Bräutigams

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Bräutigams Marsipan & konfektyr AB
Bräutigams Frölunda torg.jpg
Bräutigams butik på Frölunda torg i juli 2012.
HuvudkontorGöteborg, Sverige
Antal anställda6
Historia
Grundat1870
Ekonomi
Omsättningca 8 miljoner (2008)
Övrigt
Webbplatshttp://www.brautigams.se/
Bräutigamhuset vid Östra Hamngatan 50/Kungsgatan 54.

Bräutigams var ett konditori i Göteborg som grundades år 1870 av Emil Bräutigam och förlades så småningom till en fastighet i hörnet av Östra Hamngatan 50 B och Kungsgatan 54. Konditoriet utgjorde en mötesplats för Göteborgs societet under 1900-talet men lades ner 1993. Företaget drivs vidare med tillverkning och försäljning men utan serveringsinslag.

Företagets motto var under många år "Endast det bästa för kunderna", och år 1911 blev Bräutigams Kunglig hovleverantör.[1]


Historia[redigera | redigera wikitext]

Emil Bräutigam hade emigrerat från Thüringen i Tyskland och startade ett litet sockerbageri på Skolgatan 18 i Haga. Dessförinnan bedrev han även småskalig helgförsäljning av kola på Göteborgs gator och torg. Fram till hans bortgång 1910 drevs konditoriet i nära samarbete med hans barn. År 1905 övertogs rörelsen, då på Östra Hamngatan 37, av sonen Carl Bräutigam – som också började med Gustav Adolfsbakelsen samma år – och bedrev verksamhet fram till sin död 1933. Hans son Carl-Gustaf Bräutigam tog då över och vidare dennes son Jan Bräutigam 1972.

År 1882 flyttade företaget från Skolgatan till Trädgårdsgatan 1 och år 1888 till Vallgatan 30. Vidare kom man 1897 till Östra Hamngatan 37, och 1918 flyttade rörelsen in i fastigheten Östra Hamngatan 50 B/Kungsgatan 54 efter att detta hus hade byggts om och förstärkts så att de skulle klara tyngderna från de tunga ugnarna som var på tredje våningen. Huset var uppfört 1910 som kontors- och varuhuset Skandia, och arkitekt var Arvid Bjerke (1880–1952). Ombyggnaden ritades av Louis Enders (1855–1924) och utfördes av F O Peterson & Söner.[2][3] År 1942 sysselsatte Bräutigams 80 personer i 21 lokaler[4] på 1 750 kvadratmeter lokalyta.[5]

Konditorirörelsen var inhyst där tills verksamheten lades ner den 15 januari 1993. Samma år övertogs lokalerna av den irländska puben The Dubliner[6]. Numera inhyses The Auld Dubliner och The Irish Coffehouse i de gamla konditorilokalerna.

Marsipaner[redigera | redigera wikitext]

Idag driver Bräutigams femte generationen, Peter , "Bräutigams marsipan och konfektyr" med tillverkning av marsipan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Glimtar ur Göteborgslivet 1878–1938, utgiven av Göteborgs Adress- och Industrikalender, Göteborg 1938 s.12
  2. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 125
  3. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 57 + 69
  4. ^ Göteborg och Alingsås, Borås, Falkenberg ..., Erik v. Gegerfelt, Svenska Pressbyrån, Stockholm 1941 s. 48
  5. ^ Sveriges privata företagare : Göteborgs och Bohus län : Hallands län, Gösta Nyblom, Förlaget Svensk hembygd, Uppsala 1942 s. 196
  6. ^ Ögonblick av Nostalgiska återblickar 1-20, Lars O. Carlsson, K-G Fridman, Göteborgs Stadsmuseum, Göteborgs-Posten, Innerstaden Göteborg samt Svenska kyrkan, Göteborg 2011 ISBN 978-91-979958-0-1, s. 114

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 94-95. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Gulin, Sven (1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 2, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 255–256. Libris 164478 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 106. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]