Bladvass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bladvass
Illustration Phragmites australis0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Gräs
Poaceae
Släkte Vass-släktet
Phragmites
Adans., 1763
Art Bladvass
P. australis
Vetenskapligt namn
§ Phragmites australis
Auktor (Cav.) Steud., 1840
Hitta fler artiklar om växter med

Bladvass, vass eller rörvass (Phragmites australis) är en art i växtfamiljen gräs. Denna art anses ofta vara den enda i vass-släktet (Phragmites).

Äldre svenska namnformer (1800-tal) är Kasa, Takrör och Skärvass[1]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Arundo phragmites (L.)
  • Phragmites communis (Trin.)

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bladvass kan bli upp till 5 meter hög och ungefär lika lång under mark, i Norden dock bara 1–4 m hög. Jordstammen är krypande och oftast under vatten. Från denna skjuter strån upp. Bladvassens strån är släta, utan hår eller åsar, och har många nod. Bladen är 20–30 mm breda och kan bli en halv meter långa men oftast mindre. Snärpet är omvandlat till hår. Blomställningen är småax i vippa. Småaxen är violetta och smala, med 2-6 blommor och rikligt med ljusa hår. Vippan är yvig, 10–30 cm lång och sitter kvar hela vintern.[2] Bladvass växer i de flesta sorters sjöar och våtmarker, men trivs bäst i näringsrika sjöar.

Ett vasstrå kallas, i synnerhet i litterära sammanhang, för , till exempel i uttrycket som ett rö för vinden. Det grekiska ordet phragma betyder "vägg, stängsel". Redan Plinius d.ä. använde Phragmites som namn på bladvassen. Artepitetet australis betyder sydlig, men arten finns över hela världen.[3]

Bladvass i kärvar för taktäckning.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Bladvass har använts som konstruktivt element i arkitekturen i Sumer sedan åtminstone 3000 f.Kr.. Det används blandat med lera till väggar, och buntat till taktäckning.

Bladvassblad har enligt folklore varit det som i Bibelns legend om Jesus-barnet bäddades med i krubban. Till minne av detta har man haft för sed att strö ut vassblad på golvet i stugan under julhelgen.[4] Detta kan jämföras med bruket att istället för vass strö ut hackat enris på golvet.

Vass användes förr i tiden för utfodring av boskap och även som ett effektivt bränsle. Askan kan användas som ett finfördelat gödningsmedel. 2 1/2 kg torkad vass motsvarar 1 liter olja i värmevärde.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Not
Brake Södermanland [5]
Blister Hälsingland Samma namn används även för jolster,
Salix pentandra) [4]
Krypande jordstam (rhizom) hos bladvass.

Näringsvärde[redigera | redigera wikitext]

Jordstammen innehåller cirka 7% sockerarter och kan ätas kokt eller rå. Även om den är svårplockad under vinterhalvåret så kan den skördas hela året. Vass betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna i Sverige i en överlevnadssituation.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
  2. ^ Den nya nordiska floran. Bo Mossberg, Lennart Stenberg. ISBN 91-46-17584-9
  3. ^ Växternas namn. Jens Corneliusson, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9
  4. ^ [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  5. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 47, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962
  6. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]