Blåmåndagen
| Typ | Kristen helg |
|---|---|
| Datum | Måndagen efter fastlagssöndagen |
| Geografi och firare | Kristna, Hela världen |
| Traditioner | Gudstjänster |
| Andra namn | Blå måndag Svart måndag |
Blåmåndagen, även blå måndag eller svart måndag, är ursprungligen måndagen efter fastlagssöndagen[1] men numera kallas även, något felaktigt, måndagen i stilla veckan (efter palmsöndagen) för blåmåndag. Blåmåndag kallas även bull-, fläsk- eller korvmåndagen.
Namnet kommer från tyskans "Blauer Montag", kanske från den tid då man under fastlagen klädde (sydtyska) kyrkor i blått. Eftersom fastlagstiden var en tid med karnevaler och upptåg, övergick snart betydelsen till att bli "arbetsfri dag". Förr tog sig gärna hantverkargesällerna ledigt på måndagarna, så kallad frimåndag (förbjudet i skråordningen av år 1669).
En tradition i Bohuslän var att sota skorstenarna på svart måndag.[2]
I norskan och danskan har ordet blåmåndag betydelsen "arbetsfri dag". I Finland förekommer flera olika benämningar på måndagen. I Österbotten kallas den för mulimåndag (mulen måndag) och kråkmåndag.[3] I Nyland för frimåndag och blåmåndag.[3] I Åboland för mulimåndag och blåmåndag.[3]
Referenser
Noter
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ ”Tips och teman - Stilla veckan”. Stockholms stadsbibliotek. Arkiverad från originalet den 22 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080322013136/http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=30596. Läst 28 juni 2014.
- ^ [a b c] ”Påskkortstraditionen i Finland började under 1870-talet”. Kyrklig Tidningstjänst. http://www.evl.fi/svenska/nyheter/2001/apr/paskkort.htm. Läst 30 mars 2013.
Webbkällor
- Språklig almanacka på Språkrådets webbplats
- "Blåmåndag" i NE:s internetupplaga.
| |||||
| ||||||||||||||||||||||||||
