Åsiktskorridor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Åsiktskorridor är en metafor för gränserna för vilka åsikter som är allmänt accepterade i samhällsdebatten.[1][2]

Åsiktskorridor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Åsiktskorridoren -- det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd -- är mycket smal i Sverige. [...] i den svenska befolkningen finns mängder av exempel på hyggligt vanligt förekommande uppfattningar och ställningstaganden som idag nästan helt saknar plats i det offentliga rummet. Och sådana åsiktsyttringar eller verklighetsuppfattningar skulle, om de yttrades av någon, omedelbart leda till en störtflod av ryggmärgsreaktioner från andra opinionsbildare.
Henrik Ekengren Oscarsson, december 2013[3][4]

Statsvetaren Henrik Oscarsson beskrev i december 2013 hur han uppfattade att utrymmet för åsiktsrikedom hade blivit snävt kringskuret i den svenska samhällsdebatten. Han gav exempel på åsikter som, trots att de är utbredda hos allmänheten, sällan förekom i den offentliga debatten:[3]

  • Var sjunde svensk anser att det är ett bra förslag att begränsa aborträtten.
  • Fyra av tio anser att Sverige bör ta emot färre flyktingar.
  • Sex av tio tycker att det är ett bra förslag att stärka djurens rätt.
  • Varannan svensk anser att det är ett mycket dåligt förslag att tillåta homosexuella att adoptera barn.
  • En av fem tycker bra om förslaget att införa dödsstraff för mord.
  • Var fjärde svensk vill öka antalet vargar i Sverige.
  • Nästan var tionde svensk vill satsa mycket mindre på eller helt avstå från vindkraft.
  • En av tjugo tycker det är ett bra förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan.

Oscarsson efterlyste "En mer modererad och respektfull hållning från opinionsbildare".[3] Han skrev även "För att bekämpa sina fiender i den offentliga samhällsdebatten behöver man lära känna deras argument och vara nyfiken på orsaker och sammanhang. Ett seriöst utövande av politisk påverkan kräver en grundläggande respekt, intellektuell nyfikenhet och en vilja att bryta argument mot varandra."[3]

Att i en debatt låta en minoritetsrepresentant få möta en majoritetrepresentant och låta båda argumentera för sina åsikter på lika villkor kan kontrasteras mot det problematiska med en debatt där två sidor kommer till tals i lika stor utsträckning och som jämbördiga parter trots att den ena parten har vetenskapen på sin sida (så kallad falsk balans).

Fenomenet har uppmärksammats internationellt.[5][6]

Möjliga orsaker[redigera | redigera wikitext]

Den konservativa opinionsbildaren Marika Formgren menade i augusti 2015 att åsiktskorridoren var ett resultat av en konsensuskultur och att den därför inte nödvändigtvis var statisk och därmed inte heller en vänster-höger-fråga. Hon menade att givet en konsensuskultur kan en åsiktskorridor upprättas nästan var som helst. För att bryta fenomenet efterlyste hon pluralism och tolerans inför att människor har olika åsikter och olika sätt att se på världen.[7]

Anders Lindberg ifrågasatte år 2017 förekomsten av en åsiktskorridor i Sverige men sade att om den fanns så bytte den riktning år 2015, det som Formgren givit uttryck för två månader före Migrationsöverenskommelsen i oktober 2015.[8]

Möjliga konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Efter [riksdagsvalet 2014] började jag skriva om de förbjudna frågorna, alltid med hjärtat i halsgropen, alltid vägande varje ord på guldvåg. Det var utmattande och ångestframkallande. [...] det är skadligt för debatten när många debattörer blir skotträdda, vilket vi blev.
Ann-Charlotte Marteus, mars 2016[9]

Förekomsten av en åsiktskorridor kan innebära konsekvenser för den individ som yttrar en alltför avvikande åsikt.[3][10][9] Möjliga konsekvenser kan vara stigmatisering[11], misstänkliggörande[12], karaktärsmord eller utfrysning[10].

Den kan även leda till konsekvenser för samhället som helhet. Ann-Charlotte Marteus beskrev i en ledarartikel i februari 2015 i Expressen[13] och senare i mars 2016 i Kvartal[9] mycket självkritiskt hur hon själv hade bidragit till upprättandet av åsiktskorridoren som hon menade bidrog till självcensur, rädsla för att förbehållslöst undersöka verkligheten och minskad tilltro till argumentens makt. Hon menade att resultatet blev en fördummad offentlighet, moralfebriga politiker och samhällsproblem som borde ha uppmärksammats och åtgärdats för länge sedan.

Bekräftad förekomst[redigera | redigera wikitext]

Demoskop frågade 4398 personer i januari till mars 2015 i vilken utsträckning, och i vilka sammanhang, de upplever att de kan prata uppriktigt om vad de tänker om politik och samhällsfrågor. Demoskop kunde bland annat se:[14]

  • Att återhållsamheten ökar i samtal utanför vänkretsen
  • Att de med vänsterideologi talar mer öppet medan de som beskriver sig som konservativa och nationalistiska i högre utsträckning upplever sig begränsade
  • Att majoriteter riskerar att framstå som minoriteter
  • Att den fråga där flest upplevde sig begränsade var frågan om invandring

I juni 2017 sade Anna Hedenmo, då nybliven ordförande för Publicistklubben, att det 2012 fanns en väldigt tydlig men outtalad regel att den som i den offentliga debatten lyfte frågan om invandringens storlek snabbt var ute i kylan.[10] Men redan i april 2013 debatterade dåvarande Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg Dabrowski och Ali Esbati i anslutning till "Våga vägra ta debatten". Lundberg Dabrowski sade att "Det finns en slags konsensuselit som misstänkliggör personer som vågar ha åsikter, kritiska åsikter. Det kan handla om feminism, det kan handla om invandring eller sånna frågor."[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Begreppet åsiktskorridor har vissa likheter med begreppet Overton Window

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nyordslistan 2014” (PDF). Institutet för språk och folkminnen. 29 december 2014. http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.cbc0f5b1499a212bbf1d2a/1419832595190/nyordslista+2014.pdf. Läst 23 september 2015. 
  2. ^ ”Från attefallshus till åsiktskorridor”. Institutet för språk och folkminnen. 29 december 2014. http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2014/2014-12-29-fran-attefallshus-till-asiktskorridor.html. Läst 23 september 2015. 
  3. ^ [a b c d e] Oscarsson, Henrik (10 december 2013). ”Väljare är inga dumbommar”. http://www.henrikoscarsson.com/2013/12/valjare-ar-inga-dumbommar.html. Läst 23 september 2015. 
  4. ^ "Fredagsintervjun - Henrik Ekengren Oscarsson" (vid 27m57s), kvartalplay.se. Åtkomst den 3 maj 2018.
  5. ^ ”What We Learned in Scandinavia About Migrants.”. Wall Street Journal. http://www.wsj.com/articles/what-we-learned-in-scandinavia-about-migrants-1474932369. Läst 30 september 2016. 
  6. ^ Sanna Torén Björling (28 september 2016). ”Sverige varnande exempel för Trump”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/sverige-varnande-exempel-for-trump/. Läst 30 september 2016. 
  7. ^ "Marika Formgrens föreläsning om 'Värdegrundsdemokrati'", 20 augusti 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  8. ^ "Anders Lindberg - A Swedish Elephant", vimeo.com, 2017. Åtkomst den 14 mars 2018. "Jag skulle säga att om det hade funnits en åsiktskorridor då hade vi en högertrafikomläggning 2015 för då bytte åsiktskorridoren riktning till att vara i en helt annan riktning men jag upplever inte att den finns i alla fall. Jag får ju fortfarande säga vad jag vill även om om åsiktskorridoren just nu är långt, långt åt höger. Jag säger ju vad jag vill. Jag skriver det varje dag i tidningen."
  9. ^ [a b c] Ann-Charlotte Marteus (17 mars 2016). ”Från censor till avfälling” (på sv-SE). Kvartal. http://kvartal.se/artiklar/fran-censor. Läst 18 mars 2017. 
  10. ^ [a b c] Anna Hedenmo. "Jan Helin har ett ansvar för misstron om invandring", expressen.se, 7 juni 2017. Åtkomst den 10 juni 2017. Arkiverad på Internet Archive.
  11. ^ TT. "Sverige har mest högerextremt våld", svd.se, 2 november 2015. Åtkomst den 7 maj 2018.
  12. ^ [a b] "Stina Lundberg Dabrowski", wikiquote.org. Åtkomst den 17 maj 2018.
  13. ^ Ann-Charlotte Marteus. "Det är jag som är åsiktskorridoren", Expressen, 12 februari 2015. Åtkomst den 24 september 2015.
  14. ^ Santesson, Peter (14 september 2015). ”Vem vågar prata om sina åsikter?”. Demoskop. http://www.demoskop.se/vem-vagar-prata/. Läst 23 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]