Blyacetat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blyacetat
Blysocker
Systematiskt namn Bly(II)acetat
Kemisk formel Pb(CH3CO2)2
Molmassa 325,29 g/mol
Utseende Vita eller färglösa kristaller
CAS-nummer 301-04-2
SMILES [Pb+2].CC(=O)[O-].CC(=O)[O-]
Egenskaper
Densitet 3,25 g/cm³
Löslighet (vatten) 443,9 g/l (20 °C)
Smältpunkt 280 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
3
0
LD50 300 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Blyacetat eller blysocker, vanligtvis skrivet Pb(CH3COO)2 eller ibland Pb(C2H3O2)2

Blysocker är ett vitt pulver eller färglösa kristaller, och har fått sitt namn på grund av sin utpräglat söta smak; ämnet är dock giftigt. I äldre tider har ämnet kallats Sacharum Saturni och (missvisande) Sulphur Saturni.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Blyacetat tillverkas vanligtvis genom reaktionen mellan ättiksyra och blyoxid.

\rm PbO + 2\ CH_3COOH \rightarrow Pb(CH_3COO)_2 + 2\ H_2O

Användning[redigera | redigera wikitext]

Det finns många användningsområden för blyacetat:

  • Trots sin giftighet används ämnet fortfarande som fixeringsvätska i många hårfärgningsprodukter.
  • Behandling av hudskada orsakad av kontakt med klättersumak.
  • Påvisa förekomsten av svavelväte. Ämnena reagerar med varandra i en fällningsreaktion där det bildas gråsvart blysulfid (PbS) enligt formeln:
\rm Pb(CH_3COO)_2 + H_2S \rightarrow PbS + 2\ CH_3COOH
  • I äldre tider som pigment i vit målarfärg och kallades då blyvitt. Detta leder ibland till förväxlingar med vad man idag menar med blyvitt, nämligen blykarbonat.

Se även[redigera | redigera wikitext]