Black Lives Matter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Black Lives Matter
Black Lives Matter logo.svg
Officell logotyp för Black Lives Matter
RörelseGrundad 2013 i USA
Typ av organisationAfro-amerikansk människorättsrörelse, mot polisvåld och rasism
Grundad avAlicia Garza, Patrisse Cullors, Opal Tometi
PlatsUSA och andra internationella platser
Hemsidablacklivesmatter.com

Black Lives Matter, förkortat BLM, är en amerikansk människorättsrörelse som arbetar mot polisbrutalitet och den systematiska rasism som drabbar svarta afroamerikaner. Rörelsen fick sin start 2013 när Patrisse Cullors, Alicia Graza och Opal Tometi startade en kampanj under hashtaggen "#BlackLivesMatter" på de sociala medieplattformarna Twitter och Tumblr, efter det att George Zimmerman friades på alla punkter för Trayvon Martins dödsfall.[1][2] Rörelsen fick nationell och internationell uppmärksamhet 2014 efter protesterna i Ferguson och New York som arrangerades efter att obeväpnade svarta män, Michael Brown och Eric Garner, dödats av poliser.[1][3] Mellan 2014 och 2016 växte rörelsen till ett nationellt nätverk och vid slutet av 2016 fanns det över 30 lokalföreningar i USA och Kanada.[4] Själva rörelsen är dock decentraliserad och har ingen formell hierarkisk struktur.[5] BLM protesterar regelbundet mot polisvåld och att poliser dödar svarta människor, men arbetar också på en bredare front mot så kallad rasprofilering, där människor systematiskt särbehandlas efter ras av poliser, och annan rasdiskriminering inom det amerikanska rättssystemet.[4]

Historik, struktur och organisation[redigera | redigera wikitext]

Frasen ”Black Lives Matter” (ung. svensk översättning ”Svarta liv är betydelsefulla”) kan referera till en hashtagTwitter, en slogan, en social gräsrotsrörelse eller en lös sammanslutning av organisationer och grupper som arbetar för rättvisa för rasifierade grupper. Black Lives Matter-rörelsen är decentraliserad och ledare inom rörelsen framhäver vikten av lokal framför en nationell organisering.[6] Aktivisten DeRay McKesson uttrycker det så att rörelsen ”encompasses all who publicly declare that black lives matter and devote their time and energy accordingly” (svensk översättning: ”[Black Lives Matter]… inkluderar alla som uttrycker att svarta liv är betydelsefulla och som lägger ner sin tid och energi i saken”).[7]

Black Lives Matter-demonstration vid Macy's Herald Square.

Patrisse Cullors, Alicia Garza och Oapl Tometi bildade ”the Black Lives Matter Network” år 2013. Garza beskriver nätverket som en digital plattform tänkt att ge aktivister gemensamma grunder och mål. Lokala Black Lives Matter-grupper uppmanas att ställa sig bakom rörelsens grundteser, men att organisera sig utan en central struktur eller formaliserad hierarki. Garza har uttryckt att nätverket inte är intresserad av att bevaka vem som är eller inte är en del av rörelsen.[7][8] För närvarande (juni 2020) finns det ungefär 16 lokala föreningar inom rörelsen i USA och Kanada.[9]

Den lösa strukturen på Black Lives Matter-rörelsen har bidragit till förvirring bland både press och aktivister eftersom att aktioner och uttalanden från lokalgrupper och individuella personer ibland tillskrivs Black Lives Matter som helhet.[10] Matt Pearce skriver i Los Angeles Times att "the words could be serving as a political rallying cry or referring to the activist organization. Or it could be the fuzzily applied label used to describe a wide range of protests and conversations focused on racial inequality” (svensk översättning: “orden [Black Lives Matter] kan ses som ett politiskt slagord eller hänvisa till aktiviströrelsen. Det kan också vara en luddig benämning på vitt skilda protester och samtal kring rasdiskriminering").[11]

Amerikanska händelser och protester[redigera | redigera wikitext]

Under 2014 protesterade Black Lives Matter med anledning av att flertalet afroamerikanska personer dött efter polisingripanden, bland andra Dontre Hamilton, Eric Garner, John Crawford III, Michael Brown, Ezrell Ford, Laquan McDonald, Akai Gurley, Tamir Rice, Antonio Martin och Jerame Reid [källa behövs]. I juli 2014 dog Eric Garner i New York efter det att en polis vid New York Police Department använde sig av ett förbjudet strypgrepp när Garner arresterades. Garners död var ett av flera afroamerikanska dödsfall orsakade av polisvåld som föranledde grundandet av Black Lives Matter-rörelsen.[12]

Aktivism efter händelserna i Ferguson, Missouri[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2014 organiserade Black Lives Matter- anhängare rörelsens första nationella protestmarsch kallad ”Black Lives Matter Freedom Ride” med sikte på Ferguson, Missouri.[13][14] Marschen ordnades efter det att Michael Brown skjutits till döds av polis.[15] Mer än 500 aktivister anlände till Ferguson för att delta i dessa fredliga demonstrationer.[16] Black Lives Matter-grupperna var de mest synliga aktivistnätverken som deltog i marschen och blev efter detta betraktat nationellt i USA som symbol för en växande rörelse för svarta personers rättigheter.[17]

Aktivism efter George Floyds död[redigera | redigera wikitext]

I slutet av maj 2020, efter en rad påstått rasistiskt laddade händelser, anordnades det över 450 stora protester i USA och globalt.[18][19][20] Den utlösande faktorn var George Floyds dödsfall som filmades och fick viral spridning världen över.[21] I filmen ses polismannen Derek Chauvin sätta sitt knä mot Floyds nacke under nästan nio minuter medan Floyd ber för sitt liv med orden ”Jag kan inte andas” (engelska ”I can’t breathe”).[22][23] Chauvin har, efter det att videon av incidenten fått spridning och väckt stora protester, åtalats för dråp (”second degree murder”).[24] Ytterligare tre poliser som närvarade under händelsen har även de åtalats för medhjälp till dråp.[25]

Black Lives Matter ordnade och deltog i protester i USA och globalt från den 30 maj 2020, där de sista scenerna ur George Floyds liv iscensattes i stor skala.[26][27][28] Vid dessa protester lade sig en del av aktivisterna ned på gatorna och ropade ut George Floyds sista ord ”I can’t breathe”, medan andra marscherade med skyltar och plakat.[29] Trots att dessa protester är globala och anordnades av olika aktivistnätverk och organisationer, har Black Lives Matter-rörelsen kommit att förknippas med alla protester, oavsett plats.[30]

En manifestation till stöd för Black Lives Matter i Stockholm 3 juni 2020.

Under protesterna 2020 har Black Lives Matters-rörelsen antagit slagordet ”Defund the Police” för att uppmana till nedmontering och minskat finansiellt stöd till polis- och fängelseväsendet i USA. Pengarna anser man istället bör gå till välfärdsinvesteringar för minoritetsgrupper.[31][32] Den 7:e juni 2020 beslutade Minneapolis stadsfullmäktige (Minneapolis City Council) att upplösa sitt polisdistrikt och istället använda sina medel för sociala program till förmån för rasifierade och utsatta grupper i samhället. Stadsfullmäktiges ordförande i Minneapolis Lisa Bender uttalade sig angående detta och sa att: ”Våra försök till stegvisa reformer har misslyckats. Punkt.” (engelska "Our efforts at incremental reform have failed. Period."). Beslutet fattades efter det att de offentliga skolorna i Minneapolis, University of Minnesota och Minneapolis Parks and Recreation beslutade att avsluta sina samarbeten med Minneapolis polisdistrikt.[33]

Svenska protester[redigera | redigera wikitext]

Black Lives Matter-rörelsen har uppmärksammats flertalet gånger i Sverige under 2010-talet och 2020 av både opolitiska och politiska organisationer.[34] Under 2020 fick hashtaggen och rörelsen stor spridning och i början av juni 2020 anordnades det stora protester i Sverige, bland annat i Stockholm[35], Malmö[36] och Göteborg[37]. Förutom de fysiska protesterna har även stora digitala demonstrationer anordnats med livesändningar och synkroniserade digitala ”incheckningar” på olika svenska myndigheter via sociala medier såsom Facebook.[38] Dessa digitala protester anordnas sen den 2:a juni 2020 regelbundet varje vecka under olika paroller som syftar till att uppmärksamma svarta personers situation i Sverige och Europa samt mana till handling och förändring.[39]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Day, Elizabeth (19 juli 2015). ”#BlackLivesMatter: the birth of a new civil rights movement” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/world/2015/jul/19/blacklivesmatter-birth-civil-rights-movement. Läst 10 juni 2020. 
  2. ^ CNN, By Greg Botelho and Holly Yan. ”George Zimmerman found not guilty of murder in Trayvon Martin's death”. CNN. https://www.cnn.com/2013/07/13/justice/zimmerman-trial/index.html. Läst 10 juni 2020. 
  3. ^ ”How a death in Ferguson sparked a movement in America” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/news/how-the-black-lives-matter-movement-changed-america-one-year-later/. Läst 10 juni 2020. 
  4. ^ [a b] Khan-Cullors, Patrisse (23 februari 2016). ”We didn’t start a movement. We started a network.” (på engelska). Medium. https://medium.com/@patrissemariecullorsbrignac/we-didn-t-start-a-movement-we-started-a-network-90f9b5717668. Läst 10 juni 2020. 
  5. ^ Mak, Ben Collins|Tim (15 augusti 2015). ”Who Really Runs #BlackLivesMatter?” (på engelska). The Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/articles/2015/08/15/who-really-runs-blacklivesmatter. Läst 10 juni 2020. 
  6. ^ Miller, Ryan W.. ”Black Lives Matter: A primer on what it is and what it stands for” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/nation/2016/07/11/black-lives-matter-what-what-stands/86963292/. Läst 24 juni 2020. 
  7. ^ [a b] ”Beyond the hashtags: #Ferguson, #Blacklivesmatter, and the online struggle for offline justice” (på amerikansk engelska). Center for Media and Social Impact. https://cmsimpact.org/resource/beyond-hashtags-ferguson-blacklivesmatter-online-struggle-offline-justice/. Läst 24 juni 2020. 
  8. ^ Cobb, Jelani. ”The Matter of Black Lives” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2016/03/14/where-is-black-lives-matter-headed. Läst 24 juni 2020. 
  9. ^ ”Black Lives Matters Chapters”. https://blacklivesmatter.com/chapters/. Läst 24 juni 2020. 
  10. ^ ”Black Lives Matter: the movement, the organization, and how journalists get it wrong” (på engelska). Columbia Journalism Review. https://www.cjr.org/analysis/black_lives_matter_the_movement_the_organization_and_how_journalists_get_it_wrong.php. Läst 24 juni 2020. 
  11. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (20 oktober 2015). ”Why the term 'Black Lives Matter' can be so confusing” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/nation/la-na-black-lives-matter-explainer-20151020-story.html. Läst 24 juni 2020. 
  12. ^ Williams, Yohuru; University, ContributorDr Yohuru Williams is a Professor of History at Fairfield; Activist, An Education (29 april 2015). ”You're Nobody 'Till Somebody Kills You: Baltimore, Freddie Gray and the Problem of History” (på engelska). HuffPost. https://www.huffpost.com/entry/youre-nobody-till-somebod_b_7167028. Läst 24 juni 2020. 
  13. ^ ”Get on the Bus: Inside the Black Life Matters ‘Freedom Ride’ to Ferguson - COLORLINES”. web.archive.org. 23 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150223101712/http://colorlines.com/archives/2014/09/get_on_the_bus_inside_the_black_life_matters_freedom_ride.html. Läst 24 juni 2020. 
  14. ^ Moore, Darnell L.; Cullors, Patrisse (4 september 2014). ”5 ways to never forget Ferguson – and deliver real justice for Michael Brown | Darnell L Moore and Patrisse Cullors” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/sep/04/never-forget-ferguson-justice-for-michael-brown. Läst 24 juni 2020. 
  15. ^ ”Timeline of events in shooting of Michael Brown in Ferguson”. AP NEWS. 8 augusti 2019. https://apnews.com/9aa32033692547699a3b61da8fd1fc62. Läst 24 juni 2020. 
  16. ^ II, Herbert G. Ruffin (23 augusti 2015). ”Black Lives Matter: The Growth of a New Social Justice Movement •” (på amerikansk engelska). https://www.blackpast.org/african-american-history/black-lives-matter-growth-new-social-justice-movement/. Läst 24 juni 2020. 
  17. ^ ”What next for Black Lives Matter in Ferguson after city's police shooting?” (på engelska). the Guardian. 13 mars 2015. http://www.theguardian.com/us-news/2015/mar/13/black-lives-matter-ferguson-police-shooting. Läst 24 juni 2020. 
  18. ^ ”George Floyd Protests Rage in Cities Across the U.S.”. Time. https://time.com/5845584/george-floyd-protests-cities/. Läst 24 juni 2020. 
  19. ^ ”Map: Protests and rallies for George Floyd spread across the country” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/news/us-news/map-protests-rallies-george-floyd-spread-across-country-n1220976. Läst 24 juni 2020. 
  20. ^ ”Thousands Protest Across 3 Continents to Honor George Floyd and Support the Black Lives Matter Movement”. Time. https://time.com/5849493/black-lives-matter-george-floyd-protest-worldwide/. Läst 24 juni 2020. 
  21. ^ CNN (28 maj 2020). ”George Floyd protests spread nationwide: Live updates” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/us/live-news/george-floyd-protests-05-30-20/index.html. Läst 24 juni 2020. 
  22. ^ ”Charges against Derek Chauvin suggest George Floyd's death was unintended” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/news/crime-courts/charges-against-officer-suggest-george-floyd-s-death-unintended-n1224731. Läst 24 juni 2020. 
  23. ^ Hill, Evan; Tiefenthäler, Ainara; Triebert, Christiaan (31 maj 2020). ”How George Floyd Was Killed in Police Custody” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/05/31/us/george-floyd-investigation.html. Läst 24 juni 2020. 
  24. ^ ”'We are here today because George Floyd is not here'” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-us-canada-52915827/derek-chauvin-is-charged-with-second-degree-murder. Läst 24 juni 2020. 
  25. ^ Waldrop, Theresa. ”The charges against the four officers involved in George Floyd's death, explained”. CNN. https://www.cnn.com/2020/06/04/us/george-floyd-officers-charges-explained/index.html. Läst 24 juni 2020. 
  26. ^ CNN, Benazir Wehelie and Amy Woodyatt. ”'I can't breathe': Hundreds lie down in protest”. CNN. https://www.cnn.com/2020/06/03/world/gallery/george-floyd-lie-down-intl-scli/index.html. Läst 24 juni 2020. 
  27. ^ ”Black Lives Matter Rally & Protest Update Justice for George Floyd” (på amerikansk engelska). EMEA Tribune News | Pakistan News | India News | Europe News | World News. 30 maj 2020. https://emeatribune.uk/black-lives-matter-rally-protest-update-justice-for-george-floyd/. Läst 24 juni 2020. 
  28. ^ WCIV, TONY FORTIER-BENSEN (29 maj 2020). ”Black Lives Matter rally for George Floyd on Saturday at Marion Square”. WCIV. https://abcnews4.com/news/local/black-lives-matter-rally-for-george-floyd-saturday-at-marion-square. Läst 24 juni 2020. 
  29. ^ ”Photos: The signs and art of the George Floyd protests” (på amerikansk engelska). The Mercury News. 4 juni 2020. https://www.mercurynews.com/photos-the-signs-and-art-of-the-george-floyd-protests. Läst 24 juni 2020. 
  30. ^ Burch, Audra D. S.; Cai, Weiyi; Gianordoli, Gabriel (13 juni 2020). ”How Black Lives Matter Reached Every Corner of America” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2020/06/13/us/george-floyd-protests-cities-photos.html. Läst 24 juni 2020. 
  31. ^ CNN, Dakin Andone, Christina Maxouris and Josh Campbell. ”Minneapolis City Council members intend to defund and dismantle the city's police department”. CNN. https://www.cnn.com/2020/06/07/us/george-floyd-protests-sunday/index.html. Läst 24 juni 2020. 
  32. ^ CNN, Scottie Andrew. ”There's a growing call to defund the police. Here's what it means”. CNN. https://www.cnn.com/2020/06/06/us/what-is-defund-police-trnd/index.html. Läst 24 juni 2020. 
  33. ^ Solender, Andrew. ”Minneapolis To Disband Police Department” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/andrewsolender/2020/06/07/minneapolis-votes-to-disband-police-department/. Läst 24 juni 2020. 
  34. ^ ”Black Lives Matter”. 31 juli 2016. https://www.youtube.com/watch?v=T9TzvxXjXPQ. Läst 24 juni 2020. 
  35. ^ Rydberg, Jenny; Wedin, Helena (3 juni 2020). ”Black lives matter-manifestation samlade tusentals i Stockholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polisen-upploser-manifestation-pa-sergels-torg. Läst 24 juni 2020. 
  36. ^ Loman, Jon; Esping, Ylva (9 juni 2020). ”Demonstration utan tillstånd samlade hundratals i Malmö”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ny-antirasistisk-demonstration-i-malmo-genomfors-pa-tisdagen. Läst 24 juni 2020. 
  37. ^ Erberth, Nellie; Mossberg, Hans-Åke; Arnadottir, Erika (7 juni 2020). ”Tumult vid Black lives matter-demonstration i Göteborg”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/demonstration-for-black-lives-matter-i-goteborg. Läst 24 juni 2020. 
  38. ^ Askerfjord, Maria. ”Digital protest till stöd för Black lives matter-rörelsen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7487141. Läst 24 juni 2020. 
  39. ^ ”Digital protest live från Tensta ikväll”. www.stockholmdirekt.se. 16 juni 2020. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/digital-protest-live-fran-tensta-ikvall/reptfp!BKV1LwsXYHbroFHUT26rYQ/. Läst 24 juni 2020.