Blåhätta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blåhätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Phoenicurus coeruleocephala, male, Tien Shan Observatory.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläktePhoenicurus
ArtBlåhätta
P. coeruleocephala
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus coeruleocephala
AuktorVigors, 1831
Synonymer
  • Phoenicurus caeruleocephala
  • Adelura coeruleocephala
Hitta fler artiklar om fåglar med

Blåhätta[2] (Phoenicurus coeruleocephala) är en bergslevande asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Blåhättan är en 15 cm lång medlem av släktet rödstjärtar, dock unik bland dem genom att ha en svart istället för rödaktig stjärt. Hanen har svart huvud och bröst, blågrå hätta, svart ovansida med vita vingband och vit undersida. Utanför häckningstid är ovansidans teckning dold av ljusa bräm. Honan är grå med tydliga vingband och kastanjefärgad övergump.[4]

Hane.
Hona.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sången som levereras från en hög sittplats i ett träd liknar klippsparvens.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Blåhättan häckar i ett område från Tien Shan i sydöstra Kazakstan och västra Kina (västra Xinjiang), söderut till nordöstra och östra Afghanistan och österut genom västra och centrala Himalaya till centrala Nepal, möjligen även Bhutan.[5] Efter häckningen rör den sig till lägre höjder söder om häckningsområdet.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Blåhätta placeras vanligtvis i släktet Phoenicurus. DNA-studier visar att de tre avvikande rödstjärtarna strömrödstjärt (Chaimarrornis leucocephalus) samt två arter i Rhyacornis är inbäddade i Phoenicurus.[6][7][8] De flesta har därför expanderat släktet till att omfatta dessa tre arter. Vissa har dock valt att behålla dem i sina släkten och istället dela upp Phoenicurus i två delar, där blåhättan och dess närmaste släktingar vitstrupig rödstjärt, blåstrupig rödstjärt, altajrödstjärt och alashanrödstjärt lyfts ut till det egna släktet Adelura.[9]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[10][11]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Blåhättan häckar på klippiga sluttningar med öppen skog på mellan 2400 och 4300 meters höjd. Sommartid lever den av insekter, vintertid även bär och frön. Fågeln häckar mellan maj och juni i Afghanistan och Tadjikistan, från mitten av maj till slutet av juni eller början av juli i Pakistan, maj-juli i Kashmir och april-juli i Nepal. Arten är höjdledsflyttare.[1][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i Afghanistan och lokalt vanlig i norra Pakistan samt norra och östra Indien, dock mindre vanlig i Nepal och ovanlig i Tien Shan och Pamir-Alai.[12]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Phoenicurus coeruleocephala Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c d] Collar, N. (2018). Blue-capped Redstart (Phoenicurus coeruleocephala). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58495 28 november 2018).
  6. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  7. ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
  8. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  10. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  11. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010c), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  12. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]