Bison (släkte)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bison
Visent
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Idisslare
Ruminantia
Familj Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj Oxdjur
Bovinae
Släkte Bison
Vetenskapligt namn
§ Bison
Auktor Hamilton Smith, 1827
Arter
Bisonoxe (Bison bison)
Bisonoxe (Bison bison)
Hitta fler artiklar om djur med

Bison är det vetenskapliga namnet för ett släkte i familjen slidhornsdjur med två levande arter. Det latinska ordet bison är troligen en omvandling av det germanska ordet wisund.[1]

Utvecklingshistoria[redigera | redigera wikitext]

Den första arten i släktet utvecklades troligen av ett oxdjur från släktet Leptobos som levde under tidig pleistocen. Denna ur-bison, Bison sivalensis, uppkom i norra Indien och flyttade till de stora asiatiska stäpperna där den utvecklades till stäppbisonoxen (Bison priscus). Stäppbisonoxar ökade utbredningsområdet och jagades av cromagnonmänniskan och avbildades på olika grottmålningar, till exempel i Altamira, Lascauxgrottan och Chauvetgrottan. Från populationer som stannade i Eurasien utvecklades dagens visent men hur är inte helt utredd.

Under istiden vandrade stäppbisonoxen över en landbro vid dagens Berings sund från Sibirien till Nordamerika. En frusen individ av arten hittades 1979 av guldgrävare nära Fairbanks, Alaska och uppskattades vara 35 000 år gammal. Fyndet fick namnet "Blue Babe" då hudens färg blev blå på grund av en kemisk reaktion med luften.[2] Arten delades upp i två nya arter som invaderade kontinentens södra delar i två vågor som följde på varandra. Den ursprungliga stäppbisonoxen dog överallt ut vid slutet av senaste istiden. Den första nya arten var Bison latifrons som dog ut för ungefär 20 000 år. Den andra var redan tidiga former av dagens bisonoxe (Bison bison). Dessa långhornade (Bison bison antiquus) och korthornade (Bison bison occidentalis) varianter räknades tidigare som självständiga arter men listas numera som utdöda underarter till bisonoxen. Under tidig holocen för cirka 6000 år uppkom dagens underarter: Bison bison bison som lever i prärien och Bison bison athabascae som vistas ofta i skogar.

Genetiska differenser mellan dagens arter[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga inskränkningar att korsa bisonoxen med visent, vilket indikerar en nära släktskap. Genetiska undersökningar av arternas DNA visar däremot ganska stora differenser. Angående hankönets Y-kromosom är arterna nästan likadan men för honkönets mitokondriellt DNA finns påfallande skillnader. Honor av bisonoxen har en mitokondriellt DNA som återfinns hos jak (Bos grunniens) av honkön. Honor av visent liknar genetisk den utdöda uroxen (Bos primigenius). Dessa resultat tolkas så att prehistoriska bison från Eurasien hade avkomna med uroxar som blev dagens visent. Det finns också indicier på att släktena Bos och Bison är parafyletiska.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 juni 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kluge-Seebold (2002): Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache. 24. Aufl. Berlin: De Gruyter
  2. ^ R. Dale Guthrie: Frozen Fauna of the Mammoth Steppe: The Story of Blue Babe. University of Chicago Press, 1990 på google books
  3. ^ Alexandre Hassanin and Anne Ropiquet: Molecular phylogeny of the tribe Bovini (Bovidae, Bovinae) and the taxonomic status of the Kouprey, Bos sauveli Urbain 1937. Molecular Phylogenetics and Evolution. Volume 33, Issue Dec. 2004, pages 896-907. Abstract

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Paul S. Martin: Quaternary Extinctions. The University of Arizona Press, 1984. ISBN 0-8165-1100-4
  • Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.