Världsmästerskapet i fotboll för damer
| Världsmästerskapet i fotboll för damer | |
| Sport(er) | fotboll |
|---|---|
| Plats | hela världen |
| Tidpunkt | vanligtvis juni–juli |
| År | 1991– |
| Geografisk omfattning | hela världen |
| Arrangör | Fifa |
| Regerande mästare |  USA (2019) |
| Flest titlar | USA (4) |
Världsmästerskapet i fotboll för damer (engelska: FIFA Women's World Cup[1]), ofta beskrivet som Dam-VM i fotboll, är en mästerskapstävling i fotboll för damlandslag, som spelas vart fjärde år sedan 1991, ett år efter föregående herr-VM. Det framgångsrikaste landslaget är USA som vunnit 4 titlar, och därutöver nått ytterligare en final. USA är även det enda landslaget som vunnit medalj i samtliga VM-turneringar. Utöver USA har även Tyskland (2 titlar), Japan och Norge (1 titel vardera) vunnit VM.
Format och historik[redigera | redigera wikitext]
Turneringen spelades första gången 1991 och har sedan dess arrangerats vart fjärde år. Det nuvarande turneringsformatet inkluderar ett kval och ett slutspel. Kvalet är fördelat regionsvis över FIFA:s medlemsorganisationers upptagningområden runt världen. Slutspelet, det som oftast förknippas med begreppet "Dam-VM", äger rum i ett land över tre veckors tid.
Dam-VM i fotboll räknas som den viktigaste internationella damtävlingen i fotboll och avgörs mellan kvalificerade landslag i fotboll som hämtas från FIFA:s medlemsländer. Det första turneringsarrangemanget ägde rum 61 år efter den första upplagan av herrarnas motsvarighet – Världsmästerskapet i fotboll 1930.
Turneringen tänktes ut av den dåvarande FIFA-presidenten João Havelange.[2] Den första turneringen avgjordes i Kina, i en turnering där 12 landslag deltog. 1995 års turnering avgjordes i Sverige, återigen med 12 deltagande lag.[3]
1999 års slutspel utspelades i USA, där hemmanationen tog hem turneringen efter en finalseger över Kina. Finalen i Rose Bowl noterade en publiksiffra på 90 185, världsrekord för ett idrottsevenemang för kvinnor.[4] USA arrangerade även 2003 års arrangemang, som Tyskland vann. I 2007 års slutspel, arrangerat i Kina, försvarade Tyskland sitt guld. 2011 års arrangemang ägde rum i Tyskland, och där vann Japan finalen efter en straffläggning mot USA. 2015 års arrangemang avgjordes i Kanada, och där inkluderade slutspelet för första gången 24 lag.[5]
Resultat[redigera | redigera wikitext]
Medaljörer[redigera | redigera wikitext]
| År | Värdnation | Final | Match om tredjepris | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Vinnare  |
Resultat |  Tvåa |
Trea  |
Resultat | Fyra | ||
| 1991 |  Kina |
USA |
2–1 |  Norge |
Sverige  |
4–0 |  Tyskland |
| 1995 | Sverige |
Norge |
2–0 | Tyskland |
USA |
2–0 | Kina |
| 1999 | USA |
USA |
0–0 (5–4 str.) | Kina |
Brasilien  |
0–0 (5–4 str.) | Norge |
| 2003 | USA |
Tyskland |
2–1 (e.f.) | Sverige |
USA |
3–1 |  Kanada |
| 2007 | Kina |
Tyskland |
2–0 | Brasilien |
USA |
4–1 | Norge |
| 2011 | Tyskland |
Japan  |
2–2 (3–1 str.) | USA |
Sverige |
2–1 |  Frankrike |
| 2015 | Kanada |
USA |
5–2 | Japan |
England  |
1–0 (e.f.) | Tyskland |
| 2019 | Frankrike |
USA |
2–0 |  Nederländerna |
Sverige |
2–1 | England |
| 2023 |  Australien Nya Zeeland |
?–? | ?–? | ||||
Maratontabell[redigera | redigera wikitext]
| Pos | Lag | SM | V | O | F | GM | IM | MS | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | USA
|
50 | 40 | 6 | 4 | 138 | 38 | +100 | 126 |
| 2 | Tyskland
|
44 | 30 | 5 | 9 | 121 | 39 | +82 | 95 |
| 3 | Norge
|
40 | 24 | 4 | 12 | 93 | 52 | +41 | 76 |
| 4 | Sverige
|
40 | 23 | 5 | 12 | 71 | 48 | +23 | 74 |
| 5 | Brasilien
|
34 | 20 | 4 | 10 | 66 | 40 | +26 | 64 |
| 6 | Kina
|
33 | 16 | 7 | 10 | 53 | 32 | +21 | 55 |
| 7 | England
|
26 | 15 | 4 | 7 | 43 | 30 | +13 | 49 |
| 8 | Japan
|
33 | 14 | 4 | 15 | 39 | 59 | −20 | 46 |
| 9 | Frankrike
|
19 | 10 | 3 | 6 | 32 | 20 | +12 | 33 |
| 10 | Kanada
|
27 | 8 | 5 | 14 | 34 | 52 | −18 | 29 |
| 11 | Australien
|
26 | 7 | 6 | 13 | 38 | 50 | −12 | 27 |
| 12 | Nederländerna
|
11 | 7 | 1 | 3 | 14 | 9 | +5 | 22 |
| 13 |  Italien
|
12 | 6 | 1 | 5 | 20 | 12 | +8 | 19 |
| 14 |  Nigeria
|
26 | 4 | 3 | 19 | 20 | 63 | −43 | 15 |
| 15 |  Ryssland
|
8 | 4 | 0 | 4 | 16 | 14 | +2 | 12 |
| 16 |  Nordkorea
|
13 | 3 | 2 | 8 | 12 | 20 | −8 | 11 |
| 17 |  Danmark
|
14 | 3 | 1 | 10 | 19 | 26 | −7 | 10 |
| 18 |  Kamerun
|
8 | 3 | 0 | 5 | 12 | 12 | 0 | 9 |
| 19 |  Spanien
|
7 | 1 | 2 | 4 | 6 | 8 | −2 | 5 |
| 20 |  Colombia
|
7 | 1 | 2 | 4 | 4 | 9 | −5 | 5 |
| 21 |  Sydkorea
|
10 | 1 | 1 | 8 | 6 | 27 | −21 | 4 |
| 22 |  Ghana
|
9 | 1 | 1 | 7 | 6 | 30 | −24 | 4 |
| 23 |  Schweiz
|
4 | 1 | 0 | 3 | 11 | 5 | +6 | 3 |
| 24 |  Chile
|
3 | 1 | 0 | 2 | 2 | 5 | −3 | 3 |
| 25 |  Kinesiska Taipei
|
4 | 1 | 0 | 3 | 2 | 15 | −13 | 3 |
| 26 |  Mexiko
|
9 | 0 | 3 | 6 | 6 | 30 | −24 | 3 |
| 27 | Nya Zeeland
|
15 | 0 | 3 | 12 | 8 | 34 | −26 | 3 |
| 28 |  Thailand
|
6 | 1 | 0 | 5 | 4 | 30 | −26 | 3 |
| 29 |  Costa Rica
|
3 | 0 | 2 | 1 | 3 | 4 | −1 | 2 |
| 30 |  Argentina
|
9 | 0 | 2 | 7 | 5 | 37 | −32 | 2 |
| 31 |  Skottland
|
3 | 0 | 1 | 2 | 5 | 7 | −2 | 1 |
| 32 |  Ekvatorialguinea
|
3 | 0 | 0 | 3 | 2 | 7 | −5 | 0 |
| 33 |  Sydafrika
|
3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 8 | −7 | 0 |
| 34 |  Jamaica
|
3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 12 | −11 | 0 |
| 35 |  Elfenbenskusten
|
3 | 0 | 0 | 3 | 3 | 16 | −13 | 0 |
| 36 |  Ecuador
|
3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 17 | −16 | 0 |
Medaljliga[redigera | redigera wikitext]
| Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | USA
|
4 | 1 | 3 | 8 |
| 2 | Tyskland
|
2 | 1 | 0 | 3 |
| 3 | Norge
|
1 | 1 | 0 | 2 |
| Japan
|
1 | 1 | 0 | 2 | |
| 5 | Sverige
|
0 | 1 | 3 | 4 |
| 6 | Brasilien
|
0 | 1 | 1 | 2 |
| 7 | Kina
|
0 | 1 | 0 | 1 |
| Nederländerna
|
0 | 1 | 0 | 1 | |
| 9 | England
|
0 | 0 | 1 | 1 |
Skyttedrottningar[redigera | redigera wikitext]
| År | Spelare | Nation | Antal mål |
|---|---|---|---|
| 1991 | Michelle Akers | USA |
10 |
| 1995 | Ann-Kristin Aarønes | Norge |
6 |
| 1999 | Sissi Sun Wen |
Brasilien Kina |
7 |
| 2003 | Birgit Prinz | Tyskland |
7 |
| 2007 | Marta | Brasilien |
7 |
| 2011 | Homare Sawa | Japan |
5 |
| 2015 | Célia Šašić[6] Carli Lloyd |
Tyskland USA |
6 |
| 2019 | Alex Morgan Megan Rapinoe Ellen White |
USA USA England |
6 |
Turneringarnas bästa spelare[redigera | redigera wikitext]
| År | Spelare | Nation |
|---|---|---|
| 1991 | Carin Jennings | USA
|
| 1995 | Hege Riise | Norge
|
| 1999 | Sun Wen | Kina
|
| 2003 | Birgit Prinz | Tyskland
|
| 2007 | Marta | Brasilien
|
| 2011 | Homare Sawa[7] | Japan
|
| 2015 | Carli Lloyd | USA
|
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Dam-VM-portalen på Uefa.com. Arkiverad 4 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Women's World Cup History”. Sports Illustrated. http://sportsillustrated.cnn.com/soccer/world/1999/womens_worldcup/history/index.html. Läst 25 mars 2007.
- ^ ”FIFA Women's World Cup — USA 1999” (på engelska). FIFA.com. Arkiverad från originalet den 16 september 2011. https://web.archive.org/web/20110916181740/http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=103/edition=4644/overview.html. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Women's World Cup History” (på engelska). The Sports Network. http://www.sportsnetwork.com/default.asp?c=sportsnetwork&page=SOC-WWC/STAT/WWC-HISTORY.htm. Läst 10 juli 2013.[död länk]
- ^ Molinaro, John F. (3 mars 2011). ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer” (på engelska). CBC Sports. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Lloyd, Solo and Sasic lead the way”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160824192807/http://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=7/news=lloyd-and-sasic-lead-the-way-2661396.html. Läst 7 juli 2015.
- ^ Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 18 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i fotboll för damer.- RSSSF - Översikt över turneringarna (engelska)
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
