Påskmat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett svenskt påskmiddagsbord.
Finska påskrätten memma serverad med kaffegrädde och strösocker.
En vanlig österrikisk påsklunch med påskskinka.

Påskmat är den för landet eller kulturen typiska mat som serveras och äts under påskhelgen. Servering av en påskbuffé med många olika rätter och en efterrättskaka eller annan söt efterrätt är vanligt.

Påskmat i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Förr hörde ägg och kött till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom det inte förekom under fasteperioden. Numera har även fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax börjat ätas som påskmat. Lammkött blev allt vanligare under 1900-talet som påskmat. Påskmat varierar annars mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten "lättare" men kompletteras ofta med sötsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.

Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmust är en dryck som förekommer under påsken. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

Påskmat i Finland[redigera | redigera wikitext]

Finländarna har en påskrätt som kallas memma, detta är en efterrätt som i huvudsak är gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Denna äts oftast med strösocker och kaffegrädde.

Påskens mat har varierat efter tillgång, trender och ekonomi. Bland borgerskapet var lutfisken och skinkan vanlig påskmat under 1800-talet. Den folkliga påskmaten var densamma som traditionell folklig festmat, så som feta soppor, korvar, gröt, ost, bröd och smör. På 1960-talet blev helstekt kyckling en påskdelikatess, som på 1980-talet ersattes av lamm.  

Ägg var länge en lyxvara i Finland. Att äta kokta ägg var således en sen företeelse bland den stora allmänheten. Ägg användes i folklig miljö endast i matlagningen medan borgerskapet åt kokta ägg åtminstone under hela 1800-talet. Det är oklart när man i Finland började förknippa ägg med påsken. Det verkar snarast vara så att det helt enkelt var tillgången på ägg under våren som gjorde att ägg så småningom blev vårens och därmed påskens festmat.

Memma var en maträtt som redan under medeltiden förekom bland den finskspråkiga befolkningen. Memma var inte bara en påskrätt, utan memma (fi. mämmi) var ett samlingsnamn för en hel kosttyp, på samma sätt som beteckningarna gröt, bröd eller soppa. Det var först på 1950-talet som memman blev något som så gott som alla i hela landet kände till. I det efterkrigstida Finland behövde man nationalsymboler. Påskmemma fanns bara i Finland och memman var så speciell, både till utseende och till smak, att den lämpade sig väl som nationalrätt.[1]  

Påskmat i andra länder[redigera | redigera wikitext]

Ungersk köttfärslimpa med hårdkokta ägg.

I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.[2]


I Ungern lagar man köttfärslimpa med hårdkokta ägg på mitten av alla målade påskäggen man får i present under påskfirandet. Den serveras ofta kall. Denna köttfärslimpa är vanlig bjudmat i Ungern, ungefär som smörgåstårta i Sverige. Köttfärslimpan kallas Stefania-skivor ("Stefania-szelet"), uppkallat efter kronprinsessa av Österrike 1881-1889, Stephanie av Belgien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bergman, Anne (1 februari 2020). ”Stora finlandssvenska festboken”. Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 159-164. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken. Läst 9 april 2021. 
  2. ^ Påskafton”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/Publication.asp?publicationid=1848&topmenu=0. Läst 13 mars 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]