Visa källa för Bosnien och Hercegovina

{{coord|44|N|18|E|display=title|type:country}}
{{olika betydelser}}
{{Landsfakta
|namn=Bosnien och Hercegovina<br />Bosna i Hercegovina <small>([[Bosniska|bs]]/[[Kroatiska|hr]])</small><br />Босна и Херцеговина <small>([[Serbiska alfabetet|sr]])</small>
|genitiv=Bosnien och Hercegovinas
|flagga=Flag of Bosnia and Herzegovina.svg|125px
|statsvapen=Coat of arms of Bosnia and Herzegovina.svg
|motto=
|karta=Europe-Bosnia and Herzegovina.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Federation]]
|språk=[[Bosniska]]<br>[[Kroatiska]]<br>[[Serbiska]]<ref>{{Webbref |url=http://www.bhas.ba/data/Publikacije/Bilteni/2020/NUM_00_2019_TB_0_EN.pdf|titel=BOSNIA AND HERZEGOVINA IN FIGURES 2019|hämtdatum=2021-01-09 |arkivurl=|arkivdatum=}}</ref>
|a/t=a
|huvudstad=[[Sarajevo]]
|störstastad=Sarajevo
|invånarnamn=bosnisk-hercegovinsk<ref name="Utrikeshandbok2013" />
|statschef=[[3 statschefer]]
|sct=Presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Borjana Krišto]]
|nationalförsamling=
|rct=Premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=125:e
|area=51129
|area_%vatten=
|folkmängd_rank=128:e
|folkmängd=3531159 
|folkmängd_not = <ref name="politico.eu">[http://www.politico.eu/article/bosnia-releases-disputed-census-results/]</ref>
|folkmängd_år= 2013
|befolkningstäthet_rank=
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Maglić (bergstopp i Bosnien och Hercegovina)|Maglić]]
|högstapunkt_meter=2386
|störstasjö=[[Buško Blato]]
|störstasjö_yta=56.7
|längstaflod=[[Sava]]
|längstaflod_längd=990
|självständighet=-Från [[Socialistiska federativa republiken Jugoslavien]]
|självständighet_dekl=[[1 mars]] [[1992]]
|självständighet_erk=[[6 april]] 1992
|bnp_rank=112:e
|bnp_totalt=60,679 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref> 
|bnp/invånare= 17 471 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2022
|hdi = {{öka}} 0,780<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank = 74:e
|hdi_år = 2021
|hdi_nivå=
|gini=26,15
|gini_rank=-
|gini_år=2007
|valuta=[[Konvertibilna marka]]
|valutakod=BAM
|tidszon=[[Centraleuropeisk tid|CET]]
|utc_offset=+1
|sommartid=[[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_offset=+2
|nationaldag=[[25 november]]
|nationalsång=[[Intermeco]]
|nationalitetsmärke=BIH
|landsnummer=387
|fotnot=1: Nuvarande ordförande i presidentrådet. 2: Serbiska talas främst i [[Serbiska republiken]] i den norra och östra delen av Bosnien och Hercegovina. Kroatiska talas främst i [[Hercegovina]] i den sydvästra delen av landet.
|bnp/invånare_rank=86:e|bnp_nominell_totalt=23,358 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=117:e|bnp_nominell_år=2022|bnp_nominell/invånare=7 078  [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=111:e}}
'''Bosnien och Hercegovina'''<ref name="Utrikeshandbok2013">{{bokref |titel=Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |format=[[Portable Document Format|PDF]] |utgåva=9., rev. uppl. |år=2013 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |sid=68 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141006224003/http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |arkivdatum=2014-10-06 |hämtdatum=2014-09-26 }} {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |date=20141006224003 }}</ref> (uttalas [hersegovi':na]; [[serbiska]]/[[bosniska]]/[[kroatiska]]ː ''Bosna i Hercegovina''/ Босна и Херцеговина) eller '''Bosnien-Hercegovina''', vanligtvis enbart '''Bosnien''', är en [[stat]] i [[Sydeuropa]] på [[Balkanhalvön]] som gränsar till [[Kroatien]], [[Serbien]] och [[Montenegro]]. Landet har lite mer än 3,8 miljoner invånare<ref name="politico.eu"/> och dess [[huvudstad]] är [[Sarajevo]]. Landet befolkas i huvudsak av tre konstitutionella folkgrupper: [[bosniaker]], [[serber]] och [[Kroater i Bosnien och Hercegovina|kroater]] (enl. [[Daytonavtalet]]).<ref>{{webbref |url=http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1398932&fileOId=1398947 |titel=Den etniska konflikten i Bosnien och Hercegovina |hämtdatum=11 augusti 2018 |format= | verk =  |utgivare=Cetin Hasan & Dario Tomas / Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen | språk = svenska }}</ref>

Den första bosniska statsbildningen kom till i slutet av 1100-talet under [[ban]]en Kulin Ban (1180–1204) och varade fram till 1463, då osmanerna erövrade större delen av det medeltida bosniska kungariket och gjorde det till en provins i sitt imperium. 1878 ockuperade [[Österrike-Ungern]] provinsen och annekterade den 30&nbsp;år senare. Efter första världskriget hamnade landet i [[kungariket Jugoslavien]] och efter andra världskriget i [[Socialistiska federativa republiken Jugoslavien]]. Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1992, men efter [[Bosnienkriget]] som följde på självständighetsförklaringen är landet sedan [[Daytonavtalet|fredsavtalet i Dayton]] [[1995]] uppdelat i två administrativa [[entitet]]er och ett distrikt: [[Federationen Bosnien och Hercegovina]], [[Serbiska republiken]] och [[Brčko (distrikt)|Brčko-distriktet]].

Enligt folkräkningen från 2013 var 50,11&nbsp;% bosniaker, 35,0&nbsp;% serber, 14,4&nbsp;% kroater och 0,6&nbsp;% övriga<ref>[http://www.radiosarajevo.ba/vijesti/bosna-i-hercegovina/bih-srbija-i-hrvatska-gdje-zivi-najvise-ateista-a-gdje-najvise-nepismenih/230501]</ref>.<ref name="ciafactbookbosnien">[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html CIA – The World Factbook] {{Wayback|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bk.html |date=20180315193211 }} cia.gov läst 2012-07-26</ref> ''Federationen BiH'' befolkas av cirka 71&nbsp;% bosniaker, 23&nbsp;% kroater och cirka 6&nbsp;% serber, den andra entiteten ''Serbiska republiken'' befolkas av 89&nbsp;% serber, 7% bosniaker och 2&nbsp;% kroater och ''Brčko-distriktet'' av 42&nbsp;% serber, 38&nbsp;% bosniaker och 20&nbsp;% kroater.

Landet är potentiell kandidat till medlemskap i [[Europeiska unionen]] (EU) och fick i april 2010 en så kallad [[MAP]] (Membership Action Plan) av [[Nato]], som är det sista steget före fullvärdigt medlemskap i försvarsalliansen.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Bosnien och Hercegovinas historia}}
=== Antiken ===
Under [[antiken]] var nuvarande Bosnien och Hercegovina en del av [[Illyrien]]. Sydslaviska folkstammar flyttade in i området från norr under folkvandringstiden på 600-talet. De sydslaviska folkstammarna som flyttade in i området assimilerade de tidigare befolkningarna, främst [[illyrer]] men även [[Romerska riket|romare]], [[goter]], [[kelter]], [[hunner]], [[alaner]], [[avarer]] och [[gepider]]. Bosnien omnämns för första gången i skrifter från [[800-talet]]. En teori är att namnet ''Bosnien'' kommer från det [[illyriska]] ordet ''bosona'' som betyder ’rinnande vatten’, av floden [[Bosna]] som rinner i centrala Bosnien.

=== Medeltid ===
Enligt vissa historiker har bosniakerna varit ett enskilt folk åtminstone sedan [[900-talet]]. Dock har språket som människor talat i södra, östra och mellersta Bosnien och Hercegovina sedan cirka 900-talet fram till osmanernas erövring av Bosnien och Hercegovina under denna period kallats för gammal bosniska, T.ex. så skrev den bosniske kungen Tvrtko fyra kopior av ett dokument. Två på, som han skriver på gammal bosniska som på den tiden skrevs på en gammal kyrilliska, ser (Bosniens språk) och två på latin, dåtidens [[lingua franca]].<ref>{{Bokref|efternamn=Miklosic|förnamn=Franc|titel=Monumenta Serbica|datum=1858|hämtdatum=21 juni 2020|år=1858|sid=105-109}}</ref>

Perioden mellan 600- och 900-talen bevittnade både externa [[Mänsklig migration|migrationer]] och räder av slaver och avarer, samt en intern politisk och kulturell omorganisation av den tidigare romerska provinsen Dalmatien. Det är inte förrän på [[800-talet]] som frankiska och bysantinska källor börjar nämna de tidiga slaviska statsbildningarna i västra Illyricum.
På [[600-talet]] skapade slaverna längs floden [[Bosna]] det första oberoende kungadömet ''Sklavinia'', (grekiska: ''Σκλαβινίαι'', latin: ''Sclaviniae''), som styrdes av lokala hövdingar, kallade ''županer''. Egentligen var ''Sklavinierna'', ett samlingsbegrepp för de sydslaviska bosättningarna som ursprungligen var oberoende och självständiga från bysantinskt styre, men som kom att tidvis fungera som vasallstater till [[Khanat|Avarkhaganatet]]. Dessa små slaviska kungadömen kom att ge upphov till ett flertal statsbildningar, bland annat Bosnien, vars namn troligtvis är av illyriskt eller romerskt ursprung.<ref name="ei">Enver Imamović - Stanovništvo u BiH</ref><ref name="mi">Mustafa Imamović - Historija Bošnjaka</ref><ref name="nm">Noel Malcolm - Bosnia: A short history</ref>

På [[600-talet]] skapade slaverna längs floden [[Bosna]] det första oberoende kungadömet ''Sklavinia'', (grekiska: ''Σκλαβινίαι'', latin: ''Sclaviniae''), som styrdes av lokala hövdingar, kallade ''županer''. Egentligen var ''Sklavinierna'', ett samlingsbegrepp för de sydslaviska bosättningarna som ursprungligen var oberoende och självständiga från bysantinskt styre, men som kom att tidvis fungera som vasallstater till [[Khanat|Avarkhaganatet]]. Dessa små slaviska kungadömen kom att ge upphov till ett flertal statsbildningar, bland annat Bosnien, vars namn troligtvis är av illyriskt eller romerskt ursprung.<ref name="ei"/><ref name="mi"/><ref name="nm"/> Man kan också säga att Serbien och Kroatien tillhörde Bosnien på den tiden. Länderna delades och blev den södra delen, idag kallas de bosnienortodoxa för serber, och de katolska bosniakerna kallas för kroater.

En andra våg av slavisk folkvandring från norr kom efter framställan från den bysantinske kejsaren [[Herakleios]] i syfte att driva ut [[avarer]]na från [[Dalmatien]].

I krönikan ''De Regno Sclavorum'' – som egentligen är en sammanfattning av olika dalmatiska krönikor skrivna under tidig medeltid, förmodligen skriven någon gång på [[1200-talet]] av Presbyter Diocleas – omnämns en viss Ratimir (? – cirka [[850]]) som Bosniens regent. Ratimir omnämns också år [[838]] i de [[Frankerriket|frankiska]] krönikorna, som härskaren över det land som ligger "söder om floden [[Sava]] och mellan [[Frankerriket]] och [[bulgarer]]na" - vilket är just [[Bosnien]]. Efter Ratimirs död styrdes området av olika lokala hedniska stamherrar, en av de Budimir (regent mellan år 877 och 917), som satte igång processen av kristnandet av Bosnien. Efter Budimirs död tog Svetolik över makten, och regerade mellan år 917 och 932/34. Enligt Presbyter Diocleas krönika var Svetolik gift med Margareta, som omnämns som drottning över Bosnien. Margareta lät i Dubrovnik resa kyrkan tillägnad helgonet [[Margareta (helgon)|Margareta]]. Till hennes ära reste ragusinerna år 1571 en minnestavla där det står följande: ”Bosniens drottning Margareta lät uppföra ett tempel åt det heliga helgonet [[Margareta (helgon)|Margareta]], i en gång välsignad tid”.<ref>Muhamed Hadžijahić, Povijest Bosne u IX i X stoljeću</ref>

Första gången landet Bosnien nämns är i verket [[De administrando imperio]] av den bysantinske kejsaren [[Konstantin VII]] Porfyrogennetos under [[900-talet]]. Bosnien omnämns då som ''Horion Bosona'' (χοριον Βοσωνα), en provins i dåtidens Serbien, vars två städer var Katera (strax sydväst om [[Sarajevo]]) och Desnik (norr om staden [[Zenica]], förmodligen [[Vranduk]]). Under denna tid tillhör mellersta, östra och södra Bosnien att införlivas i [[Časlav Klonimirović]]s kortvariga serbiska rike, och delar i väst av Krešimir II i Kroatien. Även kung [[Tomislav I]] av den kroatiska [[Huset Trpimirović|Trpimirović-ätten]] skall på [[900-talet]] ha gjort anspråk på en del av Bosnien. År [[997]] tar [[bulgarer]]na under [[Samuil av Bulgarien|Tsar Samuil]] över delar av landet, innan han kort därefter besegras av den bysantinske kejsaren [[Basileios II (bysantinsk kejsare)|Basileios II]] år [[1018]].<ref name="DoniaFine1994">{{Bokref |författare1 = Robert J. Donia |författare2 = John Van Antwerp Fine |titel = Bosnia-Hercegovina: A Tradition Betrayed |url = http://books.google.com/books?id=qJvbRP5KSq4C&pg=PA7 |hämtdatum = 14 mars 2013 |år = 1994 |utgivare = Hurst |isbn = 978-1-85065-211-3 }}</ref>

[[File:Medieval Bosnian State Expansion.svg|thumb|[[Konungariket Bosnien|Konungariket Bosniens]] expansion under [[medeltiden]].]]
Efter att på [[1100-talet]] erkänt [[Béla II av Ungern|Bélas II av Ungern]] överhöghet uppstod återigen ett bosniskt lydrike, under regenten Ban Borić ([[1154]]–[[1163]]), som ursprungligen omfattade norra delar av Bosnien och området kring floden [[Bosna]]. Efter Ban Borić tog [[Ban Kulin|Kulin Ban]] över styret av Bosnien år [[1180]]. Ban Kulin var en av Bosniens mest framstående och betydande historiska härskare och hade en stor inverkan på utvecklingen av Bosniens tidiga historia. Under hans tid kom Bosnien att bli en av Balkans mest välmående stater, främst genom Kulins ambitioner att hålla fred i regionen och skapandet av starka handelsförbindelser med [[Dubrovnik]] och [[Republiken Venedig]]. Under denna tid var Bosnien en [[vasallstat]], om än oftast nominell, under [[Ungern]] eller [[Bysantinska riket]] som slogs om kontrollen av området. Enligt en del källor skulle Ban Kulin haft alltför stora styrkor för att Ungern skulle ha ingripit på [[påve]]ns order, då landet fortsatte att gynna den [[Kätteri|kätterska]] [[Bosniska kyrkan]]. Kulin Ban lyckades till slut, genom allianser med [[Béla III av Ungern]], Miroslav av Zahumlje och den serbiske [[Furste|storfursten]] [[Stefan Nemanja]], hålla Bosnien helt borta från bysantinskt inflytande.

Efter en tid, omkring år [[1251]]–[[1314]], då Bosniens beroende av Ungern ökade, övertog den mäktiga Kotromanić-dynastin makten i Bosnien, sedan de besegrat med kroatiska adelsätten [[Šubić]] av Bribir. År [[1377]] kröntes [[Tvrtko I av Bosnien|Tvrtko I Kotromanić]] till kung över Bosnien, i klostret Mile, utanför staden [[Visoko]] i centrala Bosnien. Under hans korta välde upplevde Bosnien återigen en glansperiod. Han införlivade delar av [[Kroatien]], hela [[Dalmatien]] och delar av [[Raška]] i sitt bosniska rike, vilket ledde till att han även antog den serbiska härskartiteln, för att visa på sin makt över [[serber]]na. Efter Tvrtko Kotromanićs död, år [[1391]] gick det snabbt utför. [[Sigismund av Ungern]] befäste Ungerns överhöghet över Bosnien, och [[Osmanska riket]]s expansion mot området gjorde sig alltmer kännbar, samtidigt som den bosniske kungens makt över [[adeln]] minskade. Efterträdare till den bosniska kronan efter Tvrtkos död blev Stjepan Dabiša som kom att utnämna [[Sigismund av Ungern]], som var gift med hans släkting, och dotter till [[Elisabet av Bosnien]] [[Maria av Ungern]], till sin efterträdare. Den bosniska adeln vägrade att godkänna Sigismund som monark och uppsatte i stället änkedrottning [[Helena Gruba]] på tronen. Helena av Bosnien kom att bli Bosniens enda kvinnliga monark.

Under banen Stefan II av Bosnien (cirka 1318–1353) kom den bosniska staten att signifikant förstärkas, främst tack vare banens ambitioner att hålla fred med det [[Kungariket Ungern|Ungerska kungadömet]]. Men under hans tid ökade rivaliteten mellan det bosniska kungahuset och den serbiske kungen och [[tsar]]en [[Stefan Uroš IV Dušan]] vilket ledde till att ett serbiskt angrepp mot Bosnien genomfördes år 1350. Serbiens fälttåg inom Bosniens gränser kom att bli kortvariga efter ett flertal grekiska uppror i de södra delarna av det [[Serbiska tsardömet]].

Under mitten av [[1400-talet]] uppstod häftiga inre strider om makten i landet. Den bosniska [[Adel|adeln]], som ständigt kämpade om kungamakten, tog hjälp utifrån, i första hand från [[Ungern]] och [[Osmanska riket]]. Detta resulterade i en osmansk intervention under [[Mehmet II]] där större delen av Bosnien år [[1463]] införlivades med turkarnas imperium och Bosnien blev ett [[paschalikat]] i det [[Osmanska riket]]. Bosniens konung Stefan Tomašević avrättades, och drottningen Katarina Kosača-Kotromanić gav sig i landsflykt, och dog i [[Rom]] den 25 [[oktober]] år [[1478]], där hon än idag ligger begraven, i kyrkan Santa Maria in Aracoeli. Kungaparets två barn Katarina och Sigismund Kotromanić konverterade till [[islam]]. [[Sigismund Kotromanić|Sigismund av Bosnien]] blev senare [[vesir]] i det [[Osmanska riket]] och blev efter konverteringen till islam mer känd som Ishak-bey Kraljević. Sigismund av Bosnien var Kotromanić-dynastins och Konungariket Bosniens sista arvtagare.

Många bosnier konverterade därefter till [[islam]] delvis frivilligt men även genom sociala förhållanden (se även [[bosniaker]]). Idag finns tre större religiösa grupperingar i Bosnien: [[Islam|muslimer]] (55&nbsp;%), [[Romersk-katolska kyrkan|katoliker]] (15&nbsp;%) och [[Ortodoxi|ortodoxa]] (30&nbsp;%). Den sista kungligheten i den bosniska monarkin blev drottning Katarina, vars barn rövades bort av osmanerna och tvingades konvertera till islam. Under följande period övergick en stor del av den bosniska adeln till islam för att nyttja förmånerna som det medförde. Den bosniska adeln och Bosnien tilldelades senare autonom status inom Osmanska riket, man blev ett självstyrande [[Eyalet|ejalet]], vilket innebar att provinsens lokale härskare även i fortsättningen skulle väljas ur den bosniska adeln.

Under medeltiden hade Bosnien sin egen [[Bogomiler|bogomilska]] [[Bosniska kyrkan|bosniska kyrka]] som var självständig från [[Påve|påven]] i Rom. Därför skickades katolska korståg mot de ”kätterska” bosnierna. Den så kallade bogomilska religionen, den medeltida bosniska tolkningen av kristendomen, växte sig som starkast i Bosnien under [[1100-talet]] och idag finns över 80 procent av alla bogomiliska efterlämningar på Balkan i Bosnien. Bogomilismen har gjort ett visst avtryck i dagens religiösa samfund i Bosnien, landet är till exempel en av de få platser idag där katoliker (men även muslimer) brukar hålla mässor ute i naturen, något som bogomilerna även gjorde eftersom de inte fäste vikt vid materiella byggnader. Efter Osmanska rikets intåg i Bosnien gick många bosnier över till islam. En förklaring till detta var att det huvudsakligen var överklassen i landet, jordägare och handelsmän, som konverterade för att anpassa sig till den nya politiska situationen i landet. Detta resulterade bland annat i att städerna kom att domineras av muslimer.

=== Osmanska rikets förfall ===
Sedan osmanerna besegrats i [[slaget vid Wien]] 1683 började en långvarig tillbakagång för Osmanska riket och därmed också den osmanska provinsen Bosnien. Under det [[stora turkiska kriget]] mot [[habsburg]]arna 1683–1699 förlorade Osmanska riket stora delar av sitt territorium i Europa och plötsligt hade det tidigare rika och stora Bosnien förvandlats till en yttersta gränspostering för osmanernas välde i väst. Under kriget hade Bosnien plundrats av habsburgska trupper under ledning av [[Eugen av Savojen]] och huvudstaden Sarajevo hade bränts till marken sedan invånarna vägrat överge staden. En annan effekt av kriget 1683–1699 blev en stor inflyttning av muslimer från Ungern och Kroatien till Bosnien till följd av att osmanerna tvingats lämna ifrån sig dessa två länder till habsburgarna. Samtidigt emigrerade en stor del av Bosniens katoliker (kroater) till dessa habsburgska territorier. Den katolska befolkningen utsattes i högre grad för förföljelser eftersom den katolska kyrkan fortfarande var den främste fienden till Osmanska riket.

Det osmanska Bosniens huvudstad var först [[Sarajevo]] 1463–1583, därefter [[Banja Luka]] 1583–1686, samt [[Travnik]] 1686–1851 och sedan åter Sarajevo från 1851.

Under ledning av den bosniske adelsmannen [[Husein Gradaščević]] (1802–1834) gjorde huvuddelen av den bosniska adeln 1831 uppror mot [[Osmanska riket]]. Upproret var en reaktion mot ett av [[Höga porten]]s reformprogram, som bland annat innebar att Bosnien skulle fråntas sin autonoma status. Trots att upproret slogs ner 1832 och att regionen Hercegovina som en följd av detta gavs autonom status i förhållande till övriga Bosnien, anses Gradaščević idag vara en av de främsta bosniska nationalhjältarna.

=== I Österrike-Ungern ===
Som en följd av den osmanska förlusten i det [[Rysk-turkiska kriget (1877–1878)|rysk-turkiska kriget 1877–1878]] överlämnades Bosnien och Hercegovina av [[Berlinkongressen]] till [[Österrike-Ungern]] för att de skulle ”besätta och förvalta” provinsen. 1908 annekterades Bosnien och Hercegovina formellt av Österrike-Ungern. Serbiska nationalisters harm över detta var en del av motivet till [[skotten i Sarajevo]] som dödade den österrikiske tronföljaren [[Franz Ferdinand]] [[1914]] vilket utlöste det [[första världskriget]].

=== I Jugoslavien ===
Direkt efter första världskriget, [[1918]], kom Bosnien och Hercegovina att bli en del av [[Slovenernas, kroaternas och serbernas stat]], ett försök att samla de sydslaviska delarna av [[Österrike-Ungern]]. Efter bara en månad gick denna stat samman med segermakten [[Serbien]] i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, under serbisk kung och serbisk dominans. Detta omvandlades sedan 1929 till [[Kungariket Jugoslavien]].

Under andra världskriget drabbades Bosnien och Hercegovina även av [[inbördeskrig]] och omfattande [[etnisk rensning]]. [[Jugoslaviska partisaner|Titos partisaner och Tito]] befriade större utsträckningar av landet redan år 1943, därför blev Bosnien platsen för de största tyska offensiver i regionen under kriget.

Under den tysk-italienska ockupationen blev Bosnien och Hercegovinas judiska befolkning näst intill förintad. Antalet serber som mördades i Jugoslavien under andra världskriget var minst 347&nbsp;000, medan andra pekar på en siffra upp till 750&nbsp;000. Den lista som gjordes [[1964]] av den federala byrån i [[Belgrad]] visar personer födda i Bosnien och Hercegovina som miste livet under krigsåren 1941–1945. Listan är inte fullständig men innehåller namnen på 179&nbsp;173 personer. Den bekräftar att den serbiska civilbefolkningen led de största förlusterna i regionen. Enligt listan var de dödade 72,1&nbsp;% serber (129&nbsp;114), 16,5&nbsp;% muslimer (29&nbsp;539), 4,4&nbsp;% kroater (7&nbsp;850) och 7&nbsp;% av annan etnicitet. Särskilt utsatta var muslimer i östra Bosnien och Hercegovina längs floden [[Drina]] på gränsen till Serbien och Montenegro medan serber och judar var utsatta i hela landet.

[[Draža Mihailović]] ledde den kungatrogna armén ([[Četnici|četniks]]) och ville återskapa kungariket Jugoslavien. I början förde han gerillakrig mot ockupationsmakterna i landet men kort efter detta kollaborerade med ockupationsmakterna och förde ett krig mot [[Jugoslaviska partisaner|Titos partisaner]]. Efter att [[Ustaša]]-regimen i Kroatien och Bosnien och Hercegovina inlett sin stora utrensning av icke-kroater och muslimska bosniaker (som de ansåg vara kroater av muslimsk tro) blev målet hos den serbiska četnik-rörelsen att skapa en etnisk och religiöst homogen stat{{källa behövs|datum=2015-04}}, som precis som Ustaša-rörelsen fick som mål att ”en tredjedel av icke serber skulle drivas ut ur landet, en tredjedel dödas och en tredjedel tvångsomvändas till rätta kyrkan”.<ref>{{bokref|författare=Sanimir Resic|titel=En historia om Balkan. Jugoslaviens uppgång och fall|år=2006|sid=221-222|utgivare=Historiska media|utgivningsort=Lund|id={{ISBN|91-85057-75-4}}}}</ref>

Våren 1943 bildades den av [[Heinrich Himmler]] grundade [[13. Waffen-Gebirgs-Division der SS Handschar (kroatische Nr. 1)|13. Waffen-Gebirgs-Division der SS Handschar]]. Förbandet utbildades i Tyskland och en del återvände till Bosnien i februari 1944 medan resten skickades till [[Östfronten under andra världskriget|östfronten]]. Samtidigt hade många bosnienserber anslutit sig till četnik-rörelsen. [[Jugoslaviska partisaner|Titos partisaner]] hade, medan Handschardivisionen utbildades, deltagit i strider mot četnik-förbanden. Handschardivisionens soldater fick endast undantagsvis möta några četniker i strid; i stället sattes de in i strider mot partisanerna. När de tyska styrkorna retirerade från området i september [[1944]] lämnade ett stort antal av soldaterna förbandet och anslöt sig ofta till just partisanerna.

=== I Titos Jugoslavien ===
Efter att [[Josip Broz Tito|Titos]] [[Jugoslaviska partisaner|partisaner]] befriade landet från [[Nazityskland]] 1945 blev Bosnien en [[Delstat|delrepublik]] i den nya [[Socialistiska federativa republiken Jugoslavien]]. Landet industrialiserades snabbt under 1950- och 1960-talet. Socialismen i Jugoslavien ([[Titoism]]en) blev säregen eftersom den var självständig från [[Sovjetunionen]]. Tito styrde landet fram till sin död 1980.

=== Jugoslaviens sönderfall, det bosniska kriget ===
Efter Titos död växte [[nationalism]]en hos de olika folkgrupperna i Jugoslavien och konflikter bröt först ut i [[Kosovo]] och kom sedan att spridas till övriga delrepubliker. Serbien påstod sig vilja ena hela Jugoslavien, vilket många uppfattade som ett försök att genom centralisering av statsfederationen Jugoslavien skapa ett ”Storserbien”. Majoriteten av bosnierna var villiga att stanna inom Jugoslavien så länge det fanns någon sorts etnisk maktbalans i detta nya Jugoslavien. Denna etniska maktbalans utgjordes av [[Slovenien]] och framför allt [[Kroatien]]. Dessa båda delrepubliker förklarade sig självständiga 1991. I en folkomröstning 1992 röstade majoriteten av de bosniska kroaterna och bosniaker för ett självständigt Bosnien och Hercegovina medan de flesta bosniska serber bojkottade omröstningen. Bosnien och Hercegovina blev en självständig stat som [[Republiken Bosnien och Hercegovina]] den 5 april 1992 och erkändes som sådan av [[Förenta nationerna]], [[Europeiska unionen]], [[USA]], [[Ryssland]] och [[Kina]] men inte av den bosnienserbiska folkgruppen och Jugoslavien ([[Serbien och Montenegro]]).

Den bosnienserbiska separatiströrelsen under ledning av [[Radovan Karadžić]]s [[Srpska Demokratska Stranka|SDS-parti]] hade redan under hösten 1991 utropat autonoma serbiska områden i Bosnien. I och med Bosniens självständighet utropades nu en ”serbisk republik” (Serbiska republiken) i likhet med den som tidigare utropats i Kroatien. Med hjälp från den [[Jugoslaviska folkarmén]] och trupper från Serbien och Montenegro expanderades den självutnämnda ”serbiska republiken” genom att man ockuperade omkring 70 procent av Bosniens territorium. Detta var början på [[Bosnienkriget]] där 110.000 människor fick sätta livet till varav var hälften civila varav 83&nbsp;procent var [[bosniaker]]. Kroater och bosniaker var allierade när kriget bröt ut, men 1993 utbröt dock inbördes strider då kroater ville tilldela västra delar av landet till [[Kroatien]]. I takt med att den [[bosniska armén]] skaffade sig fler vapen och blev mer organiserad, befriade man också mer territorium främst i centrala Bosnien där kroaterna omringades, vilket 1994 resulterade i den bosnisk-kroatiska federationen. Under 1995 fick de bosniska och kroatiska styrkorna övertaget. Kriget tog slut 1995 efter [[Nato]]s och andra internationella organs påtryckningar med bland annat Natos bombkampanj mot serbiska militären, [[Operation Deliberate Force]].

===Som självständig stat ===
Fredsavtalet undertecknades den 14 december 1995 i [[Dayton]], [[Ohio]] och kallas därför för [[Daytonavtalet]]. Avtalet innebar att serberna fick majoritet i en av landets två ”entiteter”, Serbiska republiken. Den andra entiteten utgörs av en federation mellan bosniaker och kroater och heter [[Federationen Bosnien och Hercegovina]]. Tillsammans med [[Brčko (distrikt)|Brčkodistriktet]] i nordöstra delen av landet utgör dessa enheter idag landet Bosnien och Hercegovina. Detta har bland annat lett till en ganska komplicerad och svag politisk apparat som gör det svårt att ta några konkreta beslut, inte minst i känsliga frågor som lever kvar från 1990-talet.

Efter krigsslutet 1995 hade Nato länge fredsbevarande trupper i landet ([[SFOR]]) men år 2004 tog [[Europeiska unionen]] över uppgiften i den så kallade [[Eufor Althea|Operation Althea]]. Även om efterkrigstiden inte har präglats av några väpnade konflikter så har [[Eufor]] idag ungefär 2000 man stationerade i Bosnien och Hercegovina.

== Turism ==
Enligt en uppskattning av Världsturismorganisationen kommer turismen i Bosnien och Hercegovina att ha den tredje högsta tillväxttakten i världen mellan 1995 och 2020.

Sedan 2013 har turismen vuxit med 40 procent över hela landet. 2016 besökte 1&nbsp;140&nbsp;000 turister landet. Sarajevo och Mostar är mest besökta enligt Vecerni List<ref>[http://www.vecernji.ba/u-2015-povecan-broj-turista-u-bih-ali-nocenja-se-i-dalje-ne-prijavljuju-1048987]</ref>. Snabbtåg ansluter [[Sarajevo]] och [[Mostar]] och järnvägen sträcker sig över och under bergmassiverna emellan.

Bosnien har under de senaste åren varit ett attraktivt investeringsföremål för flera Gulfstater såsom Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Qatar<ref>{{webbref |url=http://www.travelreport.se/2015/10/19/dubaibolag-bygger-turiststad-i-bosnien-for-miljarder/ |titel=Dubaibolag bygger turiststad i Bosnien för miljarder |arkivurl=https://web.archive.org/web/20151222152423/http://www.travelreport.se/2015/10/19/dubaibolag-bygger-turiststad-i-bosnien-for-miljarder/ |arkivdatum=2015-12-22 |datum=2015-10-19 |utgivare=Travel Report }}</ref>. Investeringen omfattar upprättandet av bland annat tusentals bostäder, flera hotell, ett köpcentrum och ett sjukhus vid området som befinner sig vid foten av Bjelašnica, ett av fyra berg som omger huvudstaden Sarajevo. Nära Trnovo, en ort nära Sarajevo med cirka 3&nbsp;000 invånare, byggs nya turiststaden fokuserad på kunder från Gulfstaterna och döpt till [[Buroj Ozone]].

Huvudstaden Sarajevo har en bred turistindustri och en snabbt växande tjänstesektor tack vare den starka årliga tillväxten inom turistsektorn. Sarajevo gynnas också av att vara både en sommar- och vinterdestination med kontinuitet i sin turism under hela året. Reseguiden Lonely Planet har utsett Sarajevo till den 43:e bästa staden i världen, och i december 2009 rankades Sarajevo som en av de tio bästa städerna att besöka under 2010<ref>{{Webbref|url=http://www.news.com.au/news/photos-e6frflw0-1225794915428?page%3D2 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-12-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20151016032742/http://www.news.com.au/news/photos-e6frflw0-1225794915428?page=2 |arkivdatum=2015-10-16 }}</ref>.

År 2013 besökte 302&nbsp;570 turister Sarajevo, 17,9 procent fler än 2012, vilket ger 595&nbsp;637 övernattningar, vilket är 18 procent fler än under 2012<ref>http://www.fzs.ba/god.htm</ref>.

<gallery mode="packed">
File:Stari Most Panorama.jpg|Panorama över Stari most, [[Mostar]].
File:Neum, Adriatic Sea, Bosnia and Herzegovina.jpg|'''Neum''' vid [[Adriatiska havet]].
File:Hajdučka Vrata.JPG|Hajdučka Vrata vid [[Jablanica]].
</gallery>

== Geografi ==
[[Fil:Bk-map.png|miniatyr|Engelskspråkig karta över Bosnien och Hercegovina.]]
[[File:Mostar Old Town Panorama 2007.jpg|miniatyr|Gamla bron i Mostar.]]
[[Fil:Waterfall in Jajce Bosnia.JPG|miniatyr|Vattenfall i [[Jajce]].]]
[[Fil:NeumCoastBH.jpg|mini|Adriatiska havet vid [[Neum]].]]
[[File:Ramska prehrada s desitkami ostruvku a zalivu.jpg|mini|Ramsko jezero.]]
[[File:Planina Jahorina.jpg|mini|[[Jahorina]] vintertid.]]

Bosnien ligger på västra [[Balkanhalvön]], och gränsar till [[Kroatien]] i nord och sydväst, samt [[Serbien]] i öster och [[Montenegro]] i sydöst. Ett slättland utbreder sig vid [[Sava]] i norr. I övrigt är landet för det mesta bergigt, skogklätt och inkluderar centrala [[Dinariska Alperna]]. Det genomdras av breda kitteldalar (s.k. ''poljer'') och avvattnas av Savas bifloder. De nordöstra delarna når in i [[pannoniska fälten]], medan landets södra del nästan gränsar mot [[Adriatiska havet]]. Landet har en kustlinje på enbart 24 kilometer, runt staden [[Neum]] i kantonen [[Hercegovina-Neretva]]. Denna sträcka är omsluten av kroatiskt territorium och territorialvatten, men Bosnien och Hercegovina har enligt internationell rätt en garanterad korridor till internationellt vatten.

Namnet Bosnien och Hercegovina kommer från det tidigare namnet [[Bosnien]] och regionen [[Hercegovina]]. Hercegovina utgör ungefär en fjärdedel av landets totala yta medan Bosnien utgör den resterande delen.

Landets största städer är huvudstaden [[Sarajevo]], [[Banja Luka]], [[Mostar]], [[Tuzla]] och [[Zenica]].

== Statsskick och politik ==
Landets nuvarande [[Grundlag|författning]] tillkom genom [[Daytonavtalet|överenskommelsen i Dayton]] i  [[Ohio]] i [[USA]], hösten [[1995]], vilken avslutade fyra och ett halvt års grymma strider. Militära styrkor från EU, här kallade [[Eufor]], besätter fortfarande landet, som dock i princip är politiskt suveränt.

I enlighet med [[Daytonavtalet]] består Bosnien och Hercegovina av två ''[[entitet]]er'': [[Federationen Bosnien och Hercegovina]], som till större delen befolkas av [[bosniaker]] och mindre av [[kroater]], och Serbiska republiken, en serbiskt dominerad del där de flesta är [[serber]].  Federationen Bosnien och Hercegovina är uppdelad i tio självstyrande [[Federationen Bosnien och Hercegovinas kantoner|kantoner]]. Serbiska republiken är däremot en enhet. Båda entiteternas regeringar ska enligt en överenskommelse från [[27 mars]] [[2002]] innehålla ministrar från de tre ”konstituerande folken”, [[bosniaker]], [[serber]] och [[kroater]]. Utöver de två entiteterna, utgör distriktet [[Brčko]] en tredje enhet inom landet oberoende av både Federationen Bosnien och Hercegovina och Serbiska republiken. Brčko befolkas av 40 procent serber, 39 procent bosniaker och 20 procent kroater och är en strategiskt viktig enhet, eftersom den står som en barriär mellan den östra och västra delen av Serbiska republiken och dessutom anses vara en politiskt förebild för resten av landet.

Staten Bosnien och Hercegovina styrs av ett folkvalt [[presidentråd]] bestående av tre personer (dvs ett [[triumvirat]]) som omväxlande innehar ordförandeskapet<ref name="presidentråd" /> (vilket felaktigt men i praktiken ofta benämns som presidentposten). Av dessa tre personer ska en vara [[Bosniaker|bosniak]] och en [[Kroater|kroat]], båda valda från [[Federationen Bosnien och Hercegovina]]s territorium, och en [[Serber|serb]] vald från Serbiska republiken.<ref name="presidentråd">{{Webbref |url=http://www.predsjednistvobih.ba/nadl/default.aspx?id=18268&langTag=en-US |titel=Constitutional and Legal Jurisdictions |hämtdatum=20210509 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Presidency of Bosnia and Herzegovina |sid= |språk=en |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>

[[Fil:Presidency of BiH in Sarajevo 2023.01.29 1.jpg|miniatyr|vänster|Presidentrådsbyggnaden i Sarajevo.<ref>{{Webbref |url=http://www.predsjednistvobih.ba/zgr-konak/predsjednistvo/default.aspx?id=18247&langTag=en-US |titel=The Building of the BiH Presidency |hämtdatum=20210509 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=20040423 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Presidency of Bosnia and Herzegovina |sid= |språk=en |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>]]
Presidentrådet utser Bosnien och Hercegovinas [[ministerråd]], som är landets regering.<ref name="presidentråd" /> Ministerrådet består av en ordförande och nio ministrar. Dessa är ansvariga inför parlamentet.<ref name="presidentråd" />

Bosnien och Hercegovina har ett [[Tvåkammarsystem|tvåkammarparlament]] som består av ett representanthus med 42 direkt folkvalda ledamöter, 28 från Federationen och 14 från Serbiska republiken, samt [[Folkens hus]], som består av 15 indirekt valda ledamöter, 5 bosniaker och 5 kroater, som utses av Folkens hus i Federationen Bosnien och Hercegovina, och 5 serber, som utses av nationalförsamlingen i Serbiska republiken.

I enlighet med Daytonavtalet är [[FN:s högste representant för Bosnien och Hercegovina]] överordnad alla valda representanter i Bosnien. FN:s högste representant kan avsätta alla tjänstemän och valda politiker samt avskaffa och införa lagar som han finner för gott.<ref>[http://www.ohr.int/ohr-info/gen-info/default.asp?content_id=38612 The Mandate of the OHR] {{Wayback|url=http://www.ohr.int/ohr-info/gen-info/default.asp?content_id=38612|date=20110514064944}} ohr.int – Office of the High Representatives officiella hemsida</ref>

=== Administrativ indelning ===
[[Fil:BH municipality location.gif|miniatyr|Bosnien och Hercegovinas kommuner:<br />Blå – Federationen Bosnien-Herceg.<br />Röda – Serbiska republiken.<br />Grön – Brčko (distrikt).]]
Bosnien och Hercegovina är indelade i två [[entitet]]er och ett [[distrikt]]:

*[[Federationen Bosnien och Hercegovina]]
*[[Serbiska republiken]]
*[[Brčko (distrikt)]]

Federationen Bosnien och Hercegovina är indelade i tio [[Federationen Bosnien och Hercegovinas kantoner|kantoner]] (liknande [[Sveriges län|län]]) med långtgående [[autonomi]] som i sin tur är indelade i kommuner. Se [[federationen Bosnien och Hercegovinas kantoner]]. Serbiska republiken är inte indelat i några kantoner utan direkt i kommuner.

Dagens administrativa indelning med två entiteter och ett distrikt är grundat genom [[Daytonavtalet|fredsavtalet i Dayton]] där alla parter tvingades till en kompromiss. Kritiker menar att indelningen är en produkt av [[Bosnienkriget|kriget i Bosnien och Hercegovina]] och att det är ineffektivt och dåligt på flera plan. Därför är det nu aktuellt med ändringar i [[Grundlag|grundlagen]] där alla tre sidor ([[bosniaker]], [[serber]] och [[kroater]]) ska framföra önskemål och försöka enas om hur man ska dela in landet administrativt på ett bättre sätt. Förändringarna i indelningen av landet är en förutsättning för att Bosnien och Hercegovina ska kunna ansluta sig till [[Europeiska unionen]] i framtiden.

=== Internationella relationer ===
Bosnien och Hercegovina inledde den 25 november [[2005]] sin process till ett eventuellt framtida medlemskap i [[Europeiska unionen]] (EU). Detta gjorde landet genom att inleda förhandlingar om ett [[stabiliserings- och associeringsavtal]] (SA-avtal). Detta [[Parafering|paraferades]] den 4 december [[2007]] och undertecknades av landets premiärminister den 16 juni [[2008]] efter att det bosniska parlamentet i [[Sarajevo]] röstat igenom en lag för polisreform som EU hade krävt av landet. Regeringens nästa mål är att erhålla kandidatstatus för medlemskap i EU, vilket kan bli verklighet under 2010-talets första hälft beroende på vilka framsteg landet gör. Förhandlingar om [[visum]]frihet med EU pågick fram till 2010. En viktig [[stötesten]] var införandet av [[biometri]]ska pass. Efter att ha infört sådana pass den [[15 oktober]] [[2009]], erhöll Bosnien och Hercegovina den [[15 december]] [[2010]] visumfrihet för resor under 90 dagar till [[Schengenområdet]].<ref>{{webbref|url=http://www.eubusiness.com/news-eu/immigration-bosnia.6um/|titel=EU grants visa-free travel rights to Albania, Bosnia|hämtdatum=2010-11-08|datum=2010-11-08|utgivare=EUbusiness|språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref|url=http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:329:0001:0002:SV:PDF|titel=Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1091/2010 av den 24 november 2010 om ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav|verk=[[Europeiska unionens officiella tidning|EUT L 329, 14.12.2010, s. 1-2]]|utgivare=EUR-Lex}}</ref>. Den 15 februari 2016 ansökte landet om medlemskap i [[Europeiska unionen]]. I december 2022 beviljades Bosnien och Hercegovina status som kandidatland under vissa förutsättningar.<ref>https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/enlargement/bosnia-herzegovina/</ref>

Bosnien och Hercegovina är även ett av de länder som närmar sig medlemskap i [[Nato]]. Landet gick med i [[Partnerskap för fred]] (PFF) den 14 december [[2006]]. År [[2008]] avslutade landet en IPAP (Individual Partnership Action Plan) och under Natos toppmöte i [[Bukarest]], [[Rumänien]], i april [[2008]] inleddes en ”intensifierad dialog”. Inom den kommande perioden vill landets regering även ha en så kallad MAP (Membership Action Plan), då detta behövs för att kunna gå med i försvarsalliansen. Den 2 oktober 2009 ansökte Bosniens president officiellt om MAP (Membership Action Plan) i Natos högkvarter i Bryssel. I april 2010 fick Bosnien och Hercegovina en officiell inbjudan att gå med i MAP på Natos toppmöte i Tallinn, Estland. Landet är nu ett kandidatland för Nato-medlemskap tillsammans med [[Montenegro]] och [[Nordmakedonien]].

== Ekonomi ==
[[Jordbruk]] är huvudnäring, [[skogsbruk]]et och [[skogsindustri]]n är välutbyggda. Det finns goda mineraltillgångar som [[järnmalm]], [[koppar]], [[krom]] och [[mangan]]. Därför är [[järn]]-, [[stål]]- och [[aluminium]]verk en växande industri.

Bosnien och Hercegovinas största handelspartner är den europeiska unionen med: Tyskland, Kroatien, Italien, Slovenien och Österrike som majoritet. Efter europeiska unionen är Kina, Turkiet, Ryssland och Serbien Bosniens största handelspartners.<ref>{{Webbref|titel=Economy of Bosnia and Herzegovina - Wikipedia|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/Economy_of_Bosnia_and_Herzegovina|verk=en.m.wikipedia.org|hämtdatum=2020-02-21|språk=en}}</ref>

=== Transporter ===
I Bosnien finns fyra internationella flygplatser [[Mostars internationella flygplats|Mostar]], [[Banja Lukas internationella flygplats|Banja Luka]], [[Tuzlas internationella flygplats|Tuzla]] och [[Sarajevos internationella flygplats|Sarajevo]]. Det går bussar från Tyskland och Skandinavien till de större bosniska städerna. Bussar går också från Bosnien till Kroatien och från Montenegro och Serbien till Bosnien. Nätet av inrikesbussar är väl utbyggt men trafiken blir kraftigt reducerad på helgerna. Järnvägar går mellan Čapljina, Mostar och Sarajevo, Sarajevo via Doboj till Banja Luka med moderna snabbtåg av typen [[Talgo]]. Lokaltåg går mellan Doboj och Tuzla, och mellan Banja Luka och Dobrljin. Alla internationella förbindelser är för tillfället indragna.<ref>{{Webbref|url=http://www.zfbh.ba/zfbhenx/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=91|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2018-06-30|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180630214428/http://www.zfbh.ba/zfbhenx/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=91#|arkivdatum=2018-06-30}}</ref>

Staten planerar att bygga ytterligare 3 flygplatser till i städerna: Brcko, Bihac och Trebinje. Sammanlagt kommer det finnas sju stycken internationella flygplatser i Bosniens och Hercegovinas territorium. Landet kommer då vara tvåa i balkan med flest flygplatser efter Kroatien.<ref>{{Webbref|titel=Bosnia plans to build three new airports|url=https://www.exyuaviation.com/2017/07/bosnia-plans-to-build-three-new-airports.html|hämtdatum=2020-02-21|förnamn=Get|efternamn=link|efternamn2=Facebook|efternamn3=Twitter|efternamn4=Pinterest|efternamn5=Email|förnamn6=Other|efternamn6=Apps}}</ref>

I de flesta städerna i Bosnien finns det oftast busstrafik till andra städer runt om i landet. I de större städerna som: Sarajevo, Banja Luka, Tuzla, Mostar, Zenica, Prijedor, Brcko, Bihac och Sanski most finns linjer till huvudstäder tillsammans med andra städer runt om i hela Europa.<ref>{{Webbref|titel=Bosnia by bus, information about bus travel in Bosnia|url=https://getbybus.com/en/bosnia-by-bus|verk=getbybus.com|hämtdatum=2020-02-21}}</ref>

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Bosnien och Hercegovinas demografi}}
Befolkningen är [[Sydslaver|sydslavisk]] men sedan gammalt mycket blandat, ett arv från de [[Bysantinska riket|bysantinska]], [[Turkiet|turkiska]], och [[habsburg]]ska styrena.<ref>Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref> En storskalig migration under [[Bosnienkriget]] på [[1990]]-talet har orsakat stora demografiska skiftningar. Första [[folkräkning]] skedde 2013.<ref>[http://www.balkaninsight.com/en/article/bosnia-edges-closer-to-census Bosnia Edges Closer To Population Census] Senka Kurt, balkaninsight.com, 1 augusti 2011, läst 2012-07-26</ref>. 2013 var befolkningen på cirka 3,5 miljoner, vilket innebär en minskning på 900.000 människor sedan 1991.

Enligt 1991 års folkräkning hade Bosnien och Hercegovina en befolkning på 4&nbsp;354&nbsp;911. 43,5&nbsp;% var [[bosniaker]], 31,2&nbsp;% [[serber]], 17,4&nbsp;% [[kroater]] och 7,9&nbsp;% övriga (däribland [[jugoslaver]], [[romer]] och [[albaner]]).<ref>Siffror enligt [[Sida (myndighet)|Sida]].</ref>

Det finns en stark korrelation mellan etnisk identitet och religion. Enligt data från 2013 års folkräkning är landets etniska uppdelning 50,11% bosniaker, 35,1% serber, 12&nbsp;% kroater och 3% övriga.<ref name="politico.eu"/>

Under en tid användes beteckningen ”muslim” på den etniska grupp som idag kallas bosniaker. Detta avskaffades för att undvika begreppsförvirring (man behöver inte vara troende muslim för att vara bosniak).

Drygt 1&nbsp;100 Jehovas vittnen är också verksamma i 16 församlingar (2009).

Ungdomsarbetslösheten (åldern 15–24 år) uppskattas till 62,8&nbsp;%, den högsta i världen.<ref name="ciafactbookbosnien" />

=== Språk ===
{{Huvudartikel|bosniska|kroatiska|serbiska}}

I Bosnien och Hercegovina används [[bosniska]] som talas av den etniskt största folkgruppen [[bosniaker]] samt en del av [[serber]] och [[kroater]], [[serbiska]] som talas av etniska [[serber]] och [[kroatiska]] som talas av etniska [[kroater]] samt 17 minoritetsspråk.<ref>[http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Sarajevo/Landfakta/Om-Bosnien-och-Hercegovina/ Sveriges ambassad i Sarajevo]</ref> Detta reflekterar den etniska bakgrunden hos befolkningen, snarare än de verkliga språkliga skillnaderna. Skillnaderna mellan de tre största språken är så liten att folk kan förstå varandra lika bra som de förstår någon annan talare av samma språk. När Bosnien och Hercegovina ingick i [[Jugoslavien]] gick de tre språken under den gemensamma benämningen [[serbokroatiska]].
[[Fil:Coat of Arms of Bosnia and Herzegovina (1992-1998).svg|miniatyr|höger|300px|Vapensköld med [[heraldisk lilja|fleur-de-lis]] är bosniakernas nationalsymbol som användes under medeltiden och under perioden 1992–1998 och pryddes av sex gyllene liljor.]]

Bosniska och kroatiska använder det [[Kroatiska alfabetet|latinska alfabetet]] medan det serbiska använder det [[Serbiska alfabetet|kyrilliska]].

=== Större orter ===
* [[Sarajevo]]
* [[Banja Luka]]
* [[Prijedor]]
* [[Bosanski Petrovac]] 
* [[Bihać]]
* [[Bosanska Gradiška]]
* [[Brčko]]
* [[Tuzla]]
* [[Doboj]]
* [[Mostar]]
* [[Travnik]]
* [[Derventa]]
* [[Zenica]]
* [[Bijeljina]]
* [[Trebinje]]
* [[Goražde]]
* [[Jajce]]
* [[Srebrenica]]
* [[Neum]]
* [[Sanski Most]]
* [[Cazin]]
* [[Stolac]]
* [[Rogatica]]
* [[Šipovo]]

=== Religion ===
[[Fil:Sarajevo Ferhad-begova-Mosque02.jpg|miniatyr|Ferhad-Begova-moskén i Sarajevo.]]  
Enligt Bosnien och Hercegovinas konstitution råder det religionsfrihet i Bosnien och Hercegovina.<ref name="state">[http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2007/90167.htm Bosnia and Herzegovina International Religious Freedom Report 2007] state.gov, [[USA:s utrikesdepartement]], läst 2012-07-26</ref> I konstitutionerna till de två entiteterna Bosnien och Hercegovina och Serbiska republiken fastslås det att det även råder religionsfrihet inom dessa.<ref name="state" /> Den religiösa tillhörigheten fördelas mellan 40&nbsp;% muslimer, 31&nbsp;% ortodoxa, 15&nbsp;% katoliker och 14&nbsp;% övriga.<ref name="ciafactbookbosnien" />

=== Utbildning ===
Utbildningssystemet i Bosnien och Hercegovina består av tre nivåer: grundskola, gymnasium och universitet.

Grundskolan är nioårig, gratis och obligatorisk för alla barn i åldern 7 till 15 år. Gymnasiet är också gratis och är 3- eller 4-årigt beroende på program. Det finns olika allmänna och tekniska program. De flesta barnen i Bosnien och Hercegovina börjar skolan när de är sex eller sju år och slutar gymnasiet när de är arton eller nitton. Studenter som går ut det allmänna programmet, det så kallade ''Gimnazija'', får ''Matura'' (examen) och kan välja om de vill skriva in sig på universitetet. Först måste de dock göra ett inskrivningsprov vid den valda fakulteten. Studenter som har gått ut något av de tekniska gymnasierna får ett ''Diploma''.

Bosnien och Hercegovinas högre utbildningsväsende består av åtta universitet (Sarajevos universitet, Tuzlas universitet, Bihaćs universitet, Banja Lukas universitet, Zenicas universitet, Östra Sarajevos universitet samt Mostars två universitet; Džemal Bijedić-universitetet och Mostars universitet) med cirka 90 fakulteter och konstakademier. Universitetsexamen kan tas vid fakulteterna och konstakademierna. Det finns 22 privata institutioner för högre utbildning. Lagen om högre utbildning (som gick igenom i juli 2007) betraktar privata och offentliga institutioner som jämlika.

== Kultur ==
[[Fil:Sarajevo Theater 02.jpg|miniatyr|Nationalteatern i Sarajevo.]]
Bosnien och Hercegovina var beläget mellan öst och väst under en stor del av sin historia och har därför en kultur som är en blandning mellan de båda. De flesta städers siluetter kännetecknas av katolska kyrkor från väst som möter moskéer och ortodoxa kyrkor från öst.

Bosnien och Hercegovinas mest kända författare [[Ivo Andrić]] fick [[Nobelpriset i litteratur]] 1961. Hans mest kända bok är [[Bron över Drina]] som handlar om landets historia. Kända bosniska filmer inkluderar [[Ingenmansland (film)|Ingenmansland]] av Danis Tanović som vann en [[Oscar]] 2002 och [[Go West (film)|Go West]] om ett serbisk-bošniakiskt homosexuellt par som försöker klara sig igenom 90-talets krig. Filmen [[Gori Vatra]] är en mörk komedi om tiden efter krigen, med korruption och misslyckad etnisk integration. I filmen försöker man i staden Tešanj gömma undan alla problem inför ett besök av den amerikanske presidenten [[Bill Clinton]].<ref>Elliott, Mark ''Bosnia & Hercegovina – Arts'' i ''Eastern Europe'', Lonely Planet (2009) s.104-105</ref>

[[Sevdah]] är en musikgenre som härstammar från Bosnien och Hercegovina och som fortlever och utvecklas fortfarande idag. En av de mest kända sevdahsångerskorna är [[Hanka Paldum]]. Bandet [[Mostar Sevdah Reunion]] är internationellt känt i musikkretsar. Många kända musikband från dåvarande Jugoslavien har sitt ursprung i Bosnien och Hercegovina. Några av dessa är Zabranjeno Pusenje och [[Bijelo Dugme]], som på den tiden då det begav sig var multi-etniska [[Rockmusik|rockband]], och som fortfarande idag är väldigt populära i alla länder som ingick i [[Jugoslavien]]. De senaste 15 åren har sett en ökad popularitet av [[turbofolk]], vilket är en kombination av traditionell [[folkmusik]] och dagens [[popmusik]]. Bland populära turbofolkmusiker kan nämnas [[Mile Kitić]], [[Jovan Perišić]], [[Al' Dino]] och [[Lepa Brena]]. Andra folkkära musiker är [[Haris Džinović]], [[Dino Merlin]] och [[Kemal Monteno]]. Många populära internationella artister kommer ursprungligen från Bosnien, såsom [[Mladen Solomun]] och [[dZihan & Kamien]].

[[Sarajevos filmfestival]] har ägt rum sedan 1995. Filmfestivalen har år 2010 och 2011 gästats av [[Brad Pitt]] och [[Angelina Jolie]]. Även den brasilianske  fotbollsspelaren [[Robinho]] har varit i Sarajevo sommaren 2011.

Bosnien och Hercegovina spelade i [[Världsmästerskapet i fotboll 2014]].

=== Mat ===
''Se [[Bosniska köket]]''

[[Fil:Cevapcici_in_somun.jpg|miniatyr|höger|[[Ćevapčići]] med lök och pitabröd.]]
[[Fil:Baklavas.jpg|miniatyr|höger|[[Baklava]].]]
Det '''Bosnien-hercegovinska köket''' har influerats av traditioner från både väst och öst. Bosnisk mat är nära besläktad med [[Turkiet|turkisk]] och [[Grekland|grekisk]] mat, och med rätter från andra [[Medelhavsköket|Medelhavskök]]. Det finns även många influenser från [[Centraleuropa]]. Typiska [[ingrediens]]er i den bosniska matlagningen är [[tomat]]er, [[potatis]], [[Matlök|lök]], [[vitlök]], [[paprika]], [[gurka]], [[Morot|morötter]], [[vitkål]], [[matsvampar|svamp]], [[spenat]], [[zucchini]], [[Böna|bönor]], [[plommon]], [[mjölk]] och [[Smetana|pavlaka]], en tjock syrad [[grädde]]. Vanliga kötträtter inkluderar bland annat [[nötkött]] och [[Lamm- och fårkött|lamm]]. I de flesta fall är det bara den [[Kristendom|kristna]] delen av befolkningen som äter [[fläskkött]]. Några lokala specialiteter är [[ćevapčići]], [[burek]], [[Dolmar|dolma]], [[sarma]], [[pilaff]], [[Ungersk gulasch|gulasch]] och [[ajvar]]. De bästa lokala [[vin]]erna kommer från [[Hercegovina]] där det finns många vindruveodlingar. Plommon- och [[Brandy (spritdryck)|äppelrakija]] produceras i [[Bosnien]].

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/bosniaherzegovina Index of Economic Freedom 2019]
| 83 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/bosnia-herzegovina Pressfrihetsindex 2019]
| 63 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 89 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 75 av 189
|}

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commons|Bosna i Hercegovina / Босна и Херцеговина}}

{{Navigeringsmallar Bosnien och Hercegovina}}
{{Före detta Jugoslavien}}
{{Administrativa indelningar i Europa}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Bosnien och Hercegovina| ]]
[[Kategori:Balkan]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]