Bärkasse

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Kasse (olika betydelser).
Bärkasse
Plastkasse (också kallad plastpåse) av skuren och sammansvetsad plastfilm.

Bärkasse (i dagligt tal ofta benämnt kasse) är en mjuk behållare med handtag avsedd för transporter. Det kan exempelvis röra sig om en påse med handtag som nyttjas vid inköp och kan vara av kraftigt papper, plast eller tyg. Ordet kasse är en äldre samlingsbenämning på lådor, påsar, fiskeredskap och liknande i olika material.

Historik

Bärkasse av papper

En bärkasse av kraftigt papper kallas ofta papperskasse. Industriell tillverkning av papperspåsar inleddes i USA 1852.[1]

Papperskasse från 1942 (USA).

1912 förstärkte dagligvaruhandlaren Walter Deubener i Saint Paul (Minnesota) papperspåsarna i sin butik med snören och bärhandtag. Dessa "Deubener Shopping Bags" kunde rymma upp till 40 kg med varor, och redan 1915 tillverkades över en miljon sådana bärkassar. Denna typ av kasse blev senare standard i varuhus, där affärsidkarna lät trycka firmans logotyp och färger på kassen.

Pappersmaterialet i en papperskasse är kraftpapper, ett emballagematerial som även används till papperssäckar och som introducerades av det svenska företaget Munksjö AB i Jönköping. Fabrikens föreståndare Alvar Müntzing hade 1885 kommit på en alkalisk metod för tillverkning av pappersmassa, vilket gav möjlighet att producera ett mycket starkt papper med barrved som bas. Pappersmassan kom senare att marknadsföras som "kraftmassa".[2] Numera (2000-talet) benämns massan oftare som sulfatmassa.[3]

Modern papp(ers)kasse med handtag av rep, vanlig inom den exklusiva klädhandeln.

Papperskassar är fortfarande (2000-talet) mycket vanliga inom vissa affärssektorer. Detta inkluderar kläd- och modehandeln, där bärkassar i kraftig papp både ger skydd åt de ibland dyra varorna och fungerar som mobila reklamprodukter.

Kvinna med bärkasse i nät (1950-talet).

Bärkasse av plast

På 1950-talet började plastkassar av (plast)nät av typen fisknät bli vanliga.[källa behövs] Ännu var dock papperskassar det vanliga för hembärning av varor från dagligvaruhandeln.[källa behövs]

Plastkassen (ibland benämnd plastpåse[4] och i regel tillverkad av sammanfogad plastfilm) uppfanns av det Norrköpingsbaserade företaget Celloplast AB, efter ett koncept av uppfinnaren Sten Gustaf Thulin.[5] Celloplast fick 1965 patent på en stark plastpåse med handtag, hållbar nog att bära hem varor i. I slutet på 1960-talet producerades 600 miljoner påsar om året, och i början på 1970-talet som mest 760 miljoner.[6]

Celloplast startade tillverkning även i andra europeiska länder samt i USA, och man hade genom sitt patent under ett antal års tid närmast monopol på produkten bärkasse av plast. 1977 hävdes dock Celloplasts patent i USA genom enträget arbete av oljebolaget Mobil, och därefter inleddes en lång nedgång för företaget Celloplast. Företaget splittrades under 1990-talet upp, och dess tidigare huvudkontor i Norrköping är numera säte för Miljösäck, Sveriges största tillverkare av sopsäckar av återvunnen polyeten.[5]

Kasse som tillhandahålls i affären är en framgångsrik affärsidé, både för tillverkare och affärerna. På utsidan av kassen står nästan alltid affärens namn.[7][8][9]

I en del länder är det lag på att handlare måste ta betalt för plastkassar. Det gäller inte i Sverige. Plastkassar brukar kosta pengar i matvarubutiker och vara gratis i andra sorters butiker. År 2012 använde svenska folket nästan en miljard plastkassar om året.[10]

Butiksplastkassar återanvänds i hushållen oftast som soppåsar.[11]

Användning och material

Användning i Sverige

Den svenska dagligvaruhandeln tjänar stora pengar på försäljningen av plastkassar; i Axfood AB:s butiker (med 19 procent av branschens omsättning) såldes 2011 cirka 105 miljoner plastkassar, vilket med en vinst per kasse på cirka 70 öre gav en vinst på 84 miljoner kronor. Föreningen Sveriges Konsumenter anser att (över)priset på butikskassar har en återhållande effekt och att det oftare är gratiskassarna man ser slängda i naturen.[12]

Miljöeffekter

Plastkassar har hittills tillverkats i enorma mängder. Materialets hållbarhet gör plastkassar till ett miljöproblem. Plastens koppling till petroleumindustrin och miljörisker har under senare år lett till en reaktion. Vissa länder, regioner och städer har förbjudit butikskassar av plast:[12]

Bärkasse av tyg, ibland kallad "tote".

Alternativa kassar i tyg har som en motreaktion på ”köp-och-släng”-hanterandet börjat tillverkas och säljas. Dessa kan återanvändas gång efter gång.

Plast eller inte

Valet mellan papper och plast (eller tyg) är dock inte självklart. Tygkassar kan både tillverks av ekologiskt odlad bomull (bra miljöval) och konventionellt odlad bomull (gift- och vattenkrävande odling). Papperskassar är förnyelsebara men mer skrymmande och tyngre[a] än plastkassar; dessutom är tillverkningen ofta resurskrävande. Plastens främsta fördel är dess lätthet, dess största nackdelar kopplingen till den miljöproblematiska petroleumutvinningen, svårigheten att återanvända kassen samt att denna bryts ner långsamt i naturen.[12]

Åsikterna angående val av material går isär. Naturskyddsföreningen anser att tillverkningen medför onödig miljöförstöring och slöseri med jordens resurser. Plastpåsar som hamnar i havet bryts ner till mindre bitar som kan misstas som plankton och leda till planktonätande djurs förtidiga död. Andra anser att plast genom sin lätthet och hanterbarhet är den bättre lösningen. Naturskyddsföreningen ser helst att både pappers- och plastkassar ersätts av kassar i annat material. Man rekommenderar lätta och tvättbara påsar av återvunnet material och som det är lätt att ta med sig.[12]

Vissa butiker har lanserat en bärkasse av syntetiskt material som lämpar sig för återanvändning.

Källsortering/återvinning

Plastpåsar källsorteras som (mjuka) plastförpackningar.[13] Papperspåsar källsorteras som pappersförpackningar.[13]

Etymologi och liknande ord

Ordet kasse är en äldre samlingsbenämning på lådor, påsar, fiskeredskap och liknande i olika material[14] och härstammar från fornsvenskans karse, vilket syftat på – ofta flätade – behållare av olika slag. Ordets ursprung är det forngermanska kerz med betydelsen 'något flätat'.[15] Ordet bärkasse finns belagt i svensk skrift sedan 1912[14] – samma år som Deubener lanserade sina papperskassar med bärhandtag, och papperskasse finns belagt i svenskan sedan 1940.[14]

Engelskans case i betydelsen behållare är ett obesläktat ord med liknande betydelse. Ordet går tillbaka till medeltidsfranskans casse (franska: châsse) med betydelsen skrin eller relikskrin. Ursprungen är latinets capsa, 'låda' eller 'behållare', en avledning av verbet capere, 'ta' eller 'hålla'.[16] Latinets ord syftade främst på behållare för böcker, och ett senare ord med samma ursprung är kassett, där just 'behållare för böcker' är en av betydelserna.

Ordet plastkasse syftar i regel just på en (stor) plastpåse med bärhandtag. En sådan kallas ibland alternativt för (plast)påse. Andra sorters plastpåsar, stora som små, utan bärhandtag brukar inte kallas plastkasse.

Se även

Kommentarer

  1. ^ I snitt är en papperskasse sju gånger så tung som en plastkasse.[12]

Referenser

  1. ^ "Machine for making bags op paper". google.com/patents. Läst 5 augusti 2015. (engelska)
  2. ^ Steenberg, Börje: kraftpapper i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 augusti 2015.
  3. ^ Steenberg, Börje: sulfatmassa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 augusti 2015.
  4. ^ plastpåse i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 november 2015.
  5. ^ [a b] "Polyethylene 'T-Shirt" Carrier Bag (1965)". Arkiverad 11 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. europeanplasticsnews.com, 2008-09-26. Läst 23 juli 2015.
  6. ^ Gavér, Börje (22 juli 2015). ”50 år sedan plastpåsen uppfanns”. NT. http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/50-ar-sedan-plastpasen-uppfanns-11150239.aspx. Läst 22 juli 2015. 
  7. ^ Coop lanserar rättvisemärkt tygkasse av ekologisk bomull Arkiverad 24 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.. KF bibliotek, Mikael Hagström. 2008-09-22. Läst 2015-07-23.
  8. ^ Produkt Tygkasse, ICA. Fairtrade. Läst 2015-07-23.
  9. ^ Ikea katalogen. IKEA. Läst 2015-07-23.
  10. ^ Lundin, Julia (2012-03-09): "Svenskarna använder en miljard plastkassar om året". testfakta.se. Läst 23 juli 2015.
  11. ^ Naturskyddsföreningen
  12. ^ [a b c d e] Backman, Maria (2011-02-03/2015-06-26): "Stor vinst på plastkassen". Arkiverad 23 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. gp.se. Läst 23 juli 2015.
  13. ^ [a b] ”Sorteringsguide”. Tekniska verken. Arkiverad från originalet den 25 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150725191501/http://www.tekniskaverken.se/avfall-atervinning/hushall/sorteringsguide/index.xml. Läst 25 juli 2015. 
  14. ^ [a b c] Ågren, Katarina: kasse i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 juli 2015.
  15. ^ "KASSE". SAOB. Läst 23 juli 2015.
  16. ^ "case". etymonline.com. Läst 23 juli 2015. (engelska)

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bärkasse&oldid=42338056”