Biel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För förvaltningsdistriktet (Verwaltungskreis/Arrondissement administratif), se Biel (förvaltningsdistrikt). För det tidigare amtsdistriktet (Amtsbezirk), se Biel (distrikt).
Biel
tyskaGemeinde Biel
franskaCommune de Bienne
italienskaBienna
Kommun
Gamla staden i Biel
Gamla staden i Biel
Biel-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Bern
Distrikt Biel
Höjdläge 437 m ö.h.
Koordinater 47°08′N 07°15′Ö / 47.133°N 7.250°Ö / 47.133; 7.250
Högsta punkt
 - läge Bözingenberg
 - höjdläge 930 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Bielsjön
 - höjdläge 429 m ö.h.
Yta 21,23 km²[1]
Folkmängd 54 163 (2015-12-31)[2]
Befolkningstäthet 2 551 invånare/km²
Postnummer 2500-2510
Kommunkod 0371
Officiellt språk Tyska, Franska
Biels läge i Schweiz
Red pog.svg
Biels läge i Schweiz
Karte Gemeinde Biel Bienne 2010.png
Webbplats: https://www.biel-bienne.ch/de/pub/biel_aktuell.cfm

Biel (tyska) eller Bienne (franska), officiellt Biel/Bienne, är en kommun i förvaltningsdistriktet Biel i kantonen Bern i Schweiz. Det är den näst största kommunen i kantonen Bern sett till folkmängd.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Altstadt.
En av floden Schüss kanaler.

Biel ligger nära östra änden av Bielsjön, vid foten av Jurabergen. Söder om Altstadt, en välbevarad äldre stadsdel, ligger det nuvarande centrum, Neustadt, med funkismiljöer, bland annat runt järnvägsstationen. Floden Schüss (franska Suze) leds i öppna kanaler genom staden. Vid Bielsjön finns parker och vinbyn Vingelz (franska Vigneules).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Till början av 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Trakten var bebodd under romartiden, men nuvarande Neustadt var en sumpmark i Schüss delta. Ortens namn kommer från en galloromersk Belikälla[3]. Basels furstbiskop Heinrich II von Thun antas ha grundat staden runt 1230 på en platå som skjuter ut från Jurasluttningen. 1275 erhölls formella stadsrättigheter under Basel. Staden var fram till Napoleons erövring 1798 ganska självständig. 1815 infogades Biel i kantonen Bern. 1818 hade staden 3589 invånare.

Industristaden[redigera | redigera wikitext]

I Biel fanns redan 1808 ett mekaniserat kattunstryckeri. Under 1820-talet kanaliserades Schüss, landområdet söder om Altstadt blev då beboeligt och floden kunde användas som kraftkälla. Från 1842 uppmuntrades invandring av urmakare, de flesta franskspråkiga, till den tidigare mest tysktalande staden. 1870 hade befolkningen stigit till 11666 invånare. Medan staden inkorporerade kranskommunerna Vingelz, Bözingen, Madretsch och Mett, växte urmakeri och annan industri vidare. 1935 etablerade General Motors en bilfabrik som bestod till 1975. Befolkningen sjönk starkt efter ur- och oljekriserna under 1970-talet men ökade igen med 5 % mellan åren 2001 och 2010.

Stadens vapen[redigera | redigera wikitext]

En sköld med två korslagda bilor syns på stadens sigill från år 1260.[4] Vapnet övertogs från den inflytelserika familjen von Biel.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Biel är den största tvåspråkiga staden i Schweiz. 60 % av invånarna talar tyska, 40 % franska. För kommunala myndigheter är båda språken likvärdiga. [5]

På lokal schweizertyska uttalar man stadens namn ungefär "bieu" eller "biäu".

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Biel har stadsteater och symfoniorkester. Stadsteaterns fasta ensemble delas med Solothurns stadsteater. Repertoaren är musikteater och tyskspråkig talteater. Det finns också flera museer.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Stadens mest kända elitklubb är EHC Biel som spelar i Schweiz högsta ishockey-division.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Urindustrin med bland annat Rolex och Swatch Group med Omega är viktig, men här finns även andra verkstadsföretag. Inom servicesektorn märks regionsjukhuset, fackhögskolan och BAKOM, den statliga myndigheten för telekommunikation, radio och postväsende. Fackhögskolan har flera tekniska utbildningar, bland annat en för bilingenjörer.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Biel nås från Bern över den kantonala motorvägen/motortrafikleden A6, norrifrån över motorvägen N16 och österifrån över motorvägen N5. En annan viktig väg går norr om Bielsjön till Neuchâtel.

Fjärrtåg[redigera | redigera wikitext]

Biel är en järnvägsknut, och Genève, Lausanne, Zürich, Basel, Bern samt La Chaux-de-Fonds nås med direkta fjärrtåg.

Lokaltrafik[redigera | redigera wikitext]

Lokaltrafiken utgörs främst av trådbussar och bussar. Bergbanor leder till byarna Evilard (tyska Leubringen) och Macolin (tyska Magglingen) och en smalspårjärnväg till Ins. Under den varma delen av året finns passagerarbåtstrafik på Bielsjön.

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Taubenlochschlucht.

Några sevärdheter i stadens omgivning är

  • Taubenlochschlucht, en ravin i Jurabergen längs Schüss.
  • Vinbyarna Twann och Ligerz.
  • Grannorten Nidau med ett litet slott.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010. 
  2. ^ ”Ständige und nichtständige Wohnbevölkerung nach institutionellen Gliederungen, Geburtsort und Staatsangehörigkeit” (på tyska). Bundesamt für Statistik. https://www.pxweb.bfs.admin.ch/Selection.aspx?px_language=de&px_db=px-x-0102010000_104&px_tableid=px-x-0102010000_104\px-x-0102010000_104.px&px_type=PX. Läst 5 februari 2017. 
  3. ^ ”Bewegte Geschichte”. Staden Biel. http://staging.biel-bienne.ch/apps/documentbase/data/de/pra_sm_1_bielbienne_portraet_d_0812.pdf. Läst 11 september 2012. 
  4. ^ ”URK 668/13417.1 Siegel an Urkunde, 1260”. Staatsarchiv Luzern. http://query.staatsarchiv.lu.ch/detail.aspx?ID=1120731. Läst 11 september 2012. 
  5. ^ ”Zweisprachigkeit”. Staden Biel. http://www.biel-bienne.ch/ww/de/pub/navitop/zweisprachigkeit.cfm. Läst 8 september 2012.