D-vitamin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Vitamin D)
Hoppa till: navigering, sök
Vitamin D2 - Ergocalciferol
Vitamin D3 - Kolekalciferol

D-vitamin är ett samlingsnamn på en grupp steroider. Vitamin D3 (kolekalciferol) finns hos djur och vitamin D2 finns hos växter. Människor får vitamin D3 genom att kolesterol i huden bildas till vitaminet, under påverkning av ultravioletta strålar från solen. Vitamin D3 kan även tillföras via kosten. Vitamin D3 ombildas i levern till kalcidiol, som i njurarna ombildas till kalcitriol, som är den biologiskt aktiva slutprodukten. Kalcitriol bidrar bland annat till ökad absorption av kalciumjoner i tunntarmen.[1]

Rekommenderat dagligt intag (RDI) är 10 μg för barn och vuxna och 20 μg för personer över 75 år.[2]

Ibland anges RDI i Internationella enheter (IE). Omräkningstal mellan IE och vikt är olika för varje slag av vitamin. För D-vitamin gäller:[3]

  • 1 µg = 40 IE
  • 1 IE  = 0,025 µg

Bristsjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning: D-vitaminbrist

Vuxna kan drabbas av benuppmjukning på grund av för lite kalcium och fosfat i benvävnaden. Orsaker kan vara mycket innesittande utan sol samt dålig kost. Äldre personer har nedsatt förmåga att uppta D-vitamin genom solbestrålning av huden. Personer över 60 år bör därför sikta på den övre gränsen för RDI (10 µg/dag), (övre gräns 20µg/dag?) främst genom förståndig kost.[3]

Alltför stora mängder D-vitamin kan ge förkalkningar, speciellt i njurar och lungor. Symptom kan vara illamående, dålig matlust. EU:s Scientific Committee for Food har satt 50 µg (2000 IE) som övre gräns för genomsnittligt dagligt intag för vuxna och 25 µg för barn. Apoteket har fortfarande kvar ett råd om att RDI inte bör överskridas under längre tid.[3]

Finska forskare har upptäckt ett samband mellan låga halter av vitamin D och utveckling av Parkinsons sjukdom senare i livet, enligt en studie publicerad i Archives of Neurology i juli 2010. Personer med låga halter av vitaminen tycks ha en trefaldigt högre risk att utveckla Parkinsons, även om ytterligare forskning behövs.[4][5] Enligt ny forskning har framkommit att immunförsvaret inte kan aktiveras om det inte finns D-vitamin i kroppen. Sjukdomar som cancer, diabetes, MS, och depression kan uppkomma till följd av D-vitaminbrist.[6] Även barnlöshet kan tillskrivas brist på D-vitamin.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi Kapitel 6
  2. ^ ”Livsmedelsverkets rekommendationer”. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/vitamin-d/. Läst 11 november 2014. 
  3. ^ [a b c] Apotekets råd om vitaminer och mineraler (Broschyr 4621-13)
  4. ^ http://archneur.ama-assn.org/cgi/content/short/67/7/808
  5. ^ Low vitamin D levels 'linked to Parkinson's disease', BBC den 12 juli 2010.
  6. ^ Humble, Mats (2007). ”D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott”. Läkartidningen (11). http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279. 
  7. ^ Vitamin D Supplements May Benefit Lupus Patients, Science Daily den 17 Oktober 2012.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]