Åsiktskorridor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Åsiktskorridor är en metafor för gränserna för vilka åsikter som är allmänt accepterade i samhällsdebatten.[1][2]

Åsiktskorridor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Statsvetaren Henrik Oscarsson beskrev i december 2013 hur han uppfattade att utrymmet för åsiktsrikedom hade blivit snävt kringskuret i den svenska samhällsdebatten. Han gav exempel på åsikter som, trots att de är utbredda hos allmänheten, sällan förekom i den offentliga debatten:[3]

  • Var sjunde svensk anser att det är ett bra förslag att begränsa aborträtten.
  • Fyra av tio anser att Sverige bör ta emot färre flyktingar.
  • Sex av tio tycker att det är ett bra förslag att stärka djurens rätt.
  • Varannan svensk anser att det är ett mycket dåligt förslag att tillåta homosexuella att adoptera barn.
  • En av fem tycker bra om förslaget att införa dödsstraff för mord.
  • Var fjärde svensk vill öka antalet vargar i Sverige.
  • Nästan var tionde svensk vill satsa mycket mindre på eller helt avstå från vindkraft.
  • En av tjugo tycker det är ett bra förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan.

Oscarsson efterlyste "En mer modererad och respektfull hållning från opinionsbildare".[3] Han skrev även "För att bekämpa sina fiender i den offentliga samhällsdebatten behöver man lära känna deras argument och vara nyfiken på orsaker och sammanhang. Ett seriöst utövande av politisk påverkan kräver en grundläggande respekt, intellektuell nyfikenhet och en vilja att bryta argument mot varandra."[3]

Fenomenet har uppmärksammats internationellt.[4][5]

Möjliga orsaker[redigera | redigera wikitext]

Den konservativa opinionsbildaren Marika Formgren menade i augusti 2015 att åsiktskorridoren var ett resultat av en konsensuskultur och att den därför inte nödvändigtvis var statisk och därmed inte heller en vänster-höger-fråga. Hon menade att givet en konsensuskultur kan en åsiktskorridor upprättas nästan var som helst. För att bryta fenomenet efterlyste hon pluralism och tolerans inför att människor har olika åsikter och olika sätt att se på världen.[6]

Möjliga konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Tidningen Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus har i två artiklar under mycket självkritisk beskrivit hur hon själv bidragit till upprättandet av åsiktskorridoren som hon menade bidrog till självcensur, rädsla för att förbehållslöst undersöka verkligheten och minskad tilltro till argumentens makt. Hon menade att resultatet blev en fördummad offentlighet, moralfebriga politiker och samhällsproblem som borde ha uppmärksammats och åtgärdats för länge sedan.[7][8]

Bekräftad förekomst[redigera | redigera wikitext]

Demoskop frågade 4398 personer i januari till mars 2015 i vilken utsträckning, och i vilka sammanhang, de upplever att de kan prata uppriktigt om vad de tänker om politik och samhällsfrågor. Demoskop kunde bland annat se:[9]

  • Att återhållsamheten ökar i samtal utanför vänkretsen
  • Att de med vänsterideologi talar mer öppet medan de som beskriver sig som konservativa och nationalistiska i högre utsträckning upplever sig begränsade
  • Att majoriteter riskerar att framstå som minoriteter
  • Att den fråga där flest upplevde sig begränsade var frågan om invandring

Se även[redigera | redigera wikitext]

Begreppet åsiktskorridor har vissa likheter med begreppet Overton Window

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nyordslistan 2014” (PDF). Institutet för språk och folkminnen. 29 december 2014. http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.cbc0f5b1499a212bbf1d2a/1419832595190/nyordslista+2014.pdf. Läst 23 september 2015. 
  2. ^ ”Från attefallshus till åsiktskorridor”. Institutet för språk och folkminnen. 29 december 2014. http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2014/2014-12-29-fran-attefallshus-till-asiktskorridor.html. Läst 23 september 2015. 
  3. ^ [a b c] Oscarsson, Henrik (10 december 2013). ”Väljare är inga dumbommar”. http://www.henrikoscarsson.com/2013/12/valjare-ar-inga-dumbommar.html. Läst 23 september 2015. 
  4. ^ ”What We Learned in Scandinavia About Migrants.”. Wall Street Journal. http://www.wsj.com/articles/what-we-learned-in-scandinavia-about-migrants-1474932369. Läst 30 september 2016. 
  5. ^ Sanna Torén Björling (28 september 2016). ”Sverige varnande exempel för Trump”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/sverige-varnande-exempel-for-trump/. Läst 30 september 2016. 
  6. ^ "Marika Formgrens föreläsning om 'Värdegrundsdemokrati'", 20 augusti 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  7. ^ Ann-Charlotte Marteus. "Det är jag som är åsiktskorridoren", Expressen, 12 februari 2015. Åtkomst den 24 september 2015.
  8. ^ Ann-Charlotte Marteus (17 mars 2016). ”Från censor till avfälling” (på sv-SE). Kvartal. http://kvartal.se/artiklar/fran-censor. Läst 18 mars 2017. 
  9. ^ Santesson, Peter (14 september 2015). ”Vem vågar prata om sina åsikter?”. Demoskop. http://www.demoskop.se/vem-vagar-prata/. Läst 23 september 2015.