Bladvass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bladvass
Illustration Phragmites australis0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Gräs
Poaceae
Släkte Vass-släktet
Phragmites
Adans., 1763
Art Bladvass
P. australis
Vetenskapligt namn
§ Phragmites australis
Auktor (Cav.) Steud., 1840
Synonymer
Xenochloa arundinacea Licht.
Trichoon phragmites (L.) Rendle
Remirea diffusa Sieber ex Steud.
Reimaria diffusa Spreng.
Phragmites xenochloa Trin. ex Steud.
Phragmites willkommianus Mabille
Phragmites vulgaris (Lam.) Crép.
Phragmites stenophyllus (Boiss.) Rouy
Phragmites pungens A.Chev.
Phragmites pumilus Willk.
Phragmites phragmites var. subuniflorus
Phragmites phragmites (L.) H.Karst.
Phragmites occidentalis Trin. ex Steud.
Phragmites nigricans (Mérat) Mabille
Phragmites nakaianus Honda
Phragmites nagus Steud.
Phragmites minor Steud.
Phragmites maximus var. variegatus
Phragmites maximus var. berlandieri
Phragmites martinicensis Trin. ex Steud.
Phragmites maritimus Mabille
Phragmites loscosii Willk.
Phragmites longivalvis Steud.
Phragmites jeholensis Honda
Phragmites jahandiezii Sennen & Mauricio
Phragmites humilis De Not.
Phragmites hispanicus Nees
Phragmites hirsutus Kitag.
Phragmites graecus (Link) Steud.
Phragmites frutescens H.Scholz
Phragmites flexuosus Trin. ex Steud.
Phragmites flavescens (Custer) Hegetschw.
Phragmites fissifolius Steud.
Phragmites filiformis Steud.
Phragmites explanatus Trin. ex Steud.
Phragmites emodii Arn. & Nees
Phragmites egmontianus (Roem. & Schult.) Steud.
Phragmites distichus Buse
Phragmites dioicus Hack. ex Hicken
Phragmites dioicus Hack. ex Conert
Phragmites congestus Lowe
Phragmites communis var. variegatus
Phragmites communis var. turkestanicus
Phragmites communis var. striatopictus
Phragmites communis var. stenophyllus
Phragmites communis f. salsa
Phragmites communis f. repens
Phragmites communis f. piliferus
Phragmites communis var. marsillianus
Phragmites communis var. longivalvis
Phragmites communis var. isiacus
Phragmites communis subsp. isiacus
Phragmites communis subsp. humilis
Phragmites communis var. humilis
Phragmites communis subsp. hispanicus
Phragmites communis var. hirsutus
Phragmites communis var. flavescens
Phragmites communis var. berlandieri
Phragmites communis subsp. berlandieri
Phragmites communis Trin.
Phragmites chrysanthus var. marsillianus
Phragmites chilensis Steud.
Phragmites caudatus Nees
Phragmites capensis Nees
Phragmites breviglumis Pomel
Phragmites berlandieri E.Fourn.
Phragmites barbatus Stapf
Phragmites australis var. turkestanicus
Phragmites australis f. subuniflora
Phragmites australis var. striatopictus
Phragmites australis var. stenophyllus
Phragmites australis var. salsa
Phragmites australis f. piliferus
Phragmites australis var. marsillianus
Phragmites australis subsp. maritimus
Phragmites australis subsp. humilis
Phragmites australis var. humilis
Phragmites australis var. flavescens
Phragmites australis var. berlandieri
Phragmites arundinaceus J.Allam. ex Munro
Oxyanthe phragmites (L.) Nieuwl.
Donax australis Steud.
Czernya arundinacea C.Presl
Cynodon phragmites (L.) Raspail
Calamagrostis nigricans Merat
Arundo vulgaris Lam.
Arundo rivularis Steud.
Arundo pungens Steud.
Arundo pumila (Willk.) Griseb.
Arundo pseudophragmites Lej.
Arundo phragmites var. subuniflora
Arundo phragmites f. salsa
Arundo phragmites L.
Arundo palustris Salisb.
Arundo occidentalis Sieber ex Schult.
Arundo nigricans Merat
Arundo naga J.Koenig ex Steud.
Arundo graeca Link
Arundo flexuosa Brongn.
Arundo filiformis Hassk.
Arundo egmontiana Roem. & Schult.
Arundo barbata Burch.
Arundo australis Cav.
Arundo aggerum Kit.
Hitta fler artiklar om växter med

Bladvass, vass eller rörvass (Phragmites australis) är en art i växtfamiljen gräs som först beskrevs av Antonio José Cavanilles, och fick sitt nu gällande namn av Carl Bernhard von Trinius och Ernst Gottlieb von Steudel. Denna art anses ofta vara den enda i vass-släktet (Phragmites).

Äldre svenska namnformer (1800-tal) är kasa, takrör och skärvass[1]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Arundo phragmites (L.)
  • Phragmites communis (Trin.)

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bladvass kan bli upp till 5 meter hög och ungefär lika lång under mark, i Norden dock bara 1–4 m hög. Jordstammen är krypande och oftast under vatten. Från denna skjuter strån upp. Bladvassens strån är släta, utan hår eller åsar, och har många nod. Bladen är 20–30 mm breda och kan bli en halv meter långa men oftast mindre. Snärpet är omvandlat till hår. Blomställningen är småax i vippa. Småaxen är violetta och smala, med 2-6 blommor och rikligt med ljusa hår. Vippan är yvig, 10–30 cm lång och sitter kvar hela vintern.[2] Bladvass växer i de flesta sorters sjöar och våtmarker, men trivs bäst i näringsrika sjöar.

Ett vasstrå kallas, i synnerhet i litterära sammanhang, för , till exempel i uttrycket som ett rö för vinden. Det grekiska ordet phragma betyder "vägg, stängsel". Redan Plinius d.ä. använde Phragmites som namn på bladvassen. Artepitetet australis betyder sydlig, men arten finns över hela världen.[3]

Bladvass i kärvar för taktäckning.
Vassrugge

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Bladvass har använts som konstruktivt element i arkitekturen i Sumer sedan åtminstone 3000 f.Kr.. Det används blandat med lera till väggar, och buntat till taktäckning.

Bladvassblad har enligt folklore varit det som i Bibelns legend om Jesus-barnet bäddades med i krubban. Till minne av detta har man haft för sed att strö ut vassblad på golvet i stugan under julhelgen.[4] Detta kan jämföras med bruket att istället för vass strö ut hackat enris på golvet.

Vass användes förr i tiden för utfodring av boskap och även som ett effektivt bränsle. Askan kan användas som ett finfördelat gödningsmedel. 2 1/2 kg torkad vass motsvarar 1 liter olja i värmevärde.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Not
Brake Södermanland [5]
Blister Hälsingland Samma namn används även för jolster,
Salix pentandra) [4]
Krypande jordstam (rhizom) hos bladvass.

Näringsvärde[redigera | redigera wikitext]

Jordstammen innehåller cirka 7% sockerarter och kan ätas kokt eller rå. Även om den är svårplockad under vinterhalvåret så kan den skördas hela året. Vass betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna i Sverige i en överlevnadssituation.[6]

Förväxling har skett med den dödligt giftiga roten av sprängört. Tillagning av sprängörtsrot ger ett välsmakande mos som en stund senare ger upphov till epilepsiliknande anfall, som kan leda till döden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
  2. ^ Den nya nordiska floran. Bo Mossberg, Lennart Stenberg. ISBN 91-46-17584-9
  3. ^ Växternas namn. Jens Corneliusson, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9
  4. ^ [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  5. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 47, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962
  6. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]