Coluche
| Coluche | |
 | |
| Född | Michel Gérard Joseph Colucci[1] 28 oktober 1944[2][3][4] Paris fjortonde arrondissement[5], Frankrike |
|---|---|
| Död | 19 juni 1986 (41 år) Opio[5], Frankrike |
| Begravd | Montrouges begravningsplats[6] |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Radioprogramledare, politiker, skådespelare[7], manusförfattare, filmregissör, komiker |
| Befattning | |
| Grundare | |
| Arbetsgivare | Europe 1 RFM RMC Charlie Hebdo |
| Maka | Véronique Colucci (g. 1975–1982) Fred Romano (g. 1982–1985) |
| Barn | Romain Colucci (f. 1972) Marius Colucci (f. 1976) |
| Släktingar | René Metge[8] |
| Utmärkelser | |
| Césarpriset för bästa manliga huvudroll | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | restosducoeur.org/ |
| Redigera Wikidata | |
Coluche, egentligen Michel Colucci, född 28 oktober 1944 i Paris, död 19 juni 1986 i Opio (nära Nice i sydöstra Frankrike), var en fransk komiker och skådespelare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Coluche hade en fattig uppväxt då hans far, som var invandrare från Italien, dog 41 år gammal av polio och hans mor arbetade i en blomsterhandel.
Hans karriär som ståuppkomiker startade 1969 och tog fart under 1970-talet. Med sina sketcher blev han Frankrikes främste representant för en ny typ av humor, som karakteriserades av respektlöshet för institutioner och tung användning av svordomar.
Han spelade i en rad komedifilmer, varav de mest framgångsrika blev L'Aile ou La cuisse (En fluga i soppan, 1976, med Louis de Funès), Inspecteur la Bavure (1980, med Gérard Depardieu), Le Maître d'école (1981), Deux heures moins le quart avant Jésus-Christ (1982) och Banzaï (1983). Men det blev för sin roll i dramafilmen Tchao, pantin! att han belönades med Césarpriset för bästa manliga huvudroll 1984.[9]
År 1980 ställde han upp som kandidat till presidentvalet i Frankrike 1981. Det som var till början ett skämt blev så småningom taget på allvar, när opinionsmätningar visade att han skulle få en betydande del av rösterna. I januari 1981, Ifops prognoser var : Valéry Giscard d'Estaing 32% ; François Mitterrand 18% ; Georges Marchais 14,5% ; Coluche 11% ; Jacques Chirac 8%.[10] Coluche utsattes för hot och pressades på att dra tillbaka sin kandidatur, vilket han gjorde i mars 1981.
År 1985 grundade han Les restaurants du cœur, en hjälporganisation som bistår fattiga människor i Frankrike med fri mat. Trettio år senare har organisationen serverat mer än en miljard måltider.[11] Pengarna samlas bland annat genom Les Enfoirés-konserter som organiseras varje år.
Coluche hade en passion för motorsport. Han deltog i Dakarrallyt och slog, på en Yamaha 750 OW 31, FIM rekord i 1000 meter med rullande start[12]. 1986 dog han i en trafikolycka, då han körde sin Honda 1100 VFC. Samma år dog en annan mycket populär (och ung) fransk humorist, Thierry Le Luron.
Coluche var gift två gånger och fick två söner.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ matchID, matchID-ID: rLm1BD6UGrE4, läst: 12 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0173354co0047972, läst: 21 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64p2kth, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: coluccimich.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] matchID, matchID-ID: rLm1BD6UGrE4.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, actu.fr .[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0245773, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.francebleu.fr .[källa från Wikidata]
- ^ Coluche, le maître du comique en 11 films. lexpress.fr
- ^ Philippe Boggio, Coluche, Éditions J'ai lu, 1992, s. 303-311.
- ^ "Présentation". Arkiverad 12 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. restosducoeur.org. Läst 16 maj 2015. (franska)
- ^ Philippe Boggio, Coluche, Éditions J'ai lu, 1992, s. 363.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Coluche på Internet Movie Database (engelska)
- Coluche på Svensk Filmdatabas
|