Cancelkultur

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cancel-kultur)

Cancelkultur (från engelskans cancel culture), ibland kallat utfrysningskultur, kränkthetskultur eller utraderingskultur,[1] är en modern form av ostracism. Det innebär att någon exkluderas från sociala eller professionella kretsar – på Internet, i sociala medier, eller från andra arenor i livet. Det beskrivs som kulturell utfrysning av personer eller företag som anses ha sagt eller gjort någonting moraliskt oacceptabelt eller normbrytande, oftast med koppling till sexism, rasism eller homofobi.[2] Den som utsätts för denna ostracism sägs ha blivit "cancelled".[1] Uttrycket cancelkultur har till övervägande del negativa konnotationer och används ofta i debatter om yttrandefrihet och censur. En omdiskuterad metod för exkludering eller marginalisering är deplattformering.

Begreppet cancelkultur är en variant av termen "call-out culture". Den utgör en form av bojkott mot en person (vanligtvis en kändis) som anses ha agerat eller uttryckt sig på ett kontroversiellt och ifrågasatt sätt.

Olika länder[redigera | redigera wikitext]

USA[redigera | redigera wikitext]

I juli 2020 skrev 150 författare och akademiker i Harper's Magazine att offentlig skamning och utraderingskultur försvagade den öppna debatten.[3] De protesterade mot vad de såg som försvagade normer om öppen debatt och tolerans mot avvikande åsikter till förmån för ideologisk konformitet.[4]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att
påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på
handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes-
eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-,
församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott
mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år.

Brottsbalken (1962:700) 18 kap 5 §[5]

Ordet cancelkultur beskrevs i Språkrådets nyordslista för 2020 som "aktivism som syftar till att personer med kontroversiella åsikter ska berövas sina plattformar för att föra ut dessa åsikter".[6]

I en intervju om boken Skör demokrati sade en av författarna, Sten Widmalm, att "[vi ser] hur det kan kosta nästan ingenting för någon att dra igång ett drev som sen förstör en annan människas liv". Han sade att utöver konsekvenserna för den angripna individen så färgar det även av sig på resten av samtalsklimatet så att andra inte vågar yttra sig.[7]:5m18s Om den utredning som utbildningsminister Mats Persson tillsatte sade statsvetaren Widmalm 2023 att de som verkade inom akademien inte främst var offer för normkultur och normstyrning, utan istället själva var en del av det och att utredningen därför riskerade att möta hårt motstånd. Widmalm sade att begrepp som kollegialitet och akademisk frihet riskerade att omdefinieras för att akademien skulle kunna behålla privilegiet att styra normer.[8]

Ett uppmärksammat exempel var när det i december 2022[9] riktades anklagelser mot etnologen och Irankännaren Rouzbeh Parsi som är forskare vid Utrikespolitiska institutet[10]. Parsi var inbjuden att delta vid konferensen Folk och Försvar.[9] Anklagelsen var att Parsi var "nära allierad med regimen i Iran"[9] och kritik kom från ungdomsorganisationerna MUF, LUF, Grön ungdom, SSU, KDU samt arbetstagaroganisationen LO[a].[12] Enligt Folk och Försvar hade anklagelsen mot Parsi varken kunnat bevisas eller konkretiseras, men styrelsen beslutade ändå att stryka hans punkt i programmet[9] med hänvisning till att det fanns en "stark opinion" som hade fått medlemmar i Folk och Försvar att avboka sin medverkan.[13] Parsi sade att deplattformering är väldigt problematisk för ett demokratiskt samtal.[14] Sakine Madon skrev i UNT att deplattformera är ett otyg och att "Om arrangörer och uppdragsgivare stod på sig skulle problemet avta."[15] Tove Lifvendahl sade att cancelkulturen var auktoritär och antiintellektuell eftersom man vägrar möta sina meningsmotståndare i debatt och mäta sina argument mot dessa.[13]

Möjliga orsaker[redigera | redigera wikitext]

Natalie Wynn har beskrivit vad hon kallar en häxprocessimpuls i dynamiken kring cancelkulturen på internet. Hon menar att det finns aggression i en obestämd form som söker efter ett mål; att de underliggande impulserna grundar sig i det Sigmund Freud kallade ett sadistiskt superego, och där bestraffande, skambeläggande och fördömande blir ett sätt att släppa fram aggression så att det kan bli ett sätt för den som attackerar att samtidigt känna sig god.[16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ LO hade dock som organisation inte protesterat mot Rouzbeh Parsis medverkan.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cancel culture, 16 april 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kristofer Ahlström, Hugo Lindkvist. ”Cancelkulturen tvingar kändisarna ut ur offentligheten”. Arkiverad från originalet den 20 april 2021. https://web.archive.org/web/20210420194807/https://www.dn.se/kultur/cancelkulturen-tvingar-kandisarna-ut-ur-offentligheten/. Läst 22 april 2021.  Dagens Nyheter, 20 april 2021.
  2. ^ Olsson, Amanda; Tinnfält, Jenny (14 januari 2022). ”“Den så kallade cancelkulturen smittar””. Kandidatuppsats Medie- och kommunikationsvetenskap. Örebro Universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1643469/FULLTEXT02. Läst 21 mars 2024. 
  3. ^ Kristian Erskog. ”150 författare i upprop – skriver att yttrandefriheten är hotad”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210523131424/https://sverigesradio.se/artikel/7511241. Läst 23 maj 2021.  Sveriges Radio, 8 juli 2020.
  4. ^ Elliot Ackerman, Saladin Ambar et al. ”A Letter on Justice and Open Debate”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210521055003/https://harpers.org/a-letter-on-justice-and-open-debate/. Läst 23 maj 2021.  Harper's Magazine, 7 juli 2020.
  5. ^ "Brottsbalk (1962:700)", lagen.nu. Åtkomst den 15 oktober 2018.
  6. ^ "Nyordslistan 2020", isof.se, 11 januari 2021.
  7. ^ "Fredagsintervjun: Demokratin är inte till för att vi ska tycka lika", Kvartal, 12 august 2022.
  8. ^ "Studio Axess 2023 – Sten Widmalm – Universiteten politiseras inifrån" (vid 28m18s), Axess TV på YouTube, 6 apr 2023.
  9. ^ [a b c d] ”Angående Rouzbeh Parsis inbjudan som talare på Folk och Försvars Rikskonferens”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230108200609/https://folkochforsvar.se/content/angaende-rouzbeh-parsis-inbjudan-som-talare-pa-folk-och-forsvars-rikskonferens/. Läst 10 januari 2023.  folkochforsvar.se, 18 december 2022.
  10. ^ Matilda Aprea Malmqvist ”Massavhopp när Rouzbeh Parsi skulle delta i Iransamtal”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221030194519/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/APL6yj/massavhopp-nar-rouzbeh-parsi-skulle-delta-i-iransamtal. Läst 10 januari 2023.  Aftonbladet, 12 oktober 2022.
  11. ^ Kulturnyheterna kl 18:17 (vid 7m22s), Sveriges Television, 10 januari 2023.
  12. ^ John Granlund, Oskar Forsberg. ”Ungdomsförbund hotar hoppa av Folk och försvar – efter bråk om Iran”. Arkiverad från originalet den 29 december 2022. https://web.archive.org/web/20221229094048/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rl8xG8/brak-om-iran-pa-folk-och-forsvar-ungdomsforbund-hotar-hoppa-av. Läst 10 januari 2023.  Aftonbladet, 16 december 2022.
  13. ^ [a b] Kulturnyheterna kl 18:17, Sveriges Television, 9 januari 2023.
  14. ^ Albin Aghamn. "Irankännaren avbokades från Folk och försvar efter anklagelser: 'Cancelkultur'", Sveriges Television, 20 december 2022.
  15. ^ Sakine Madon. "Sakine Madon: Folk och försvar borde ha försvarat samtalet", Upsala Nya Tidning, 21 december 2022.
  16. ^ "Chapter 3: A New Pyre" (vid 53m18s), The Witch Trials of J.K. Rowling, 28 February 2023.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cancelkultur&oldid=54539853”