Georg Adlersparre
| Georg Adlersparre | |
 | |
| Född | 28 mars 1760[1][2] Hovermo[1] |
|---|---|
| Död | 23 september 1835[1][2] Gustavsviks herrgård[1] |
| Nationalitet | Svensk |
| Sysselsättning | Politiker, författare, officer |
| Barn | Carl August Adlersparre (f. 1810) Rudolf Adlersparre (f. 1819) |
| Släktingar | Carl Adlersparre (syskon) Axel Adlersparre (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Georg Adlersparre, född 28 mars 1760 i byn Hovermo i Myssjö socken i Jämtland, död 23 september 1835 på Gustavsviks herrgård utanför Kristinehamn i Värmland, var en svensk greve, officer (generalmajor) och författare. Under en tid var han statsråd och landshövding i Skaraborgs län. Han var en av de mest framträdande av "1809 års män".
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Adlersparre var son till Kristoffer Kristoffersen Adlersparre och Ebba Sofia Planting-Bergloo, och var en av de mest framträdande av "1809 års män".
Han deltog i ryska kriget 1788–1790, men begärde avsked då han var missnöjd med utebliven befordran och ägnade sig istället åt litterär verksamhet. Han gav bl a ut Läsning för lantmän, ett politiskt radikalt verk. År 1808 återvände han till armén och tjänstgjorde då i Värmland.
Adlersparre tillhörde den liberala oppositionen under Gustav IV Adolfs regering och ledde det militära uppror som ledde till konungens avsättande 1809, i en militärkupp. Han blev en av de tongivande medlemmarna i den provisoriska regeringen och drev igenom att prins Karl August av Augustenburg blev vald till tronföljare. År 1810 lämnade han regeringen och blev landshövding i Skaraborgs län.
Georg Adlersparre kom, det omskakande året 1809, av en oförutsedd händelse, att övernatta på Gustavsviks herrgård i Kristinehamn, där han träffade husets dotter Louise Linroth och blev förälskad. Här blev han fördröjd i några dagar men gav sig sedan motvilligt av med sin trupp för att avsätta Gustaf IV Adolf i Stockholm. Den 10 september 1809 hölls bröllop på Gustavsviks herrgård, och senare föll gården i Adlersparres ägo.
Adlersparre invaldes 1802 som ledamot nummer 307 av Kungliga Vetenskapsakademien men avböjde erbjudandet..
Han var far till Carl August Adlersparre (1810–1862) och Rudolf Adlersparre (1819–1908).
Monument[redigera | redigera wikitext]
I Adlersparres jämtländska födelsebygd restes år 1909 vid Hovermo en minnessten över honom i samband med hundraårsminnet av 1809 års händelser. Monumentet är placerat på en kal höjd strax invid Storsjön och är försett med porträttmedaljong i brons, modellerad av Sigrid Blomberg, och med inskriptionen "Fäderneslandets räddare, frihetens väktare, folkets vän".[3] Inskriptionen speglar 1800-talets panegyriska uppfattning om Adlersparre och 1809 års män, men senare blev bilden föremål för nyansering och mer varierande tolkningar.
Även mellan Åmotfors och Charlottenberg finns ett Adlersparremonument rest till minne över 1809 års statsvälvning, som utgick från Eda skans under ledning av överstelöjtnant Adlersparre. Minnesstenen restes 1906 och är skapad av Bror Sahlström, en av konstnärerna i Rackstadkolonin i Arvika.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Kommendör av Svärdsorden
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Adlersparre, Georg i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Axel Brusewitz: Georg Adlersparre i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon, läs online
- ^ [a b] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin Online ID: georg-adlersparre omnämnd som: Georg Adlersparre, läst: 9 oktober 2017
- ^ Adlersparre, 2. Georg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Sjögren, Otto (1881). Georg Adlersparre: en historisk karaktärsbild. Lefnadsteckningar öfver utmärkta personligheter utg. af Stiftelsen Lars Hiertas minne, 99-0312018-4 ; 2. Stockholm: Samson & Wallin. Libris 1598319
- Isaksson, Anders (2009). Kärlek och krig: revolutionen 1809. Stockholm: Bonnier. Libris 11204680. ISBN 9789100119027
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Georg Adlersparre i Libris
- Bo Oscarsson: Georg Adlersparre och revolutionen i Sverige, Östersunds-Posten 1996-06-06
- Bild: Adlersparremonumentet i Hovermo från Jämtlands läns museum
Wikisource har verk av eller om Georg Adlersparre.
Wikisource har verk av eller om
|
