Barbro Jöberger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Barbro Jöberger
Född Barbro Ingegerd Wikström
14 november 1944 (73 år)
Bollnäs församling
Nationalitet Svensk
Andra namn Julia Caesar (pseudonym)
Yrke/uppdrag Journalist, författare och bloggare
Make Sven Åke Jöberger
(gift 1971–1982)

Barbro Ingegerd Jöberger, född Wikström[1] 14 november 1944 i Bollnäs församling[2], är en svensk författare, bloggare och före detta journalist. Hon arbetade vid Dagens Nyheter från 1970 till sin pensionering 1993 och skriver sedan 2010 rasistiska texter och böcker under pseudonymen Julia Caesar. Hennes senare texter har av Dagens Nyheter beskrivits som "radikala med rasbiologiska perspektiv".[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jöberger avlade studentexamen i Bollnäs 1965 och journalistexamen i Göteborg 1967. Hon arbetade mellan 1967 och 1969 vid Dala-Demokraten och vid Dagens Nyheter från 1970.[4] Hon skrev även böcker om sjukvård och omsorg. I slutet av 1980-talet engagerade hon sig i de kontroversiella teorierna kring oral galvanism som man trodde berodde på kvicksilverlegeringen amalgam som användes som tandlagningsmaterial. I en debattartikel i Dagens Nyheter 1989 hävdade hon att 10–20 procent av den vuxna befolkningen var förgiftad och hon deltog även i Sveriges Televisions debattprogram Svar direkt i frågan.[5] Amalgam förbjöds helt som tandlagningsmaterial 2009.[6] År 1993 förtidspensionerades hon på grund av elöverkänslighet.[7]

Jöberger är dotter till Stig Wikström (1922–2001) och Karin Ahlström (1923–2012), vilka båda arbetade vid Postverket. Mellan 1971 och 1982 var hon gift med DN-journalisten Sven Åke Jöberger[4] (1943–1999)[8], ursprungligen Johansson.[1]

Pseudonymen Julia Caesar[redigera | redigera wikitext]

Under pseudonymen Julia Caesar har Jöberger intagit en starkt kritisk hållning till svensk invandringspolitik.[9][10][11] Hennes texter har publicerats på den danska högerextrema och islamofobiska bloggen Snaphanen[12][13] samt i Avpixlat och Exponerat.[14] Hon har även skrivit ett antal högerextrema böcker.[15][16][17]

Per Gudmundson jämförde i november 2010 Caesars texter med samizdat, underjordisk litteraturspridning i Sovjetunionen och i östblocket under det kommunistiska styret.[18]

Frilansjournalisten Annika Hamrud och DN-journalisten Niclas Orrenius hade oberoende av varandra börjat intressera sig för vem som stod bakom pseudonymen Julia Caesar. De kontaktade Jöberger ett flertal gånger och besökte även hennes hemadress. Detta tolkade Jöberger som att tidningarna snart skulle skriva om henne och publicera hennes namn. Den 29 augusti 2015 gick hon till häftig motattack i en krönika på Snaphanen och skrev bland annat att hon kände sig förföljd och trakasserad.[19] Utgående från vad hon läst på Caesars blogg tog Marika Formgren Jöberger i försvar och uppmanade till bojkott mot DN.[20] Några dagar senare publicerade Expressen en artikel där Jöbergers identitet avslöjades mot hennes vilja.[5][21][22][23] Namnpubliceringen motiverades med att hon hade missbrukat yttrandefriheten.[24] Även DN publicerade en artikel om konflikten kring pseudonymen Julia Caesar men undvek att publicera namnet.[3]

Ulf Nilson skrev oktober 2010 i Expressen i en krönika uppskattande om boken Världsmästarna: när Sverige blev mångkulturellt, som publicerades under pseudonymen Julia Caesar, där han beskrev den som "utomordentligt skriven och disponerad" och att den målade en "hemsk bild av dagens och förvisso framtidens Sverige". Nilson skrev även att "Julia Caesar [har] valt pseudonym av säkerhetsskäl. Ja: säkerhetsskäl, risken att bli attackerad, kanske mördad."[25][26] Några timmar efter att Expressen namngivit Jöberger avpublicerade tidningen Ulf Nilsons krönika från sin webbplats.[27] Expressens kulturchef sade att det var för att tidningen hade fått en fullständigare bild av vem pseudonymen var och inte ville riskera att ge henne legitimitet.[26] Aftonbladets Åsa Linderborg skrev att avpubliceringen gav intrycket av historierevisionism.[27]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Under eget namn[redigera | redigera wikitext]

Under pseudonym[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  3. ^ [a b] Niklas Orrenius om mötet med ”Julia Caesar””. Dagens Nyheter. 5 september 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/niklas-orrenius-om-motet-med-julia-caesar/. Läst 22 september 2015. 
  4. ^ [a b] Jöberger, Barbro I, journalist, Täby i Vem är hon / s 241 (1988).
  5. ^ [a b] Annika Hamrud (2 september 2015). ”Hon är Julia Caesar”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/. Läst 3 september 2015. 
  6. ^ Fortsatt undantag till amalgamförbud föreslås”. Tandläkartidningen. 24 okt 2012. http://www.tandlakartidningen.se/arkivet/nyhet/fortsatt-undantag-till-amalgamforbud-foreslas/. Läst 19 mars 2017. 
  7. ^ Gabor Hont (26 december 1994). ”Idag kan Barbro Jöberger leva ett drägligt liv, efter fyra års kamp”. Expressen. 
  8. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  9. ^ Petter Larsson (2 september 2015). ”I hatets tjänst. En ledarskribent i takt med sin tid”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/i-hatets-tjanst-en-ledarskribent-i-takt-med-sin-tid/. Läst 3 september 2015. 
  10. ^ Jack Werner (31 augusti 2015). ”"De säger att de står för yttrandefriheten"”. DI. http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten. Läst 3 september 2015. 
  11. ^ Pär Sönnert (2 september 2015). ”Journalist med Borlängeanknytning bakom kontroversiella pseudonymen "Julia Caesar"”. DT. http://www.dt.se/dalarna/borlange/journalist-med-borlangeanknytning-bakom-kontroversiella-pseudonymen-julia-caesar. Läst 3 september 2015. 
  12. ^ Internationella förebilder”. Expo. http://expo.se/www/download/expo-4-07-kriget-mot-islam.pdf. Läst 19 mars 2017. 
  13. ^ Mord används som högerextrem propaganda”. Expo. http://expo.se/2011/mord-anvands-som-hogerextrem-propaganda_3903.html. Läst 19 mars 2017. 
  14. ^ Linnéa Kihlström (2 september 2015). ”Expressen namnger kvinnan bakom Julia Caesar”. Medievärlden. http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/hamrud-namnger-kvinnan-bakom-julia-caesar. Läst 3 september 2015. 
  15. ^ Libris
  16. ^ Nöjesguiden: BRÅKRECAP: Julia Caesar-debaclet
  17. ^ ”Julia Caesars” böcker på östgötska bibliotek”. NT. http://www.nt.se/kultur-noje/julia-caesars-bocker-pa-ostgotska-bibliotek-11984897.aspx. Läst 19 mars 2017. 
  18. ^ Per Gudmundson. "Vi etablerade opinionsbildare bär skulden för samizdat-kulturen", Per Gudmundsons blogg, 3 november 2010 Åtkomst 12 september 2015.
  19. ^ ”Söndagskrönika: Mardrömmen”. 29 augusti 2015. http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/. Läst 10 februari 2017. 
  20. ^ ”DN har förklarat krig”. 30 augusti 2015. http://www.marikaformgren.se/#post80. Läst 10 februari 2017. 
  21. ^ The Local: Secret anti-immigration blogger's name exposed
  22. ^ Linda Berglund (2 september 2015). ”Gävleläraren avslöjar Julia Caesar”. Gefle Dagblad. http://www.gd.se/gastrikland/gavle/gavlelararen-avslojar-julia-caesar. Läst 3 september 2015. 
  23. ^ Expressen röjer anonyma ”Julia Caesar””. SvD (TT). 2 september 2015. http://www.svd.se/expressen-rojer-anonym-bloggare. Läst 3 september 2015. 
  24. ^ Karin Olsson (2 september 2015). ”Haten och hoten en påfrestning på den fria journalistiken”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/karin-olsson/haten-och-hoten-utgor-en-pafrestning-pa-den-fria-journalistiken/. Läst 10 februari 2017. 
  25. ^ Ulf Nilson. "Ulf Nilson: Sverige är på väg åt helvete!" (arkiverad på archive.is och på Internet Archive från originalet), Expressen, 13 oktober 2010. Åtkomst 12 september 2015.
  26. ^ [a b] "Mediemanifestationer och motaktioner i flyktingkrisens spår" (vid 13m55s), Medierna, Sveriges radio, 12 september 2015. Åtkomst 12 september 2015.
  27. ^ [a b] Åsa Linderborg "Nilsons text ströks efter avslöjandet", Aftonbladet, 4 september 2015. Åtkomst 12 september 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]