Hoppa till innehållet

Baldur von Schirach

Från Wikipedia
Baldur von Schirach
Baldur von Schirach i sin cell i Nürnberg i november 1945.
FöddBaldur Benedikt von Schirach
9 maj 1907[1][2][3]
Berlin[4][5]
Död8 augusti 1974[1][2][3] (67 år)
Kröv[4]
BegravdRheinland-Pfalz
Medborgare iTyskland
Utbildad vidMünchens universitet
SysselsättningPolitiker[6], filmregissör[7], Holocaustforbryter, regissör[6], författare[8], manusförfattare, självbiograf, sångtextförfattare[6]
Befattning
Ledamot av Weimarrepublikens riksdag
Ledamot av Nazitysklands riksdag
Riksståthållare
Reichsjugendführer (1932–1940)
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[5]
MakaHenriette von Schirach
Barn4
FöräldrarCarl von Schirach
Emma Middleton Tillou[9]
Utmärkelser
Storkorset av Rumänska Stjärnans orden (1939)[10]
Golden Hitler Youth Badge with Diamonds and Rubies (1942)[11]
Krigsförtjänstkorset av andra klassen utan svärd (unknown value)[10]
Krigsförtjänstkorset av första klassen utan svärd (unknown value)[10]
Infanteristridsmärket i brons (unknown value)[10]
Järnkorset av 2:a klassen (unknown value)[10]
Sudetenlandmedaljen (unknown value)[10]
NSDAP:s partitecken i guld (unknown value)[10]
Anschlussmedaljen (unknown value)[10]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Baldur Benedikt von Schirach, född 9 maj 1907 i Berlin, död 8 augusti 1974 i Kröv, var en tysk nazistisk politiker. von Schirach var tysk riksungdomsledare från 1931 till 1940 och Gauleiter i Wien från 1940 till 1945.

Efter andra världskriget åtalades von Schirach vid Nürnbergprocessen och dömdes som krigsförbrytare till 20 års fängelse.

Baldur von Schirach föddes 1907 i Berlin som son till ryttmästaren och kammarherren Karl Baily Norris von Schirach (1873–1949) och dennes amerikanska hustru Emma Lynah Tillou Bailey Middleton (1872–1944) i en övre medelklassfamilj. Efter oroligheterna efter första världskriget i Tyskland träffade von Schirach Adolf Hitler när denne var inbjuden till en middag hos von Schirachs far. Baldur von Schirach blev djupt påverkad av Hitler och blev redan vid knappt 18 års ålder medlem av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Ungefär ett år senare mötte han återigen Hitler, som gav honom rådet att flytta till München.

Riksungdomsledare

[redigera | redigera wikitext]

Hitler utnämnde von Schirach tre år senare till ledare för den Nationalsocialistiska tyska studentalliansen med uppgift att propagera för partiet. I studentvslen 1929 och 1930 vann nationalsocialisterna 38% av rösterna och de fick den högsta andelen röster vid Tekniska högskolan. [12]Eftersom Hitler med gillande såg på von Schirachs arbete, befordrades han 1931 till riksungdomsledare och två år senare tog han över ledningen av Hitlerjugend. Under sin tid som ledare för Hitlerjugend skrev han ett antal bordsböner, vilka medlemmarna i Hitlerjugend skulle läsa före varje måltid.

von Schirach åtnjöt Hitlers gunst och han gifte sig 1932 med Henriette Hoffmann, dotter till Hitlers personlige fotograf Heinrich Hoffmann. Tillsammans med honom gav von Schirach ut ett antal bildband, bland annat Hitler som ingen känner honom.

År 1940 anslöt sig von Schirach till den tyska armén och gjorde sig förtjänt av Järnkorset i Frankrike. Senare samma år utnämndes han till riksståthållare och Gauleiter i Wien och som sådan var han under de närmaste åren ansvarig för deportationen av 65 000 judar från Österrike till Generalguvernementet.[13] I ett tal 1942 hävdade von Shirach att han genom fördrivningen av judarna österut bidrog till den europeiska kulturen.[13] Under kriget försämrades hans relationer med Hitler, dels på grund av att andra i Hitlers närvaro som Martin Bormann baktalade honom och dels för att von Schirachs styre av Wien ansågs vara alldeles för milt och inte tillräckligt partitroget. Efter att hans fru hade stämt möte med Hitler på Berghof i november 1943 där hon undrade varför judarna i Amsterdam deporterades, vilket hon personligen hade bevittnat på plats, blev Hitler ursinnig och paret von Schirach var därefter portförbjudna på Berghof och inom högre partikretsar. Han behöll dock sitt uppdrag som Gauleiter tills Wien nåddes av Röda armén i maj 1945.

Nürnbergprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Vid krigsslutet hamnade von Schirach i krigsfångenskap hos de allierade och han ställdes inför rätta inför den internationella militärtribunalen i Nürnberg 1945–1946. Rätten dömde honom till 20 års fängelse för brott mot mänskligheten, i synnerhet beträffande deportationerna av judar. Han avtjänade sitt straff i Spandaufängelset i Berlin. Under sin fängelsetid, 1950, skilde sig von Schirach från sin hustru. Efter frisläppandet tillsammans med Albert Speer 1966 bodde han på ett pensionat i staden Kröv an der Mosel där han dog i sömnen 1974.

von Schirach utgav 1967 sin memoarer Ich glaubte an Hitler (svenska "Jag trodde på Hitler").

Utmärkelser (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  1. Baldur von Schirach var ende mottagare av denna särskilda klass.
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Baldur-von-Schirachtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w68918nm, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 18818, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 Karin Gradwohl-Schlacher, Literatur in Österreich 1938-1945, Böhlau Verlag, 2018, s. 711-722, ISBN 978-3-205-20492-3.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 Handbuch Deutsche Musiker 1933–1945, andra utgåvan, 2009, s. 6531.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186078047749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  7. Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0902947.[källa från Wikidata]
  8. bokomslag, läs online, läst: 16 maj 2023.[källa från Wikidata]
  9. geni.com.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 3 4 5 6 7 8 TracesOfWar, TracesOfWar person-ID: 43605, läst: 17 september 2025.[källa från Wikidata]
  11. TracesOfWar, TracesOfWar utmärkelse-ID: 2095, läst: 17 september 2025.[källa från Wikidata]
  12. Sereny, Gitta (2000). Albert Speer och sanningen. sid. 85
  13. 1 2 Wistrich 2002, s. 223.
  14. ”Goldenes Hitlerjugend Ehrenabzeichen – Sonderstufe”. Traces of War. https://www.tracesofwar.com/awards/2095/Goldenes-Hitlerjugend-Ehrenabzeichen---Sonderstufe.htm. Läst 14 februari 2025.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]