Brunbukig flyghöna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brunbukig flyghöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Chestnut-bellied Sandgrouse.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFlyghönsfåglar
Pterocliformes
FamiljFlyghöns
Pteroclidae
SläktePterocles
ArtBrunbukig flyghöna
P. exustus
Vetenskapligt namn
§ Pterocles exustus
AuktorTemminck, 1825
Synonymer
Brunbukad flyghöna
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brunbukig flyghöna[2] (Pterocles exustus) är en både afrikansk och asiatisk fågel i familjen flyghöns.[3] Den förekommer i halvöken och intill odlade fält. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig flyghöna är med en längd på 28–32 centimeter (exklusive fyra till åtta centimeter långa stjärtspröt) mindre än svartbukig flyghöna och skiljs på brunsvart buk,mörk vingundersida och smala stjärtspröt. Ökenflyghönan har ljusare handpennor på ovansidan av vingen. Honan är kraftigt fläckad på bröstet och halsen. Den lockar gärna när den flyger med ett skorrande "vitt-karr-arr", påminnande om dalripa.[4]

Hona och hane.
CbSandgrouse DSC 0780, crop.jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig flyghöna delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]

  • exustus-gruppen
    • Pterocles exustus exustus – förekommer i Mauretanien, Senegal och Gambia österut till Sudan
    • Pterocles exustus floweri – förekom tidigare vida spridd i Nildalen i norra och centrala Egypten; tidigare ansågs den utdöd men sentida fynd från södra centrala Egypten är förmodligen denna underart
    • Pterocles exustus ellioti – östra Sudan, Eritrea, norra Etiopien samt norra och centrala Somalia
    • Pterocles exustus olivascens – sydöstra Sydsudan, södra Etiopien, sydvästra Somalia, Kenya och norra Tanzania
  • Pterocles exustus erlangeri – västra och södra Arabiska halvön
  • Pterocles exustus hindustan – sydöstra Iran till Pakistan och Indien

I Europa är fågeln en mycket sällsynt gäst, med ett fynd från Ungern.[4]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig flyghöna hittas i halvöken, odlade fält och gräsmarker. Den besöker vattenkällor två till tre timmar efter gryningen.[5]

Födan består mestadels av frön, ofta hårda och mycket små. Den kan också ta säd från stubbåkrar och vid tillfällen även skott och möjligen insekter.[6]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Häckningsperioden är utdragen, kopplat till lokalt regnfall: januari–april i södra Indien, mars–maj i norra Indien; april–juni på Arabiska halvön samt i Sudan, Etiopien och Somalia, februari–november i Kenya, maj–november i norra Tanzania och huvudsakligen mars–juli i Mali, Senegal och Gambia. Boet är en enkel uppskrapad grop i marken, bara sparsamt fodrad eller inte alls. Den lägger vanligen tre ägg som ruvas i 22–23 dagar, av honan på dagen och hanen på natten.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Resultat från DNA-studier tyder på att släktet Pterocles är parafyletiskt i förhållande till de två flyghönsen i Syrrhaptes, där bland annat brunbukig flyghöna är närmare släkt med stäppflyghönan (Syrrhaptes paradoxus) än med vitbukig flyghöna (Pterocles alchata).[7] Det medför att antingen bör Syrrhaptes-flyghönsen inkluderas i Pterocles eller så bör brunbukig flyghöna med släktingar flyttas till Syrrhaptes. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu följt dessa resultat.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population.[1] Den tros inte vara utsatt för några substantiella hot och det finns inga tecken på att den minskar i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig och vida spridd, lokalt i Sahelregionen mycket vanlig.[8]

Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]

Brunbukig flyghöna beskrevs för första gången 1825 av Coenraad Jacob Temminck. Det vetenskapliga artnamnet exustus betyder "bränd".[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Pterocles exustus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  6. ^ [a b] de Juana, E. och P. F. D. Boesman (2020). Chestnut-bellied Sandgrouse (Pterocles exustus), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chbsan.01
  7. ^ Cohen, C. (2011), The phylogenetics, taxonomy and biogeography of African arid zone terrestrial birds: the bustards (Otididae), sandgrouse (Pteroclidae), coursers (Glareolidae) and Stone Partridge (Ptilopachus) Ph.D. Dissertation, University of Cape Town.
  8. ^ Madge, S.; McGowan, P. 2002. Pheasants, partridges and grouse: including buttonquails, sandgrouse and allies. Christopher Helm, London.
  9. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]