Hoppa till innehållet

Bryggareämbetet (Stockholm)

Från Wikipedia
Bryggareämbetet
KlassificeringSkråväsen
Bildad1600-talet
Nedlagd1 juli, 1847
Juridisk statusNedlagt
SäteBrunnsbacken 4, Stockholm

Bryggareämbetet var i Stockholm ett skrå som samlade de borgare som ansvarade för bryggning av öl samt destillering av brännvin.

Bryggareämbetet i Stockholm inrättades under 1600-talet och var störst under 1700-talet.

Kvinnor kunde bli medlemmar i bryggarskrået även om det var ovanligt: i Strängnäs var fyra av 13 bryggare under 1760-talet kvinnor. Vanligen fick dock kvinnliga utövare dispens att bedriva yrket utanför skrået, som till exempel borgmästardöttrarna Maria och Rebecka Schenling, som 1793-98 drev krog i S:t Per nr 45 i Linköping.[1] Den 24 april 1800 blev systrarna Dubois: Judith Dubois (f. 1757), Hedvig Elisabeth Dubois (f. 1760) och Lovisa Maria Dubois (1770–1846), de ogifta döttrarna efter avlidne bryggaren Johan Dubois (1727–1798), slutligen godkända som medlemmar av bryggarskrået i Stockholm efter en två år lång rättstvist med stöd av Kommerskollegium och kungen mot skrået: de blev de enda ogifta kvinnor som fick burskap som bryggare i Stockholm, och därmed de enda kvinnor som fick ett sådant utan att ha ärvt det av en död make.[1]

Skrået underminerades under 1700-talet hårt av privat bryggande och 1828 kungjorde Kommerskollegium att bryggeri-, bageri och slakterinäringen inte längre skulle omfattas av skråordningens äldre regler och privilegier.[1] Dock fortsatte Bryggareämbetet att samla bryggarna i staden, men man upplöste organisationen den 1 juli 1847 då delägarna bestämde att ombilda ämbetet till att bli enbart en pensionskassa, Bryggareämbetets pensionskassa.

  1. 1 2 3 Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013