särskilt månade om Sveriges försvar under försvarsstriden 1911-1914.[2] Han var lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1914-1918, blev kapten 1917 innan han tog avsked ur svenska armén 1918. Han deltog samma år i Finska inbördeskriget, var överstelöjtnant vid finska generalstaben och stabschef vid östarmén.[1] Rappe var stabschef åt Ernst Löfström och var bland annat med i slaget om Viborg samt utarbetade en befästningsplan för Karelska näset, det nya Finlands första egentliga försvarsplan.[2]
Rappe blev kapten vid Svea artilleriregemente (A 1) 1918, var verksam som lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1922-1928, blev kapten vid generalstaben 1927, major 1928 och var stabschef vid militärbefälhavaren för Övre Norrland 1928-1930. Rappe var stabschef vid Östra arméfördelningen 1930-1931, överstelöjtnant vid generalstaben 1931, avdelningschef vid generalstabens centralavdelning 1931-1935, blev överste vid generalstaben 1935, var chef för Göta artilleriregemente (A 2) 1936-1938. 1938 utnämndes han till generalmajor och var chef för Svea artilleriregemente (A 1) 1938-1940. Han var ställföreträdande chef för Försvarsstaben 1940-1941, inspektör för artilleriet 1940, chef för Artilleristabskåren 1941 samt militärbefälhavare i V.militärområdet 1942-1944.[1]
Han var ledamot av fälttj:regl:komm. 1927, ordförande 1935-1937, militär sakkunnig i 1930 års försvarskommission. Rappe blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien) 1932. Han författare till ett antal skrifter samt ett flertal broschyrer och uppsatser i facktidskrifter och dagspress.[1] 1923 lät han trycka en pamflett med titeln Sveriges läge - en krigspolitisk studie; i denna uttryckte han en önskan om ett samgående mellan Finland och Sverige. Rappe kom att ingå i en grupp unga militärer som grundade tidskriften Ny Militär Tidskrift, se Antingen-Eller-gruppen.[2]
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 6 juni 1939.[3]- Riddare av första klassen av Svärdsorden, 1925.[4]
Kommendör av första klassen av Vasaorden, 6 juni 1944.[5]- Riddare av första klassen av Vasaorden, 1928.[6]
Riddare av Nordstjärneorden, 1934.[7]
Utländska utmärkelser
Första klassen med svärd och kraschan med svärd av Finska Frihetskorsets orden, tidigast 1940 och senast 1942.[8][9]- Andra klassen med svärd av Finska Frihetskorsets orden, tidigast 1925 och senast 1928.[10][11]
- Andra klassen av Finska Frihetskorsets orden, tidigast 1918 och senast 1921.[12][13]
Storkorset av Finlands Lejons orden, tidigast 1942 och senast 1945.[9][14]
Kommendör av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1940 och senast 1942.[8][9]
Kommendör av andra klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1935 och senast 1940.[8][15]
Tyska örnens orden (med grad som på svenska angivits som Storofficer), tidigast 1942 och senast 1944.[9][16]
Fjärde klassen av Osmanska rikets Meschidie-orden, 1908.[17][18]
.svg){kind=small}
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1943. Stockholm: Norstedt. 1940. sid. 677. Libris 10335454. http://runeberg.org/vemardet/1943/0677.html
- ^ [a b c] Artéus, Gunnar, red (1996). Svenska officersprofiler under 1900-talet. Stockholm: Militärhögsk. Libris 7762137. ISBN 91-87072-19-X[sidnummer behövs]
- ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, I:a kl. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ Riddare av Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ Kommendörer av Kungl. Vasaorden, I:a kl. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Riddare av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ [a b c] Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1940
- ^ [a b c d] Chef för armén. i Sveriges statskalender 1942
- ^ Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 231
- ^ Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 282
- ^ Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Fjärde militärområdet. i Sveriges statskalender 1945
- ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 246
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1944. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1944. sid. 294. https://books.google.se/books?id=nXQ5AQAAIAAJ&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
- ^ N:r 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Svensk rikskalender 1908
- ^ N:r 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Svensk rikskalender 1909
| Företrädare: Olof Thörnell |
Sveriges försvarsstabschef 1939-1941 |
Efterträdare: Samuel Lars Åkerhielm |
|
- Födda 1884
- Avlidna 1945
- Män
- Svenska friherrar
- Svenska generaler
- Personer i finska inbördeskriget
- Personer från Stockholm
- Svenska regementschefer
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Kommendörer av första klass av Svärdsorden
- Riddare av Svärdsorden
- Kommendörer av första klass av Vasaorden
- Riddare av Vasaorden
- Riddare av Nordstjärneorden
- Mottagare av Frihetskorsets orden
- Storkorset av Finlands Lejons orden
- Kommendörer av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden
- Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden
- Mottagare av Tyska örnens orden
- Mottagare av Meschidie-ordens fjärde klass