Cecilia Hermansson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Cecilia Hermansson, född 22 november 1962, är en svensk nationalekonom.

Hermansson studerade vid Handelshögskolan i Stockholm till civilekonom och erhöll en masterexamen 1991. Hon disputerade 2015 vid Tekniska högskolan (KTH) med en avhandling om hur bankers rådgivning påverkar bankkunders sparbeteende. Mellan 2016 och 2019 finansierades hennes post-doc av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.

Hon har varit ekonom vid Sida 1990–1996, inklusive en tjänstgöring vid svenska ambassaden i Nairobi 1992-1995, i finansdepartementet 1996–1999, och var Swedbanks chefsekonom/seniorekonom 1999–2013. Hon blev gästforskare på KTH 2015, och är sedan 2018 anställd som forskare inom fastighetsekonomi och finans på KTH.[1]

Hon utsågs till ledamot av Industrins ekonomiska råd 2011, och var dess ordförande 2015-2017.[2] Hon var ledamot av Finanspolitiska rådet 2015-2018, och är sedan 2021 vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Hermansson är även ledamot i Handelns ekonomiska råd sedan 2019.

Hon är sedan 2015 styrelseledamot i HUI Research, Folksam Liv, investmentbolaget Creades, och sedan 2021 i G Förvaltning AB och 2022 i Infostat AB. Hermansson lämnade styrelsen i WaterAid Sweden våren 2022 efter en tvåårsperiod.

Hermansson invaldes 2016 till ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, avdelningen ekonomi.[3] Hon tog 2019 plats i akademiens presidium som en av fyra vice preses, en position hon lämnade i december 2021.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Understanding the relationships between bank-customer relations, financial advisory services and saving behavior (2015) avh.
  • "Är kunder som sparar i bank relations- eller transaktionsbenägna?" i Kent Eriksson (red.) Utveckling av kundrelationer inom bank och finansmarknader (2006) Studentlitteratur.
  • Artiklar i International Review of Financial Analysis, Journal of Economic Behavior & Organization, Journal of Behavioral and Experimental Finance, International Journal of Bank Marketing, Journal of European Real Estate Research, Journal of Retailing and Consumer Services och Managerial Finance.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]