Manne Siegbahn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Manne Siegbahn Nobelpristagare i fysik 1924
Manne Siegbahn, 1924.
Manne Siegbahn, 1924.
Född 3 december 1886
Örebro
Död 26 september 1978
Stockholm
Nationalitet Sverige Svensk
Institutioner Lunds universitet, Uppsala universitet
Nämnvärda priser Nobel prize medal.svg Nobelpriset i fysik (1924)
Hughesmedaljen

Karl Manne Georg Siegbahn, född 3 december 1886 i Örebro, död 26 september 1978 i Stockholm, var en svensk fysiker. Han mottog Nobelpriset i fysik 1924.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Manne Siegbahn var son till stationsinspektor Georg Siegbahn och Emma Zetterberg. Han studerade vid Lunds universitet, där han 1911 disputerade och blev docent i fysik. 1915 blev han tillförordnad professor i fysik, och fick 1920 den ordinarie professuren. Siegbahn lämnade Lund 1922 då han utsågs till professor vid Uppsala universitet.[1]

mottog 1924 års nobelpris i fysik för sina "röntgenspektroskopiska upptäckter och forskningar". Han tilldelades Hughesmedaljen 1934.

1936 tilldelades Manne Siegbahn en professur i experimentell fysik, och Kungliga Vetenskapsakademien beslutade att grunda ett institut med honom som föreståndare. Delar av detta institut utgör idag Manne Siegbahnlaboratoriet vid Stockholms universitet.

Siegbahn blev 1916 ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund samt 1922 av Vetenskapssocieteten i Uppsala respektive Kungliga Vetenskapsakademien. Han var från 1923 till 1961 ledamot av Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik.[2] Han invaldes i Ingenjörsvetenskapsakademien 1941 och i Krigsvetenskapsakademien 1946.

Siegbahn blev teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1957.[3]

Han var gift med Karin och far till nobelpristagaren Kai Siegbahn och ambassadören Bo Siegbahn.

Hans stoft återfinns i Engelbrekts kolumbarium i Stockholm.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0776.html
  2. ^ Siegbahn, Karl Manne Georg i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  3. ^ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009
  4. ^ Göran Åstrand : Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid. 198

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]