D-vitaminbrist

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
D-vitaminbrist
latin: hypovitaminosis d
Klassifikation och externa resurser
ICD-10E55
ICD-9268
DiseasesDB13942
MeSHsvensk engelsk

D-vitaminbrist är en näringsbristvitamin D, vilket typiskt drabbar dem som inte får tillräckligt med solljus, är mjölkallergiker eller veganer. Vitamin D bildas av huden i reaktion på solen och finns som spårämne i livsmedel som vissa fiskar, ägg, och sädesslag.[1] I mera sällsynta fall uppkommer D-vitaminbrist för att kroppen inte förmår tillverka vitaminet. Hos barn orsakar bristen rakit och hos vuxna osteomalaci.[2] Sjukdomen, som har diffusa symptom som kan ha andra orsaker, fastställs med blodprov.[3]

Vitamin D påverkar kroppens kalcium- och fosforomsättning och därmed mineraliseringen i skelettet.[3]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Vitamin D-brist kan ge skelettsmärta och muskelsvaghet, men dessa symptom är för många personer lindriga.[1]

Hos barn leder allvarlig D-vitaminbrist till rakit (engelska sjukan). Detta leder till mjukt skelett som kan yttra sig i felställningar såsom hjulbenthet, försenad tandväxling och alltför stor skalle.[3]

Allvarlig D-vitaminbrist hos dem som slutat växa yttrar sig i benuppmjukning (osteomalaci), gångsvårigheter, diffus smärta, parestesier och kramp, myopatier, frakturer och koncentrationssvårigheter.[3]

En svensk studie från Karolinska institutet 2016 har visat ett starkt samband för kvinnor mellan för lite sol och att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, och troligen beror det på D-vitaminbrist.[4]

Riskgrupper[redigera | redigera wikitext]

Personer som har förhöjd risk för D-vitaminbrist är personer som inte får tillräckligt med solljus (för att de är innesittande, har mörk hud, eller bor på nordliga breddgrader), personer som inte får tillräckligt med D-vitamin i kosten (veganer), äldre personer, personer som lider av fetma, personer som lider av sjukdomar i mag- och tarmsystemet eller njurarna, personer som äter läkemedel som påverkar nivåerna, och personer som lider av vissa andra sjukdomar, såsom primär hypoparatyreoidism, giftstruma, sarkoidos, tuberkulos, lymfom, och leversvikt.[3] Eftersom bröstmjölk innehåller mycket litet D-vitamin kan ammande barn drabbas.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]