Hoppa till innehållet

Bröstmjölk

Från Wikipedia
Utvinning av bröstmjölk.
Bröstmjölk. Till vänster mjölk med lägre fetthalt från ett fullt bröst, till höger mjölk med högre fetthalt från ett mer tömt bröst.

Bröstmjölk eller modersmjölk är mjölk som produceras i kvinnobröst under en graviditet och som spädbarn får från sin mor eller någon annan kvinna.

Bröstmjölk börjar bildas i körtelvävnaden från ungefär mitten av graviditeten och den mogna mjölken rinner till under de första dagarna efter förlossningen. Produktionen sker i bröstens körtelgångar under inverkan av hormonet prolaktin. Den allra första mjölken kallas för kolostrum eller råmjölk och är rik på antikroppar, proteiner, järn, natrium, kalium, fettlösliga vitaminer och mineralämnen. Dessa olika ämnen krävs för att barnet ska växa och utvecklas normalt. Speciella infektionsskyddande proteiner finns också med. Den är laxerande och sätter igång bebisens avföring så att barnbecket från fostertiden ersätts med en tunn och grynig avföring[1]. Jämfört med den mogna mjölken innehåller kolostrum mindre fett, laktos och vattenlösliga vitaminer. Övergången från kolostrum till mogen mjölk sker gradvis under några veckor.

Modersmjölk utgör all näring som spädbarnet behöver under sina första sex månader, med undantag för D-vitamin som behöver tillföras via droppar.[2] Den innehåller 0,8 % till 0,9 % protein, 3 % till 5 % fett, 6,9 % till 7,2 % kolhydrater och 0,2 % aska (mineraler). Dessa näringsämnen är väldigt viktiga för barnet då det behöver dessa ämnen för att kunna växa. Efter 6 månader kan tilläggskost börja introduceras tillsammans med modersmjölken. Enligt världshälsoorganisationen WHO bör bröstmjölk vara en del av barnets kost fram till åtminstone 2 års ålder. Detta får fortsätta så länge mamman och barnet vill. Avvänjning från modersmjölken kallas ablaktering[3].

Barnets immunförsvar stärks också[2] genom överförandet av oligosackarider som skyddar barnet mot infektioner.[4] Vidare finns det även immunförsvarsceller såsom T-celler, makrofager och granulocyter i mjölken. Man har även från modersmjölk isolerat ett protein som kallas för HAMLET, vilket har visat sig kunna döda cancerceller.[5]

Förvaring och föreskrifter

[redigera | redigera wikitext]
Tre förvaringsflaskor och en förvaringsburk med lock.

Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter är det viktigt att tvätta händerna innan man mjölkar ut mjölken i syfte att förhindra att eventuella bakterier eller virus hamnar i mjölken. Mjölken kan ställas direkt i kylskåp eller frys. I kylskåp är den hållbar i tre dagar och i frys i sex månader. Upptining ska ske i vattenbad eller i kylskåp. Mjölk som blir över efter att barnet har ätit ska slängas.[2]

Urmjölkning av bröstmjölk

[redigera | redigera wikitext]

Urmjölkning av bröstmjölk rekommenderas till de mammor där en initial separation sker efter förlossning och en önskan om att amma finns. Detta kan vara situationer som uppstår i samband med kejsarsnitt, mamma eller barn kräver vård direkt efter förlossning alternativt att barnet är för tidigt fött[6]. Om barnet inte har förmågan att suga eller för närvarande inte kan ammas, bör bröststimulering och urmjölkning påbörjas så snabbt som möjligt direkt efter förlossning för att stötta mammans bröstmjölksproduktion[7]. Detta kan med fördel ske med hjälp av handmjölkning direkt efter förlossning och hur handmjölkning utförs är väl beskrivet av 1177.se[6]. Men i dem fall där det kommer ta tid tills dess att barnet har förmågan att amma på egen hand, bland annat hos barn som föds förtidigt, bör stimulering med bröstpump också påbörjas inom två timmar efter förlossning[8]. Studier har visat att mammor som påbörjar stimulering med bröstpump inom sex timmar efter förlossning[8] och sedan regelbundet stimulerar brösten sex till åtta gånger om dygnet stöttar en bröstmjölksproduktion som kommer vara tillräcklig då barnet kan amma på egen hand[9].

Bröstmjölk till för tidigt födda barn

[redigera | redigera wikitext]

Bröstmjölk är den mest optimala källan till nutrition, även för de barn som är födda för tidigt[10]. Bröstmjölken har visat sig ha många viktiga fördelar för att stötta det lilla barnet. Bröstmjölken är fylld med näringsämnen och komponenter som är konstant föränderliga över dygnet och över tid, men som också anpassas efter barnets ålder. Bröstmjölken som mammor producerar efter en förtidig förlossning, i jämförelse med den som produceras efter fullgången förlossning, har en högre näringstäthet och är särskilt rik på vissa proteiner och lipider. Dessa ämnen är särskilt viktiga för att stötta barnets tillväxt och neurologiska utveckling[11]. Men för att det för tidigt födda barnet ska kunna erhålla sin egen mammas bröstmjölk, kräver det att mamman stimulerar och urmjölkar bröstmjölk.

Bröstmjölk räknades i svensk folktro som ett magiskt medel, bland annat för att förebygga eller släcka vådeld. Vid svedjebruk ska kvinnor ha kretsat kring svedjelandet och mjölkat sina bröst för att se till att elden inte spred sig till större område än avsett. Inom folkmedicin användes den för att bota ögon- och öronsjukdomar samt som smärtstillande medel. Om man tog urin från en sjuk person och blandade med modersmjölk och denna blandning löpte ihop blev den sjuke frisk, annars inte. En kvinna som tuggade på rötter från stensöta skulle enligt folktron få rikligt med bröstmjölk.[12]

  1. ^ Information till dig som nybliven förälder, Västerbottens läns landsting, Grafisk produktion och tryck: Landstingets informationsfunktion 2006
  2. ^ [a b c] ”Spädbarn”. www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/spadbarn#Br%C3%B6stmj%C3%B6lk. Läst 3 augusti 2021. 
  3. ^ Ablaktera i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  4. ^ Hsu, Peter S.; Nanan, Ralph (2018-09-27). ”Does Breast Milk Nurture T Lymphocytes in Their Cradle?”. Frontiers in Pediatrics 6. doi:10.3389/fped.2018.00268. ISSN 2296-2360. PMID 30320049. PMC: 6170640. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6170640/. Läst 3 augusti 2021. 
  5. ^ ”Ämnen i bröstmjölk dödar cancerceller - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/artikel/3503055. Läst 3 augusti 2021. 
  6. ^ [a b] ”Handmjölka och pumpa ur bröstmjölk”. 1177. https://www.1177.se/barn--gravid/att-skota-ett-nyfott-barn/amning-och-flaskmatning/handmjolka-och-pumpa-ur-brostmjolk/. Läst 29 september 2025. 
  7. ^ ”Pumpa ur bröstmjölk”. Medela. https://www.medela.com/sv-se/laktationsspecialister/artiklar-om-amning/pumpning/pumpa-ur-brostmjolk. Läst 29 september 2025. 
  8. ^ [a b] Levene, Ilana; Quigley, Maria A; Fewtrell, Mary; O’Brien, Frances (2024-09). ”Does extremely early expression of colostrum after very preterm birth improve mother’s own milk quantity? A cohort study” (på engelska). Archives of Disease in Childhood - Fetal and Neonatal Edition 109 (5): sid. 475–480. doi:10.1136/archdischild-2023-326784. ISSN 1359-2998. PMID 38442953. PMC: 11347236. https://fn.bmj.com/lookup/doi/10.1136/archdischild-2023-326784. Läst 29 september 2025. 
  9. ^ Spatz, Diane L.; Froh, Elizabeth B.; Schwarz, Jessica; Houng, Kathy; Brewster, Isabel; Myers, Carey (2015). ”Pump Early, Pump Often: A Continuous Quality Improvement Project” (på engelska). The Journal of Perinatal Education 24 (3): sid. 160–170. doi:10.1891/1058-1243.24.3.160. ISSN 1058-1243. PMID 26834437. PMC: 4720864. http://connect.springerpub.com/lookup/doi/10.1891/1058-1243.24.3.160. Läst 29 september 2025. 
  10. ^ Nagel, Emily M.; Elgersma, Kristin M.; Gallagher, Tiffany T.; Johnson, Kelsey E.; Demerath, Ellen; Gale, Cheryl A. (2023-10). ”Importance of human milk for infants in the clinical setting: Updates and mechanistic links” (på engelska). Nutrition in Clinical Practice 38 (S2). doi:10.1002/ncp.11037. ISSN 0884-5336. PMID 37721461. PMC: 10513735. https://aspenjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ncp.11037. Läst 29 september 2025. 
  11. ^ Hård, Anna‐Lena; Nilsson, Anders K.; Lund, Anna‐My; Hansen‐Pupp, Ingrid; Smith, Lois E. H.; Hellström, Ann (2019-06). ”Review shows that donor milk does not promote the growth and development of preterm infants as well as maternal milk” (på engelska). Acta Paediatrica 108 (6): sid. 998–1007. doi:10.1111/apa.14702. ISSN 0803-5253. PMID 30565323. PMC: 6520191. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.14702. Läst 29 september 2025. 
  12. ^ Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 183, 256.