Bad Oeynhausen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bad Oeynhausen
Stad
DEU Bad Oeynhausen COA.svg
Bad Oeynhausens vapensköld
Land  Tyskland
Förbundsland Nordrhein-Westfalen
Regierungsbezirk Detmold
Kreis Minden-Lübbecke
Koordinater 52°12′N 8°48′Ö / 52.200°N 8.800°Ö / 52.200; 8.800
Yta 64,8 km² (2011)[1]
Folkmängd 48 360 (2011)[2]
Befolkningstäthet 746 inv./km²
Borgmästare Klaus Mueller-Zahlmann
Postnummer 32545, 32547, 32549
Riktnummer 05731, 05734
Registreringsskylt MI
GeoNames 2953386
Kommunkod 05 7 70 004
Bad Oeynhausen i Tyskland
Red pog.svg
Bad Oeynhausen i Tyskland
Webbplats: http://www.badoeynhausen.de

Bad Oeynhausen är en stad i distriktet Minden-Lübbecke i Nordrhein-Westfalen, Tyskland. Det bor runt 50 000 personer i staden.

Staden har sitt namn efter sina kolsyrehaltiga saltkällor med en temperatur på 25-35 °C, av vilka den största är 725 meter djup och sprutar 42 meter högt.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta skriftliga bevis på den nuvarande stadsområdet bevisar platsen Rehme (Rimie) 753 i de frankiska annaler [4].

Fredrik II av Preussen lät uppföra ett saltverk, som fick namnet "Königliche Saline Neusalzwerk".

Sültemeyer Fontän

Om detta påminner i dag Sültemeierfontänen i centrum.

Bergmästaren Karl von Oeynhausen (1795-1865) borrade efter andra saltavlagringar, men hittade i stället en termisk salt källa. [5] . Badhus byggdes. 1848 gav Fredrik Vilhelm IV av Preussen platsen namnet "Kungliga (tyska: Bad) Oeynhausen".

När Köln–Minden-järnvägen öppnades 1847 fick staden anslutning till järnvägsnätet.

Den följande stadsutvecklingen var exceptionell. Bland annat anlades spa och trädgårdar enligt ritningar av Peter Joseph Lenné.

Ännu fler varma källor borrades, däribland "Jordansprudel", borrad år 1926, som är den största kolsyrehaltiga saltkällan i världen och idag är landmärke i staden med en kapacitet av 6000 l / min.

Den Kaiserpalais med Kurpark

Under andra världskriget fanns 20 sjukhus för sårade i Bad Oeynhausen. Pansarfabriken "Weserhütte" bombades den 30 mars 1945. På denna dag dog minst 192 människor.[6]

Julmarknad i Bad Oeynhausen, November 2014

Kriget slutade i Bad Oeynhausen den 3 april 1945 med det oblodiga överlämnandet av staden till den amerikanska armén.

Efter andra världskriget fram till flytten till Berlin var Bad Oeynhausen säte för den brittiska kontrollkommissionen i den brittiska ockupationszonen. Dessutom hade staden huvudkontoret för den brittiska Rhenarmén (British Army of the Rhine, BAOR).

Staden återfördes till lokal styrning 1954.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Bad Oeynhausen - Stadsdelar

Motorvägen A2 passerar Bad Oeynhausen på sin sträcka ifrån Ruhrområdet till Berlin. Motorvägen A30 ansluter till A2 vid staden. Den sista biten är dock inte motorväg då den passerar genom staden på vanliga vägar.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Bad Oeynhausen (Centrum)
  • Dehme
  • Eidinghausen
  • Lohe
  • Rehme
  • Volmerdingsen
  • Werste
  • Wulferdingsen



Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 619 
  4. ^ ”www.thelatinlibrary.com”. http://www.thelatinlibrary.com/annalesregnifrancorum.html=publicationFile. 
  5. ^ Gert Michel, red (1977). Das Solevorkommen von Bad Oeynhausen. Fortschritte in der Geologie von Rheinland und Westfalen. Sid. 1- 43 
  6. ^ ”Erinnern an "schwarzen Karfreitag"” (på tyska). http://www.hiergeblieben.de/pages/textanzeige.php?limit=50&order=datum&richtung=ASC&z=83&id=4403=publicationFile.