Brott mot mänskligheten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Brott mot mänskligheten är ett brott som definierats i artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

Nürnbergstadgan[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare kodifiering av brott mot mänskligheten skedde inte förrän segrarmakterna i andra världskriget antog stadgan för Nürnbergrättegångarna 1945. Året därpå fastslog FN:s generalförsamling de principer som fanns i Nürnbergstadgan.

Nürnbergstadgans definition[redigera | redigera wikitext]

Nürnbergstadgan definierar brott mot mänskligheten som mord, utrotning, slaveri, deportation och dylika handlingar mot civilbefolkning. Vidare inräknas det som begicks i koncentrationsläger och förintelseläger samt förföljelser i politiskt, rasligt och religiöst syfte. Enskilda mordaktioner, massavrättningar verkställda av SS-trupper och Einsatzgruppen, räknas även hit; förintandet av de två tjeckiska byarna Lidice och Ležáky i juni 1942 samt den franska staden Oradour-sur-Glane i juni 1944.

Romstadgans bestämmelser[redigera | redigera wikitext]

Brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser är numera brott mot den primära folkrätten, vilket innebär att de ger upphov till universell jurisdiktion, det vill säga man kan dömas för brottet i alla stater oavsett om någon konvention är ratificerad eller inte. Alla stater har alltså rätt att ställa dem till svars som är misstänkta för dessa brott oavsett var de har begåtts och oavsett förövarens eller offrens nationalitet.

Enligt artikel 7 är envar av följande gärningar när de begås som en del i ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning brott mot mänskligheten.

  1. Mord
  2. Utrotning
  3. Förslavning
  4. Deportation
  5. Fängslande i strid med grundläggande folkrättsliga regler
  6. Tortyr
  7. Våldtäkt, påtvingat sexuellt slaveri, tvångssterilisering, påtvingad prostitution, påtvingat havandeskap med flera liknande brott
  8. Förföljelse av identifierbar folkgrupp med flera liknande brott
  9. Påtvingat försvinnande av personer
  10. Brottet apartheid
  11. Andra liknande handlingar som uppsåtligen förorsakar svårt lidande, svår kroppslig skada eller svårt själsligt eller fysiskt men.[1]

Tribunaler[redigera | redigera wikitext]

Följande domstolar (tribunaler) har jurisdiktion över brott mot mänskligheten.

Ytterligare försök har gjorts att åtala och genomföra rättegångar beträffande brott mot mänskligheten dock utan större framgång.

Ett exempel på detta är försöket som en spansk undersökningsdomare gjorde för att ställa förre diktatorn Augusto Pinochet inför rätta i Spanien, sedan Pinochet gripits i Storbritannien.

Belgien har länge haft en kontroversiell lagstiftning där alla som begått brott mot mänskligheten (oavsett medborgarskap) kan ställas inför rätta om de sätter sin fot på belgisk mark. Detta gjorde att den israeliske premiärministern Ariel Sharon blev anmäld för brott mot mänskligheten i landet med anledning av massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Förundersökningen blev dock senare nedlagd.

Ibland används begreppet brott mot mänskligheten på ett alltför allmänt sätt. Man bör emellertid skilja mellan folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikel 7 sid 8 Romstadgan på engelska och svenska http://www.regeringen.se/content/1/c4/19/89/e3aae876.pdf

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Raoul Muhm: Germania: La rinascita del diritto naturale e i crimini contro l'umanità. Deutschland: Die Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit. Germany: The renaissance of natural law and crimes against humanity. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN 88-8247-153-5
  • Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanità e le attuali critiche in Germania , in: Rivista di Diritto e Procedura Penale, Band 1/1997.Milano ,Roma http://www.larchivio.org/xoom/muhm-crimini.htm

Se även[redigera | redigera wikitext]