Bitola

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bitola (Manastiri)
Manastir, Bitolj, Monasteron, Bitolya, Monastir, Bitol, Битољ, Manastır
Stad
Officiellt namn: Битола
Land Makedonien Makedonien
Kommun Opsjtina Bitola
Höjdläge 615 m ö.h.
Koordinater 41°01′53″N 21°20′05″E / 41.03143°N 21.33474°Ö / 41.03143; 21.33474
Folkmängd 74 550 (2002)[1]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
GeoNames 792578
Macedonia relief location map.jpg
Red pog.svg
Panoramavy över Bitola.
Karta över Makedonien, med Bitola i söder.

Bitola (makedonsk kyrillisk skrift: Битола; serbiska, kroatiska: Битољ, Bitolj; turkiska: Monastir; albanska: Manastiri; grekiska: Μοναστήρι, Monastíri) är en universitetsstad i södra Makedonien, nära gränsen mot Grekland. Det är landets näst största stad (efter Skopje) med 74 550 invånare (2002).[1]

Bitola är kommunhuvudort i Bitola kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I närheten av Bitola stadscentrum finns en forntida stad som grundades av Alexander den stores far, Filip II av Makedonien, under mitten av 300-talet f.kr. Staden var viktig för den grekiska stadsstaten Makedonien eftersom den gränsade med Epirus i väst och med Paionien i norr. I mitten av 100-talet tog Romarriket över Heraclea-Lyncestis och en av Romarrikets viktigaste vägar, Via Egnatia, som gick från nuvarande Istanbul till Rom, passerade genom Heraclea-Lyncestis där staden var ett av de viktigare stoppen. Staden var ett viktigt episkopalt säte under kristendomens tidiga period men efter 600-talet började staden successivt överges efter en jordbävning och attacker av slaver. Den romerska kejsaren, Hadrianus, lät bygga en amfiteater i staden som användes för gladiatorstrider och det fanns tre burar som kunde hushålla lejon och en tunnel som ledde lejonen ut i amfiteatern. Under slutet av 1300-talet blir Bitola en del av Serbien under Stefan Dušan. Staden blir av osmanerna benämnd som Monastır efter deras erövring under 1400-talet. Då Serbien erövrade staden efter balkankrigen fick staden namnet "Bitolj" efter det slaviska ordet "obitel" som betyder kloster. På makedonska är ordet kloster "manastir".

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Berget Baba med högsta delen kallad Pelister (berget är nationellt naturskyddat område) är ett populärt utflyktsmål där den ovanliga (endemiska) trädsorten molika kan beskådas. Denna ovanliga tall upptäcktes av en tysk ditresande i slutet av 1800-talet. Bitola har en två kilometer lång gågata även känd under namnet Korzo späckad med affärer och pubar med uteservering samt med hus i för Bitola karakteristisk arkitektur på bägge sidor.

De största etniska grupperna i Bitola:

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Bitola ligger 615 meter över havet.[2]

Terrängen runt Bitola är bergig. Bitola ligger nere i en dal som sträcker sig i sydostlig-nordvästlig riktning. Högsta punkten i närheten är 1 851 meter över havet, 6,9 kilometer nordväst om Bitola. Trakten är tätbefolkad. Bitola är det största samhället i trakten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings in the Republic of Macedonia, 2002” (på engelska). http://www.stat.gov.mk/pdf/kniga_13.pdf. Läst 3 november 2016. 
  2. ^ Bitola at GeoNames.Org (cc-by); updated 2015-04-11