Hoppa till innehållet

Carl August Adlersparre

Från Wikipedia
Carl August Adlersparre
FöddCarl August Adlersparre[1][2]
7 juni 1810[3][4][1]
Kristinehamns församling[3][4][1], Sverige
Död5 maj 1862[3][4][1] (51 år)
Klara församling[2], Sverige
Andra namnAlbano[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidMilitärhögskolan Karlberg,
SysselsättningPoet[4], militär
FöräldrarGeorg Adlersparre[3][1]
Lovisa Magdalena Linroth[1]
SläktingarGeorg Adlersparre (syskon)[1]
Rudolf Adlersparre (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Carl August Adlersparre, född 7 juni 1810 i Kristinehamns församling, Värmlands län, död 5 maj 1862 i Klara församling, Stockholm,[5][6] var en svensk greve, kammarherre och författare. Han använde pseudonymen Albano eller Albio.[7]

Carl August Adlersparre föddes 1810 i Kristinehamns församling. Han var äldste son till greve Georg Adlersparre (1760–1835) och Lovisa Magdalena Linroth (1784–1866). Adlersparre blev 17 februari 1823 kadett vid Karlberg och tog 11 februari 1829 avsked från krigsakademin. Han blev 13 december 1828 fänrik vid Svea livgarde och 30 mars 18333 underlöjtnant vid Värmlands fältjägarregemente utan lön. Från 18 januari 1834 fick han lön i tjänsten och fick 1835 grevetiteln efter faderns död. Han utnämndes 1 december 1838 kammarherre. Adlersparre blev 22 juni 1841 andre löjtnant vid regementet och tog 28 november 1845 avsked ur krigstjänsten. Han avled 1862 i Stockholm.[8]

Sitt författarskap inledde Adlersparre med lyrik inspirerad av Lord Byron. Han hade dock större framgång med sin prosa, som bestod av historiska skildringar och biografier. Biografierna utkom i fem band med samlingstiteln Tidstaflor (1849–1850) och i tre volymer med titeln Anteckningar om bortgångne samtida (1859–1862).

Han återupplivade 1839–1840 faderns tidskrift Läsning i blandade ämnen.[9] Adlersparre finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[10] i Stockholm.

Hans samtal som hans penna flödade af skämt, qvickhet och humor; och hvarhelst en dårskap, en orättvisa, en intrig mötte hans blickar, hade han agan till hands. Sällan utdelade han den i sitt eget namn, men den anonyma ferlan var alltid lätt igenkänd, och detta bekymrade honom ingalunda. Man må likväl ej föreställa sig, att malicen var hufvudsak i hans klander och bestraffningar: det var snarare ett utröndt verkande medel att väcka och bringa till besinning; och exempel saknas ej på det goda han derigenom åstadkommit, hejdande eller afböjande ofog, som voro i görningen och dem han afslöjat.
– Crusenstolpe, Magnus: Carl August Adlersparre. Nekrolog i Svea folk-kalender, 1863

Adlersparre gifte sig 28 november 1848 med Charlotte Aurore Jeanette von Platen (1821–1853), dotter till generaladjutanten Achates Carl von Platen och friherrinnan Henrietta Charlotta Munck.[11][12] De fick tillsammans dottern Louisa Henrietta Adlersparre (1850–1875) som gifte sig med kammarjunkaren Rudolf Hodder Stjernsvärd.[8]

Redaktörskap

[redigera | redigera wikitext]
  • Läsning i blandade ämnen (ny serie). Carlstad. 1839-1840. Libris 3193257 
  1. ^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 51, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Carl August Adlersparre, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5562.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 2, läs online, läst: 6 september 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Adlersparre, Carl August (1810-06-07) DB?
  6. ^ ”Carl August Adlersparre”. Svenska Arbetaren. 12 juli 1862. https://tidningar.kb.se/2815715/1862-07-12/edition/163194/part/1/page/1/?q=%22Carl%20August%20Adlersparre%22&from=1862-01-01&to=1862-12-31&newspaper=SVENSKA%20ARBETAREN. Läst 2 augusti 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  7. ^ Höjer, Henrik (2007). Sveriges argaste liberal. Stockholm: Norstedts. sid. 146. ISBN 978-91-1-301633-7 
  8. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 51. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0073.html 
  9. ^ Eliæson, Åke; Olsson, Bror (1949). Esaias Tegnér: en monografi i bild. Malmö: Allhem. sid. 151. Libris 364522 
  10. ^ Carl August Adlersparre i Nationalmuseums samlingar
  11. ^ ”Vigde:”. Wermlandstidningen. 25 oktober 1848. https://tidningar.kb.se/2808837/1848-10-25/edition/147380/part/1/page/1/?q=%22Carl%20August%20Adlersparre%22&from=1848-01-01&to=1848-12-31. Läst 2 augusti 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  12. ^ Sylwan, O. ”Carl August Adlersparre”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet (Sverige). https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/5562. Läst 2 augusti 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]