Champinjoner

? Den mykologiska karaktären hos champinjoner:
hymenium: skivor		hatt: välvd		skivtyp: fria		ätlighet: delikat
fot: ring			sporavtryck: brun		ekologi: saprofyt

Champinjon
A. xanthodermus
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Stam	Basidiesvampar Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Agaricales
Familj	Agaricaceae
Släkte	Champinjoner Agaricus
Vetenskapligt namn
§ Agaricus
Arter (urval)
Agaricus abruptibulbus Agaricus aestivalis Agaricus aestivalis var. Veneris Agaricus aff. benesii Agaricus altipes Agaricus amanitaeformis Agaricus arcticus Agaricus aristocratus Agaricus arvensis (Snöbollschampinjon) Agaricus arvensis var. exquisita Agaricus arvensis var. macrolepis Agaricus arvensis var. exquisita Agaricus augustus (Kungschampinjon) Agaricus benesii Agaricus bernardii Agaricus bisporus (odlad champinjon) Agaricus bisporus var. albidus Agaricus bisporus var. hortensis Agaricus bitorquis Agaricus bohusii Agaricus bresadolianus Agaricus campbellensis Agaricus campestris (Ängschampinjon) Agaricus cellaris Agaricus cf. pseudopratensis Agaricus comtulus Agaricus connatus Agaricus cupreobrunneus Agaricus devoniensis Agaricus dulcidulus Agaricus essettei Agaricus excellens Agaricus fiardii Agaricus fissuratus Agaricus fontanae Agaricus freirei Agaricus friesii Agaricus fuscofibrillosus Agaricus geesterani syn. Allopsalliota geesterani Agaricus gilvus Agaricus gregarius Agaricus haemorrhoidarius Agaricus horakii Agaricus hortensis Agaricus impudicus Agaricus koelerionensis Agaricus kroneanus Agaricus lacrymabunda Agaricus lanatoniger Agaricus langei Agaricus lanipes Agaricus laskibarii Agaricus leucotrichus Agaricus lilaceps Agaricus litoralis Agaricus luteomaculatus Agaricus macrocarpus Agaricus macrosporus Agaricus maleolens Agaricus medio-fuscus Agaricus menieri Agaricus moelleri Agaricus niveolutescens Agaricus nivescens Agaricus oligocystis Agaricus osecanus Agaricus pampeanus Agaricus perdicinus Agaricus perrarus Agaricus pilatianus Agaricus praeclaresquamosus syn. Agaricus placomyces Agaricus praeclaresquamosus var. griseus Agaricus praeclaresquamosus var. meleagris Agaricus praeclaresquamosus var. terricolor Agaricus porphyrizon Agaricus porphyrocephalus Agaricus praeclaresquamosus Agaricus purpurellus Agaricus purpureoniger Agaricus putidus Agaricus radicatus Agaricus romagnesii Agaricus rotalis Agaricus rufotegulis Agaricus semotus Agaricus silvaticus Agaricus silvaticus var. pallidus Agaricus silvicola Agaricus spissicaulis Agaricus stramineus Agaricus subantarcticus Agaricus subfloccosus Agaricus subperonatus Agaricus subrufescens (= Agaricus blazei) Agaricus subrutilescens Agaricus urinascens Agaricus urinascens var. excellens Agaricus valdiviae Agaricus vaporarius Agaricus variegans Agaricus viridopurpurascens Agaricus xanthodermus Agaricus xanthodermus var. griseus Agaricus xanthodermus var. lepiotoides Agaricus xanthodermus var. meleagris

Champinjoner (Agaricus, tidigare också Psalliota) är ett släkte av både ätliga och giftiga svampar.

Allmänt

Champinjoner växer vilt och odlas. Vissa arter ur släktet säljs som matsvamp i livsmedelshandeln såväl i färsk som i konserverad form. Champinjoner används mycket i matlagning. I Sverige finns omkring 30 vilda arter av champinjoner, samtidigt som champinjonen den svamp som odlas mest i Sverige (2026).

Vissa av arterna kan vara svåra att se skillnad på. Släktet inkluderar bland annat snöbollschampinjonen (Agaricus arvensis), som är en populär matsvamp, samt trädgårdschampinjonen (Agaricus bisporus), som är den mest odlade svampen i västvärlden.

Arterna i släktet karaktäriseras av sin köttiga hatt eller pileus, och på dess undersida växer ett antal utstrålande lameller på vilka sporerna produceras (liksom på andra skivlingar). Sporerna är chokladbrun- till svartbrunfärgade. De har också en stam som höjer upp hatten ovanför det objekt som den växer på, samt en partiell hinna som skyddar lamellerna under deras utveckling och sedan bildar en ring kring stammen.

Namnet champinjon kommer från franskans champignon (det allmänna ordet för svamp) och är en avledning av champ = fält. Champinjonens latinska namn är Agaricus (Psallio'ta).

Fruktkroppens storlek varierar mellan arterna. Ibland är den mycket stor och köttig och ibland mycket liten. Hatten är vit, gul eller brun. Den så kallade hatthuden är slät, småluden eller fjällig och är alltid torr. Hatten kan lätt lösgöras från foten. Skivorna, som finns på hattens undersida är tunna. I början av säsongen är de ljusa eller svagt rosafärgade. Senare blir de bruna eller svarta på grund av sporpulvret. Foten har ring. Fotbasen är rak eller uppsvälld. Den har ingen strumpa. Svampköttet är ljust. Det gulnar eller rodnar hos många arter efter hand samt vid brytning. Champinjonen är marksvamp. Den bildar inte mykorrhiza.

Risker vid konsumtion

Champinjoner kan till utseendet förväxlas med den dödligt giftiga vita flugsvampen.

Champinjoner innehåller fenylhydrazin-derivat, till skillnad från andra matsvampar som kantareller och karljohanssvamp, varför man inte bör äta stora mängder av champinjoner under lång tid. Maximal konsumtion kan uppgå till ungefär 2 kg per år och person utan större risk, vilket är jämförbart med vad många i Sverige konsumerar (2026). Särskilt bör man vara återhållsam med att konsumera råa champinjoner. Genom att tillaga svampen minskar halterna. Konserverade champinjoner innehåller mycket lägre halter än färska, men eftersom ämnena även finns i spadet eller kokvattnet bör man hälla bort det. Genom att frysa svampen och sedan tina upp den kan man också minska halterna.

Vid omfattande tester under 1970-talet upptäcktes kadmium i vildväxande champinjoner. Halterna varierade och var högre än i odlade champinjoner.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Champinjoner.
  Bilder & media