Bergaholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bergaholm är en herrgård och ett tidigare säteri söder om Bornsjön i Salems socken och Salems kommun i Stockholms län. Bergaholms omgivningar är rika på fornlämningar och ingår i Bornsjöns naturreservat.

Gårdens huvudbyggnad flankeras av flygelbyggnader och är uppförd i trä med valmat och brutet tak. Egendomen förvärvades 1899 av Stockholms stad. Sedan 1993 förvaltas den av Stockholm Vatten[1]. Bergaholmsvägen med forntida anor passerar gården. Denna färdväg var tidigare Riksväg 1 och dessförinnan Göta landsväg.

Bergaholms gård, mars 2013.

Fornområde Bergaholm[redigera | redigera wikitext]

Detalj av Oxelbystenen.

I området runt Bergaholms gård finns ett 100-tal fornlämningar. I en ekbevuxen hage väster om gården utbreder sig ett av Salems största järnåldersgravfält. Här finns bland annat en skeppssättning och den väl bevarade Bergaholmsstenen från 1000-talet med inskriften "Östen lät resa stenen efter Torgärd, sin syster, Hallbjörn efter sin moder".

Strax öster om gården ligger Bergaholms gravfält som består av cirka 125 gravar från äldre och yngre järnåldern med ett 50-tal resta stenar och 73 runda, gräsbevuxna kullar. Gravarna är inte undersökta men deras utformning antyder deras ålder. Några av kullarna är mycket flacka och kan därför vara svåra att upptäcka.[2]

Cirka en kilometer öster om egendomen finns ytterligare en runsten kallad Oxelbystenen med inskriften "Gute lät resa denna sten efter Orökja, sin son".

Bergaholms gård[redigera | redigera wikitext]

Milsten vid Bergaholms gård.

Säteriet Bergaholm uppstod på 1600-talet av ett hemman i Ersdala by. På 1670-talet tillkom ytterligare två hemman och troligen har en tredje by, Berga, också inlemmats i säteriet. Säteriet skapades av Ebba Banér och ärvdes efter hennes död av en brorsdotter som också hette Ebba Banér. Hon var gift med generalen Mauritz Wellingk. På en karta från 1702 framgår att det fanns två säteribyggnader, en kvarn och ett flertal torp.

Under 1700-talets andra hälft var Eva Margareta Lagerberg ägaren till Bergaholms gård. Mauritz Wellingk var bror till Eva Margareta Lagerbergs morfar Otto Wellingk. Hon var gift med arkitekten greve Carl Johan Cronstedt som var verksam vid slottsbygget i Stockholm och räknas som uppfinnare av den svenska kakelugnen. Vid landsvägen (idag Bergaholmsvägen) restes år 1765 en kvartsmils milstolpe med texten: ”Uprest af Bergaholms egare C.J.C:E.M.L. 1765”. C.J.C står för Carl Johan Cronstedt och E.M.L. för dennes maka Eva Margareta Lagerberg. Genom arv fortsatte Bergaholms säteri att gå inom samma släkt ända fram till 1843.[3]

Bergaholmsvägen[redigera | redigera wikitext]

En del av den ursprungliga Södertäljevägen vid "Bergaholms gravfält".

Bergaholmsvägen sträcker sig från Sankt Botvids väg (ungefär i höjd med Botvids källa) i norr till Södertälje i söder. Vägen som leder förbi Bergaholms gård är en färdväg med mycket gamla anor. De många fornlämningar och runstenar längs vägen tyder på att här har funnits en vägförbindelse redan på forntiden som sedermera fick namnet Göta landsväg.

Göta landsväg miste sin betydelse som Stockholms huvudled söderut under senare delen av 1600-talet, när den "Nya landsvägen" (Södertäljevägen) över Hornstull tillkom, men sträckningen genom Botkyrka och Salem var oförändrad. Den fick senare heta Riksettan.

Åren 1922–1923 byggdes vägen till Södertälje om och fick en rakare sträckning. Arbetet var ett s.k. nödhjälpsarbete. Förbi Bergaholms gravfält finns delar av den gamla sträckningen bevarad, som numera används som parkeringsmöjlighet för vandrare på Naturstig Bornsjön.

Dagens Södertäljevägen (E4/E20) anlades som motorväg i slutet av 1950-talet och fick då en mera sydlig sträckning.

Stockholm Vatten[redigera | redigera wikitext]

I samband med planeringen för Norsborgs vattenverk med tillhörande vattentäkter köpte Stockholms stad 1899 det dittills största markområdet utanför tullarna. I ett slag förvärvade man de så kallade Bornsjöegendomarna Norsborg, Bergaholm, Fågelsta, Vällinge och Sturehov, en jordareal på cirka 3 000 hektar. Med köpen 1903 och 1908 fick man även kontroll över stränderna runt Bornsjön.[4] Sedan dess sköter Stockholm Vatten egendomarna kring Bornsjön.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholm Vatten om Bornsjön
  2. ^ Informationstavla på platsen uppsatt av Länsstyrelsen
  3. ^ Stockholms läns museum: Bergaholm, historik och beskrivning. Arkiverad 23 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Norling (2004), sida 16

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Bergholm i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  • Salem i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Bergaholm.