Cecilia Bååth-Holmberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cecilia Bååth-Holmberg
Cecilia Baath-Holmberg.jpg
Född 1 mars 1857[1]
Malmö garnisonsförsamling[1]
Död 30 juli 1920[1]
Hedvig Eleonora församling[1]
Begravd Solna kyrkogård[2]
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Författare[1]
Make/maka Teodor Holmberg
(g. 1877–)[1]
Släktingar Albert Ulrik Bååth (syskon)
Utmärkelser Litteris et Artibus (1904)
Redigera Wikidata

Cecilia Ulrika Laura Lovisa Bååth-Holmberg, född 1 mars 1857 i Malmö, död 30 juli 1920 i Stockholm, var en svensk författare verksam vid Tärna folkhögskola utanför Sala. Signatur: C. Hrg, C. H—rg, L. B.[förtydliga]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Föräldrarna var kyrkoherden i Hammarlöv Lorentz Andreas Bååth och Alfhilda Lundblad. Mormodern Cecilia Tegman[3] var dotter till Pehr Tegman[4] och Johan Fredrik af Lundblad moderns farbror. Hon hade tre syskon: Hilding Laurentius, Albert Ulrik och Gustaf Henrik Teodor. Hon fick sin utbildning på en flickpension och gifte sig 1877 med folkhögskolerektorn på Tärna folkhögskola Teodor Holmberg. De hade inga barn.

Bååth-Holmberg debuterade i bokform 1866 med Sydskånska teckningar och gav därefter ut en stor mängd skrifter, främst populärvetenskap. Hon var även initiativtagare till att man i Sverige firade mors dag för första gången 1919.

Bååth-Holmberg deltog vid sin mans sida i folkbildningens och folkuppfostrans tjänst. När en kvinnlig avdelning inrättades 1881 vid Tärna folkhögskola, blev hon dess föreståndare. 1907 skapade hon på eget initiativ en husmodersskola och deltog i Tärna-skolans utveckling till en mönsteranstalt och en medelpunkt för folkbildningen i Västmanland. Makarnas stora sociala och fosterländska intresse fick dem att 1909 instifta Svenska riksförbundet för sedlig kultur i vars skriftserie hon bland annat 1911 utgav Förädlade folknöjen.

Under flera år redigerade hon julboken Småhemmens kalender.[5]

År 1891 publicerade hon en biografi om Karl XV, Carl XV som enskild man, konung och konstnär. Den karaktäriseras emellertid som "panegyrisk" i både Svenskt biografiskt handlexikon [6] och Nordisk familjebok[7].

Hon avled 1920 och ligger begravd på Solna kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Cecilia U L Bååth- Holmberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 13728, läs online
  2. ^ Cecilia Bååth-Holmberg, FinnGraven.se, läs online, läst: 18 augusti 2017
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140323044943/http://www.skanskebatar.se/gen_public/000/0008/294.php. Läst 23 mars 2014. 
  4. ^ http://runeberg.org/bioprof/0284.html
  5. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 221.
  6. ^ Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa Bååth- i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  7. ^ Bååth-Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Teodor (1920). ”Cecilia Bååth-Holmberg”. På vakt 1920(6):3,: sid. 1-22.  Libris 11177246
  • Larsson, Berit (1995). "Derföre ljus och upplysning äfven för qvinnan!" : om kvinnors medborgarbildning i den svenska folkhögskolan 1868-1918. Göteborg: Univ., Inst. för idé- och lärdomshistoria. Libris 9219250 
  • Welin, Sanfrid (1920). ”In memoriam : Cecilia Bååth-Holmberg”. Tidskrift för svenska folkhögskolan 1920(1):3: sid. 159-165. 0040-6899. ISSN 0040-6899.  Libris 11178880

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]