Carl Gustaf Styffe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Gustaf Styffe
Född 28 mars 1817[1]
Tysslinge församling[1]
Död 20 mars 1908[1]
Hedvig Eleonora församling[1]
Begravd Norra begravningsplatsen[2][3]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Bibliotekarie[1] och medeltidshistoriker[1]
Arbetsgivare Uppsala universitet[1]
Riksarkivet[4]
Släktingar Knut Styffe (bror)
Redigera Wikidata
Carl Gustaf Styffes gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Titelbladet till Styffes Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver (1859).

Carl Gustaf Styffe, född 28 mars 1817Latorps alunbruk i Närke (där fadern, Gustaf Styffe, då var förvaltare), död 20 mars 1908 i Stockholm, var en svensk historiker och arkivforskare. Han var bror till Knut Styffe.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Styffe blev student vid Uppsala universitet 1835, undergick filosofie kandidatexamen där 1842, blev året därefter extra ordinarie amanuens vid Riksarkivet i Stockholm och promoverades 1845 till filosofie magister.

Under fortsatt tjänstgöring vid Riksarkivet utnämndes han till förste amanuens där 1853, befordrades till vice bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek 1858 samt erhöll fullmakt såsom ordinarie universitetsbibliotekarie 1864, från vilken befattning han erhöll avsked 1882.

I vetenskapligt syfte och särskilt i ändamål att i utländska arkiv uppsöka bidrag till Sveriges äldre historia företog han resor utom Sverige 1850, 1857, 1861 och 1862. Han deltog 1854 som ledamot i kommittén för avgivande av betänkande och förslag rörande inrättandet av ett statistiskt ämbetsverk och 1859–61 som biträde i Författningskommissionen samt förordnades 1867 till ledamot i kommittén för fortsatt utgifvande av Scriptores rerum Svecicarum medii ævi. 1875 var Styffe förordnad att med avseende på riksarkivet och Kungliga biblioteket deltaga i löneregleringskommittén.

Styffe blev ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1858, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1862, av Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab i Köpenhamn 1867 och av Vetenskapsakademien i Stockholm 1874.

Styffe erhöll 1864 Karl Johans pris från Svenska akademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Utom akademiska dissertationer samt avhandlingar och uppsatser i Frey, Tidskrift för litteratur samt Svensk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur publicerade Styffe:

  • Samling af instructioner för tjenstemän vid landtregeringen i Sverige och Finnland (1852)
  • Samling af instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finnland I. (1856)
  • Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver (1859–84)
  • Konung Gustaf II Adolfs skrifter (1861)
  • Framställning af de så kallade grundregalernas uppkomst och tillämpning i Sverige intill slutet af 16:de årh., med anledning af den uppdiktade berättelsen om ett riksdagsbeslut på Helgeandsholmen år 1282 (i Vitt.-, hist.- och ant.-akademiens Handl. 1864)
  • Skandinavien under unionstiden. Ett bidrag till den historiska geografien (1867)
  • Bidrag till den katolska hierarkiens historia i Sverige 1463–1515.

På uppdrag av Vitterhetsakademien arbetade Styffe i många år med förarbeten för utgivandet av rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, ett stort urkundsverk som sedermera publicerades efter hans plan och under hans ledning. Han publicerade själv därav åtskilliga band.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Svenskt biografiskt lexikon: 34651, läst: 9 december 2016
  2. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online
  3. ^ Styffe, CARL GUSTAF, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 19 april 2017
  4. ^ Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: 473, läst: 9 december 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]