Blanksmalbi

Från Wikipedia
Blanksmalbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
UndersläkteHemihalictus[1]
ArtBlanksmalbi
Lasioglossum semilucens
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum semilucens
Auktor(Alfken, 1914)
Synonymer

Evylaeus semilucens (Alfken, 1914)[2]

Halictus semilucens Alfken, 1914[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Blanksmalbi (Lasioglossum semilucens) är en biart som först beskrevs av Johann Dietrich Alfken 1914.[2][3] Blanksmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.ref name = "source"/>[2] Inga underarter finns listade.[4] På svenska kallas det även skensmalbi.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ett slankt, svart bi med upphöjd munsköld och panna på huvudet. Hos hanen är clypeus (munsköldens) spets ljusgul samt överläpp och käkar gulaktiga.[a] Bakkroppen har vita, svaga hårband på sidorna av tergit 2 och 3 hos honan[b]. Hanen saknar hårband. Ett mycket litet bi med en kroppslängd av 5 mm hos honan, 4 till 5 mm hos hanen.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Blanksmalbiet förekommer i många olika habitat, ofta sandiga, som sanddyner, gräsmarker, hedar, grus- och lertag, ruderat, trädgårdar (vingårdar) och skogsmarker.[5][6] När det gäller näringsväxter är det troligen polylektiskt och besöker blommor från olika familjer, som korgblommiga växter (maskrosor), grobladsväxter (teveronika), klockväxter (blåmunkar) och rosväxter (smultron)[5]. Några närmare uppgifter om artens sociala liv eller fortplantning är okända.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i Europa och Centralasien från Storbritannien (England), Sverige och Finland söderut till Spanien och Italien, österut över Balkan, norra Grekland och Turkiet till Kaukasus, Tadzjikistan och Afghanistan. Globalt är den klassificerad som livskraftig (LC).[6]

Arten är vanlig i Sverige i Götaland, Svealand och fragmentariskt i sydligaste Norrland.[5] Svenska Artdatabanken har klassificerat den som livskraftig.

I Finland finns den endast på Åland, främst Lemland, Mariehamn och Hammarland, och har ännu inte erhållit någon klassificering (2019).[7]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lasioglossum semilucens (Alfken, 1914)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+semilucens&guide=Apoidea_species&cl=SZ. Läst 15 september 2015. 
  2. ^ [a b c d e] de Jong, Y. (2016). ”Lasioglossum semilucens (Alfken, 1914) | blanksmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103150/details?lang=sv. Läst 28 december 2022. 
  3. ^ Lasioglossum semilucens (Alfken, 1914)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=759271#null. Läst 28 december 2022. 
  4. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+semilucens/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ [a b c d] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Blanksmalbi Lasioglossum semilucens. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103150. Läst 28 december 2022. 
  6. ^ [a b c] Pauly, A. & Michez, D. 2015 Lasioglossum semilucens . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 28 december 2022.
  7. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Blanksmalbi – Lasioglossum semilucens. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.5078686. Läst 28 december 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]